Försvarsmakten fick i början av 2016 leveransen av den första sjöoperativa konfigurationen av det nya helikoptersystemet Helikopter 14 (Hkp14). Upphandlingen av helikoptersystemet gjordes tillsammans med Norge och Finland med visionen att det skulle leda till synergieffekter genom samarbete. Omfattningen av detta samarbete är idag mycket mindre än de initiala avsikterna. Då Försvarsmakten har problem med tillgängligheten på reservdelar och att kostnaderna för försvarsmateriel ökar, har detta lett fram till studiens forskningsfrågor: Vilka är förutsättningarna för ett samarbete med Norge kring reservmaterielförsörjningen av Hkp14 och vilka eventuella vinster skulle ett sådant samarbete ge? Genom kvalitativa intervjuer och studier av rapporter identifierades förutsättningarna som sedan sattes i relation till teoribildningar kring logistik, för att kunna bestämma vilka eventuella vinster ett samarbete skulle kunna ge. Studien visar att det finns möjligheter att samarbeta inom vissa områden som är kopplade till reservmaterielsförsörjningen, men att de är begränsade då Norge är uppbundna av ett Interim Contractor Support (ICS) avtal med Nato Helicopter Industri (NHI). Efter att kontraktet går ut i mitten av 2019 blir möjligheten att samarbeta bättre och de möjliga vinsterna ökar. Studien visar också att det tänkta samarbetet kan leda till bättre tillgänglighet på reservdelar till en lägre kostnad än utan ett samarbete.

Helikopter 14 är ett helikoptersystem inom Försvarsmakten som har drabbats av stora leveransförseningar, samt en låg operativ tillgänglighet. Varför situationen har uppstått är komplext med många inblandade parter och händelser som i varierande grad har bidragit. Händelseförloppet består bland annat av ett flertal olika beslut tagna av olika instanser. Detta arbete avsåg att finna de främsta besluten som orsakat den låga svenska tillgängligheten hos Helikopter 14. Som teoretiskt underlag för mätningsbart kriterium av konsekvens användes Försvarsmaktens definition av tillgänglighet. Som teori för att finna orsakssamband mellan utlösande faktor och konsekvens användes teorin om INUS-villkor. Det empiriska innehållet är en historisk redogörelse av den svenska anskaffningsprocessen av Helikopter 14, samt tre andra helikoptersystem som påverkade eller påverkades av Helikopter 14-projektet. Genom analysen konstaterades att försvarsbeslutet 2004 med stor sannolikhet utgjorde det eftersökta beslutet. Försvarsmakten var vid tiden för försvarsbeslutet en pressad organisation under omorganisering. Försvarsbeslutet 2004 innebar bland annat att Försvarsmakten fick en ny inriktning och nya uppgifter. Bland annat deltagande i multinationella samarbeten som Nordic Battlegroup och senare International Security Assistance Force i Afghanistan, vilka båda krävde helikopterresurser. Resultatet blev att Försvarsmakten tvingades till att förändra leveransplanen av Helikopter 14 för att försöka påskynda processen. Systemet levererades därefter i prototypserier för att Försvarsmakten skulle kunna påbörja utbildning av personal i ett tidigare skede, i förhållande till systemets tekniska mognad. För att Helikopter 14 senare skulle uppnå fullvärdig status krävdes bland annat en retrofitkampanj vilket kom att sänka systemets operativa tillgänglighet under tiden. / Helicopter 14 is a helicopter system operated by the Swedish Armed Forces based on the NHI NH90. The helicoptersystem has suffered from delays and a low operational availability. The causes of these events are complex with a large amount of participants. There is a number of decisions taken during the event and this survey intended to find the ones with the largest impact on the operational availability year 2020. The survey used two theoretical bases, the Swedish Armed Forces definition of availability as a measure of the consequences and INUS condition as the theoretical base for the root cause analysis. The empirical content is consisting of a historical account of the events regarding the Helicopter 14-project, and three other Swedish military helicopter systems. The analysis found that the Swedish government 2004 Defense act was the main decision that, together with industrial delays, caused the events. The Swedish Armed Forces was at the time of the 2004 Defense Act operating under a considerable burden caused by reorganisations. The 2004 Defense Act gave the Swedish Armed Forces a new alignment and new assignments. Including participation in EU quick response force Nordic Battlegroup and International Security Assistance Force Afghanistan, both assignments required helicopter units. The Swedish Armed Forces was therefore required to replace the original delivery schedule with a prototype-based delivery. This to be able to start-up earlier personnel training with reference to the systems technical readiness level. To then later reach fully operational capability with the helicopter system an retrofit campaign had to be done inter alia, which would lower the operational availability during the time.