Att skapa prototyper för att testa idéer är vanligt, oavsett vad det är som ska testas. Prototyper kan förekomma i oändligt olika former och vara mer eller mindre verklighetstrogna. Hur verklighetstrogen en prototyp är beror på vad som ska testas och hur mycket tid som läggs på prototypskapandet. I teknikbranschen är prototyperna vanligen digitala och skapas med prototypprogram. Eftersom tid är pengar så försöker företag effektivisera prototyprocessen genom att utforska nya tekniker, som exempelvis artificiell intelligens. Syftet med examensarbetet som beskrivs i den här rapporten är att undersöka hur ett prototypverktyg med automation bör utformas samt vilka eventuella användningsområde verktyget har. Under examensarbetet genomfördes intervjuer med anställda på konsultföretaget Exsitec. Syftet med intervjuerna var att ta reda på hur Exsitec arbetar med prototyper i uppstarten av sina projekt. Med hjälp av informationen identifierades svårigheter i arbetsprocessen. Utifrån den informationen utvecklades prototypverktyget ProtoDraw. Verktyget är utrustat med artificiell intelligens, som känner igen skisser och ger utifrån dem rekommendationer på webbkomponenter. Prototypverktyget utvecklades, tränades och testades som en del av fallstudien. Målet med fallstudien var att testa användares förtroende för verktyget samt hur förtroendet berodde på verktygets automationsnivå. Prototypverktyget utrustades med tre automationsnivåer interaktionsmodell A, interaktionsmodell B och interaktionsmodell C. Interaktionsmodell A gav alla förslag till användaren och rekommenderade de mest lika komponenterna genom att rama in dem. I interaktionsmodell B fick användaren endast de tre bästa resultaten. I interaktionsmodell C fick användaren endast ett förslag från automationen. Totalt genomfördes 15 användartester, fem stycken på varje nivå. Resultatet från användartesterna visade att interaktionsmodell B hade högst och stadigast förtroende. Interaktionsmodell B var även nivån som användarna ansåg var mest användbar. Trots detta var A nivån som användarna utförde uppgifterna i användartesterna på kortast tid. C hade den långsammaste tiden och det berodde på att den höga automationsnivån bidrog till att gränssnittet blev känsligt för fel.

Automatisering som fenomen är inte någonting nytt utan har under längre tid kunnat associeras med högutvecklade industrier där robotar i stor grad utför arbetet (Uzialko, 2019). I dagsläget kan detta fenomen i större grad kunna börja ses överallt omkring oss där ett exempel som vuxit kan hämtas från internetförsäljningens chatbots, där en dator automatiskt letar upp rätt svar på en från kunden ställd fråga (Uzialko, 2019).  Automatisering har även fångats upp av vissa aktörer i byggbranschen där man nyttjar automatiserad teknologi vid valet av konceptuella lösningar, där förprogrammerad mjukvara hjälper att automatiskt iterera fram olika lösningar från de indatavärden som nyttjas (Leonard, 2019). Tack vare detta kan man framställa fler konceptlösningar innan valet av den slutgiltiga lösningen görs (Leonard, 2019). I dagsläget strävar många företag efter att uppnå helt automatiserade processer där man upplevt att det kan vara problem att uppnå de ekonomiska incitamenten till att utföra automatiseringen (Frohm, Lindström, Winroth, & Stahre, 2008). Att gå från manuellt arbete direkt till automatiserade processer kan även anses vara ett stort steg vilket fått upp intresset för att upprätta metoder där användare och det automatiserade momentet kan samarbeta (Ahn, Kim, Park, Kim, & Lee, 2014).  I denna studie har två olika sätt att automatisera en beräkningsgång samt modellering av ett cisternfundament utförts i syfte att undersöka hur olika typer av automationsnivå kan komma att påverka byggprojekteringen. Med hänsyn till detta upprättas i studien en helt automatisk konfigurator samt en semi-automatisk konfigurator, som sedan utvärderas av branschrelaterad publik med efterföljande intervjuer. Den helt automatiska konfiguratorn upprättas på ett sådant sätt att manuell input inte är nödvändig medan den semi-automatiska konfiguratorn kräver viss manuell input. Denna studie har visat en antydan om att den semi-automatiska konfiguratoruppsättningen kan vara mer attraktiv att utveckla i dagsläget där den manuella kontrollen är en bidragande orsak till detta. Denna studie tyder även på att ett utav hindren till att automatiska processer inte utvecklats i större grad kan kopplas till bristande kunskap hos medarbetare och att en lösning till detta problem kan vara semi-automatiska processer där man stegvis implementerar automatisering av utvalda moment. Denna studie tyder även på att en semi-automatisk process skulle kunna ge en lägre tröskel för medarbetarna att komma in i processen och tankesättet. Studien framhäver även att framtiden är oviss och att om marknaden skulle skifta mot mer produktifierade lösningar än vad som i dagsläget nyttjas skulle en helt automatisk process kunna vara att föredra. Studien belyser även möjligheten att nyttja helt automatiska konfiguratorer där osäkerheterna i projekten anses få samt där lösningarna till en hög grad är repeterbara. Även om problemet med kunskapsåterföring belyses under studien hade detta behövt undersökas vidare innan säkrare slutsatser kan dras. Det hade även varit fördelaktigt att framöver undersöka hur valet av beräkningsgång och projekteringsmetod kan komma att påverka utformningen av de automatiska processerna samt vilket utslag detta kan tänkas ge på slutresultatet.