Automatisering som fenomen är inte någonting nytt utan har under längre tid kunnat associeras med högutvecklade industrier där robotar i stor grad utför arbetet (Uzialko, 2019). I dagsläget kan detta fenomen i större grad kunna börja ses överallt omkring oss där ett exempel som vuxit kan hämtas från internetförsäljningens chatbots, där en dator automatiskt letar upp rätt svar på en från kunden ställd fråga (Uzialko, 2019).  Automatisering har även fångats upp av vissa aktörer i byggbranschen där man nyttjar automatiserad teknologi vid valet av konceptuella lösningar, där förprogrammerad mjukvara hjälper att automatiskt iterera fram olika lösningar från de indatavärden som nyttjas (Leonard, 2019). Tack vare detta kan man framställa fler konceptlösningar innan valet av den slutgiltiga lösningen görs (Leonard, 2019). I dagsläget strävar många företag efter att uppnå helt automatiserade processer där man upplevt att det kan vara problem att uppnå de ekonomiska incitamenten till att utföra automatiseringen (Frohm, Lindström, Winroth, & Stahre, 2008). Att gå från manuellt arbete direkt till automatiserade processer kan även anses vara ett stort steg vilket fått upp intresset för att upprätta metoder där användare och det automatiserade momentet kan samarbeta (Ahn, Kim, Park, Kim, & Lee, 2014).  I denna studie har två olika sätt att automatisera en beräkningsgång samt modellering av ett cisternfundament utförts i syfte att undersöka hur olika typer av automationsnivå kan komma att påverka byggprojekteringen. Med hänsyn till detta upprättas i studien en helt automatisk konfigurator samt en semi-automatisk konfigurator, som sedan utvärderas av branschrelaterad publik med efterföljande intervjuer. Den helt automatiska konfiguratorn upprättas på ett sådant sätt att manuell input inte är nödvändig medan den semi-automatiska konfiguratorn kräver viss manuell input. Denna studie har visat en antydan om att den semi-automatiska konfiguratoruppsättningen kan vara mer attraktiv att utveckla i dagsläget där den manuella kontrollen är en bidragande orsak till detta. Denna studie tyder även på att ett utav hindren till att automatiska processer inte utvecklats i större grad kan kopplas till bristande kunskap hos medarbetare och att en lösning till detta problem kan vara semi-automatiska processer där man stegvis implementerar automatisering av utvalda moment. Denna studie tyder även på att en semi-automatisk process skulle kunna ge en lägre tröskel för medarbetarna att komma in i processen och tankesättet. Studien framhäver även att framtiden är oviss och att om marknaden skulle skifta mot mer produktifierade lösningar än vad som i dagsläget nyttjas skulle en helt automatisk process kunna vara att föredra. Studien belyser även möjligheten att nyttja helt automatiska konfiguratorer där osäkerheterna i projekten anses få samt där lösningarna till en hög grad är repeterbara. Även om problemet med kunskapsåterföring belyses under studien hade detta behövt undersökas vidare innan säkrare slutsatser kan dras. Det hade även varit fördelaktigt att framöver undersöka hur valet av beräkningsgång och projekteringsmetod kan komma att påverka utformningen av de automatiska processerna samt vilket utslag detta kan tänkas ge på slutresultatet.