No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

In comparison to all types of injury, those to the brain are among the most likely to result in death or permanent disability. Some of these brain-injured people cannot communicate, recreate, or control their environment due to severe motor impairment. This group of individuals with severe head injury have received limited help from assistive technology. Brain-Computer Interfaces have opened up a spectrum of assistive technologies, which are particularly appropriate for people with traumatic brain injury, especially those who suffer from “locked-in” syndrome. The research challenge here is to develop novel interaction paradigms that suit brain-injured individuals, who could then use it for everyday communications. The developed interaction paradigms should require minimum training, reconfigurable and minimum effort to use. This thesis reports on the development of novel interaction paradigms for Brain-Body Interfaces to help brain-injured people to communicate better, recreate and control their environment using computers despite the severity of their brain injury. The investigation was carried out in three phases. Phase one was an exploratory study where a first novel interaction paradigm was developed and evaluated with able-bodied and disabled participants. Results obtained were fed into the next phase of the investigation. Phase two was carried out with able participants who acted as development group for the second novel interaction paradigm. This second novel interaction paradigm was evaluated with non-verbal participants with severe brain injury in phase three. An iterative design research methodology was chosen to develop the interaction paradigms. A non-invasive assistive technology device named Cyberlink™ was chosen as the Brain-Body Interface. This research improved previous work in this area by developing new interaction paradigms of personalised tiling and discrete acceleration in Brain- Body Interfaces. The research hypothesis of this study ‘that the performance of the Brain-Body Interface can be improved by the use of novel interaction paradigms’ was successfully demonstrated.

No description available.

Approved for public release; distribution is unlimited / The goal of much work in Virtual Environments (VEs) to date has been to produce innovative technology but until recently, there has been very little user-centered, usability-focused research in VEs that will turn interesting applications into usable ones. There is beginning to be at least some awareness of the need for usability engineering within the VE community. A handful of articles address usability concerns for particular parts of the VE usability space. From this point Gabbard and Hix [1997] has proposed a taxonomy about usability characteristics in VEs to help VE usability engineers and designers. This taxonomy can be used to learn characteristics of VEs or to develop usability engineering methodologies specifically for VEs. In this study, we built hypermedia representation of the taxonomy and evaluated the effectiveness of the user interface by using scenario based formative usability engineering method that developed by Hix and Hartson [1993]. First, we discussed the need for usability engineering for VEs and took a look at a proposed usability engineering methodology [Gabbard and others, 1999] for VEs. Second we implemented hypermedia based web-site taxonomy and then evaluated it iteratively. Last, we added a new study to show the dynamic nature of web-site application. / Lieutenant Junior Grade, Turkish Navy

En tanke som ligger till grund för denna studie är de svårigheter som en person med social ångest kan ha inför att söka hjälp hos en kurator eller terapeut, detta då hjälpsökandet i sig kan innebära en stor social utmaning. Ett potentiellt sätt att närma sig en lösning till detta är användandet av olika former av digitala hjälpmedel, som kan tillgås av vem som helst som har tillgång till mobil eller dator, som kan agera som ett underlättande steg till att exempelvis bättre förstå sina problem och söka och hitta hjälp via internet. Denna kvalitativa studie ämnar utforska behov, erfarenheter och åsikter kring behandling av social ångest i koppling till internetanvändning utifrån perspektivet hos dem som upplever social ångest, genom tematisk analys av enkätsvar. Således uppfylls syftet bakom studien som är att lägga en grund för hur internettjänster kan utformas på lämpligt sätt för att möjliggöra och underlätta behandling för personer med social ångest/fobi. Det studien ämnar besvara är; vilka tjänster och funktioner på internet för behandling av social ångest är behövda och efterfrågade och vilka problem och frågeställningar behöver i sin tur lösas och besvaras för att dessa tjänster och funktioner ska göras tillgängliga? Den slutliga tematiska analysen visar sammanfattningsvis att det bland personer med sociala svårigheter kan finnas ett behov och efterfrågan gällande möjligheter till förbättrad digital vårdkontakt, att man som person med sociala svårigheter överlag har en positiv inställning till olika former av chatt och samtal i behandlings- och stödsyfte via internet och att olika former av individanpassningar av internetförmedlade behandlingar efter en individs unika behov och mål kan vara ett lämpligt sätt att hitta rätt behandling. Vidare uppstår nya spår för framtida forskning och utredningar som kan vara intressanta utifrån studiens resultat; att pröva olika varianter och mäta effekt av individanpassad vård förmedlad via internet, utreda hur man kan skapa förbättrad (säker) digital vårdkontakt samt utreda hur innovativa effektiva behandlingslösningar bättre kan nå ut till den som efterfrågar den.