No description available.

No description available.

No description available.

<p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats var att genomföra en kvalitativ undersökning kring om KDE kan ersätta Windows XP som användargränssnitt för normalanvändare på en persondator. Vi ville även ta fram de fördelar och nackdelar som KDE har i jämförelse med Windows XP, med eventuella förslag till förbättring.</p><p>Metod</p><p>Primärdata hämtades genom att testa operativsystemet på 25 personer som fick "tänka högt". Detta för att få en anblick om var det kan finnas problem. Även sekundärdata i form av litteratur inom området, tidskrifter, artiklar, rapporter och information från Internet har använts.</p><p>Slutsats</p><p>Resultatet visade klart och tydligt att testpersonerna var nöjda med Linux KDE efter det att de testat det men majoriteten skulle ej kunna tänka sig ersätta Windows XP med Linux KDE. Alltså är inte Linux KDE en möjlig ersättare till Windows XP.</p>

<p>Abstract: Uppsatsens syfte är att analysera John Marsdens sju böcker om ett fiktivt krig i Australien utifrån frågeställningarna: Vilket av böckernas två teman dominerar, är det kriget eller vuxenblivandet och hur konstruerar Marsden Ellie och de övriga ungdomarna? Som metod har Maria Nikolajevas teorier för textanalys tillämpats. Analysen visar att Marsden flätar samman sina båda teman och att krigstemat är förutsättningen för temat att bli vuxen. Ellie och de andra ungdomarna har flera olika egenskaper och utvecklas på olika sätt i böckerna, men de har också en given roll i som följer dem genom hela boksviten.</p>

<p>Huvudsyftet med denna kvalitativa studie är att, med hjälp av pedagogiskt drama som metod, utveckla en arbetsgrupp inom handikappomsorgen i Östra Göinge kommun. Som underlag för att ta reda på gruppens utvecklingsbehov svarade gruppmedlemmarna på en enkät med öppna frågor. Av denna framgick att gruppens kommunikation och arbetsklimat är deras främstautvecklingsbehov. Kommunikation och arbetsklimat är faktorer som både kan ha en positiv och negativ inverkan på organisationer. I syfte att utveckla behoven genomfördes, vid tre tillfällen, olika former av gruppövningar med gruppen. Gruppen består av sju kvinnor varav totalt fem har medverkat vid de olika gruppövningstillfällena. Vid de respektive träffarna har tre till fyra personer deltagit. Huvudresultatet i uppsatsen visar att gruppen som helhet inte har utvecklats (med hjälp av pedagogiskt drama som metod). Trots huvudresultatet framkommer viss utveckling hos de individer som medverkat vid gruppövningstillfällena. Om dessa beror på pedagogiskt drama eller andra faktorer är svårt att utläsa.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att genom en litteraturstudie praktiskt sätta upp en pjäs, från manuskript till föreställning, samt utifrån repetitionerna studera amatörskådespelare genom den kvalitativa metoden observation. Urvalet av personer har varit två 16-åriga pojkar som vuxit upp tillsammans. Kategorierna, i observationen, som har studerats är gester och samspel. Resultatet av litteraturstudien utmynnade i pjäsen och föreställningen Nils Holgersson har rymt. Resultatet av observationerna visade att amatörskådespelare använder sig av tyst kunskap i form av gester och samspel. Vid ett tillfälle visade pojkarna dock olika gester i användandet av samma replik, vilket kan ses som en nytillkommen kunskap om hur vi använder oss av tyst kunskap. Slutsatsen av denna studie kan sammanfattas med, i enlighet med Polanyis teori, att människan vet mer än hon kan uttala.</p>

<p>I uppsatsen jämförs Mark Haddons roman The Curious Incident of the Dog in the Night-Time och Ulrika Jannert Kallenbergs översättning Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Syftet är att undersöka skildringen av språket och personligheten hos den 15-årige huvudpersonen med autistiskt handikapp, för att ta reda på om läsaren lär känna samma person i de båda böckerna.</p><p>Översättarens strategier samt relationen mellan källtext och måltext analyseras och diskuteras utifrån teorier inom Translation Studies, med tillämpning av begrepp som språkliga normer, domesticering & främmandegörning och kompensation. Dessutom ingår kommentarer från en intervju med översättaren.</p><p>Analysen visar att huvudpersonens speciella språk framhävs tydligare i översättningen än i originalet, men att hans personlighet framstår som mindre konsekvent i översättningen. Med frasen ”göra jämmer” som uttryck för pojkens språk och beteende sätter översättaren sin prägel på den svenska boken.</p>

<p>I dagens samhälle är datorer en naturlig del av vardagen för både vuxna och barn. Datorer och interaktiva läromedel har successivt integrerats i elevernas skolmiljö, men finns framför allt som ett komplement till den traditionella undervisningen. Denna bör rimligen underställas vissa krav för att bland annat målen i läroplanen ska uppnås. Vilka är då de specifika krav som kan ställas på ett interaktivt läromedel för att detta ska anses vara av god kvalitet? Vad är det som motiverar elever i grundskolan att använda sig av dessa läromedel? Hur väl utfaller de krav som utvecklarna har på interaktiva läromedel med de krav som användarna har? Dessa frågeställningar fann vi intressanta att studera och undersöka. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i krav från användare och utvecklare. </p><p>Det här examensarbetet baseras på litteraturstudier, observationer och intervjuer. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsansats i arbetet och de data som samlats in har tolkats och sammanställs här under rubriken Analys. Som studieobjekt har det interaktiva läromedlet Månresan använts med tillåtelse från utvecklaren. Undersökningen genomfördes i skolmiljö och bestod av observationer och intervjuer med berörda elever och lärare. Vi har även genomfört intervjuer med utvecklare av interaktiva läromedel. Dessa olika metoder ger tillsammans en god plattform för att våra frågeställningar ska kunna besvaras och för att syftet med studierna ska uppfyllas. </p><p>Resultatet visar på att det finns förbättringar att göra både under utvecklingsprocessen och när det gäller den faktiska användningen. Vidare ges också ett påpekande om svårigheterna kring kravformulering inom detta område.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa teoriundersökning var att undersöka om Grices samarbetsprincip</p><p>och samtalsmaximer kan vara användbara i strategisk kommunikation. Samarbetsprincipen lanserades för att förklara underliggande strukturer i vardagliga samtal, men då den samtidigt är en grundförutsättning för all kommunikation borde teorin även vara relevant i strategisk kommunikation.</p><p>Mitt primära källmaterial var Grices teori om samarbetsprincipen, som kompletterades</p><p>med andra forskares tolkningar och modifikationer av denna teori. Eftersom strategisk kommunikation är ett omfattande undersökningsfält använde jag kriskommunikation som exempel på ett område där teorin skulle kunna vara användbar. Resultatet av teoriundersökningen visade att Grices samtalsmaximer skulle kunna fungera som enkla riktlinjer att beakta vid utformningen av budskap i strategisk kommunikation, inte minst i kriskommunikation. De flesta relevanta aspekter när det gäller budskapsutformning omfattas av maximerna, samtidigt som de inte är heltäckande, vilket innebär att de skulle kunna användas som ett viktigt komplement till andra kommunikativa principer. Konversationella implikationer är dock i regel inte lika användbara i strategisk kommunikation som i privata konversationer, då risken för feltolkningar är stor. Om samarbetsprincipen och dess maximer ska kunna tillämpas i strategisk kommunikation krävs det att man utarbetar en modell där samarbetsprincipen är anpassad för de specifika förutsättningar som föreligger i strategisk kommunikation.</p>