Abstract Uppsatsen syftar dels till att undersöka om den feministiska kritik som riktats mot genren chick lit i fråga om genusstereotypa karaktärer har sin motsvarighet i romanerna, och dels till att undersöka med vilken rimlighet någon kan påstå att chick lit-romaner också är utvecklingsromaner. Studier av övergripande och vetenskapliga texter rörande populärkultur samt feminism, ligger till grund för de resonemang som förs och aktualiseras då de ställs i relation till nedslag i primärmaterialet vilket närlästs. Genom närläsning och analys konstateras chick lit med hjälp av Kristin Järvstads avhandling Att utvecklas till kvinna (1996) i vissa fall och avseenden fungera som en populärlitterär variant av utvecklingsromanen. Hjältinnorna i chick lit-romanerna genomgår en kort, inre utveckling, vilken till viss del följer den manliga utvecklingsromanens struktur, trots att den substantiellt anses kvinnlig. Vidare konstateras hjältinnan i chick lit till stor del vara fast i genusstereotypa konstruktioner vilka ur ett feministiskt perspektiv är oacceptabla, samtidigt som feministiska tendenser i form av självförverkligande och kritik av genussystemet står att finna. Sammantaget tillåts genren därmed representera konceptet ”feminism light” genom sin hjältinna.

Idag reser människor till allt fler länder för att utföra operationer. Tack vare Internet kan man idag hitta billiga flygresor och information om vad som är bra och mindre bra. Medicinsk turism handlar bland annat om situationer när en patient reser från en plats till en annan plats, ofta belägna i olika länder, för att utföra en medicinsk behandling. Denna behandling kan innehålla bland annat tandvård, fertilitetsbehandling (ofrivillig barnlöshet) och kosmetisk kirurgi. Medicinsk turism har ökat med åren genom att fler och fler resebyråer har specialiserat sig inom medicinsk turism. Inte för länge sen godkändas ett certifikat av World tourism organisation i FN. Dem medger att branschen växer 20 procent Per år. Totalt omsätter branschen ca 270 - 405 miljarder kronor. Enligt Tysklands nationella turistorganisation har ca 77000 turister vårdas i Tyskland år 2010. Kunderna kommer främst från andra delar av världen som te x Ryssland, USA och Gulf staterna. Syftet med resan är att vården är billigare, kortare köer eller att man inte kan utföra en speciell operation i hemlandet. Thailand och Spanien är några populära turistmål som är kända för sina behandlingar och dess trovärdiga kliniker. Thailand är ett av världens populäraste destination inom skönhetsbehandlingar. Ca 600 000 turister åker varje år till Thailand för att utföra operationer, skönhetsoperationer och sjukhusvistelser.

Begreppet dynamisk pedagogik myntades på 1970-talet av efter att ha uppkommit inom Kordainstitutet vilket var en utbildningsorganisation som växte fram ur barnteaterrörelsen Vår Teater vars verksam finns sedan 1940-talet. Dynamisk pedagogik syftar, likt övrig Kordapedagogik, till att utbilda ledare inom olika verksamheter genom självinsikt. Sedan pedagogikens och Kordainstitutets grundare Dan Lipschütz gått bort lever den dynamiska pedagogiken kvar dels inom lärarutbildningen på Stockholms universitet. Enkätstudier, observationer, intervjuer, utbildningsmaterial och annan litteratur har varit utgångspunkten för att ta reda på hur en kurs i dynamisk pedagogik inom lärarutbildningen utformats i relation till dess rötter. Studiens resultat visar att dess dynamiska förhållningssätt lever kvar och är värt att bära med sig ut i arbetslivet som lärare. Att förhållningssättet bevarats beror på att de kursansvariga inom lärarprogrammet tagit del av Dan Lipschütz personliga sätt att vara under sina egna Kordautbildningar. Förhållningssätet, är ett förstående och tillmötesgående sätt att förmedla vikten av att utvärdera sin ledarroll och det egna jaget genom gestaltande. Metod och form har historiskt kommit att placeras inom det personlighetsutvecklande perspektivet inom dramapedagogiken. Dynamisk pedagogik har likt den svenska skolan sedan decentraliseringen färgats av demokratiska värderingar.

Syftet med denna studie var att undersöka skiftavlämning i tre kontrollrum på kärnkraftverket OKG utifrån attityder, tillit och procedurer. OKG beskriver sin säkerhetskultur som att all personal kan känna sig bekväma med att ifrågasätta och där hög tillit skall verka för att skapa ett öppet klimat. Tidigare forskning har visat att relationen mellan säkerhetsklimat och inställningen till avlämning är beroende av tillit (Kath et al., 2010). Studiens mål är att resultatet skall ge förslag till förbättringar eller förändringar till dagens arbetssätt kring skiftavlämning. Studien är genomförd som en fallstudie av explorativ samt jämförande karaktär och har en innesluten multipel enhets design. Datainsamlingen utfördes genom observationer samt semistrukturerade intervjuer. Studien avgränsades till att enbart omfatta skiftavlämning klockan 14.45–15.00. Deltagarna bestod av OKG anställda som jobbade i kontrollrummet med driften och utgjordes av; skiftchef (SC), reaktoroperatör (RO), turbinoperatör (TO) samt stationstekniker (ST) . Tre skiftlag intervjuades, ett per block där en individ från varje befattning deltog. Intervjuerna genomfördes på de skiftlag som gick på ett arbetspass. Tre skiftavlämningar samt sex genomgångar (en före och en efter per skift) observerades per block. Resultatet visade på att skiftavlämningens rutiner och tillvägagångssätt är bra utifrån hur information bör avlämnas. Dock visar denna studie på att det finns skillnader i skiftarbetares personliga värderingar och att det leder till irritation samt olika sätt att arbeta. Studien visar att fokus bör ligga på att skapa en så gemensam värderingsram som möjligt inom samtliga block.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har också för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stämmer överens. För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom  genomfördes en enkätstudie bland medarbetarna på den största avdelningen på företaget. Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding på olika sätt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam värdegrund, bra arbetsklimat och sociala förutsättningar på arbetsplatsen. De arbetar även med personalvård och de strävar efter att leda organisationen på ett sätt som engagerar och utvecklar medarbetarna för att de ska känna sig delaktiga. Ytterligare ett sätt som företaget arbetar med är individuell lönesättning och ett bonussystem som ska medverka till att ge konkurrenskraftiga och marknadsmässiga löner. Enkätstudien visar att i huvudsak anser medarbetarna att organisationen är en attraktiv arbetsgivare. Detta då flertalet anser att organisationen har ett bra arbetsklimat, de trivs med sina kollegor och de uppskattar personalförmånerna. De flesta medarbetarna anser även att företaget ger bra förutsättningar för att skapa balans mellan privatliv och arbetsliv. De är även nöjda med sina arbetsuppgifter och anser att det finns utvecklingsmöjligheter för dem. Det framkommer i resultatet att de flesta är nöjda med sin närmsta chef och känner delaktighet vid förändringsarbeten. I studien visar det sig att både ledningen och medarbetarna är överens om att företaget har ett bra arbetsklimat och att det finns bra utvecklingsmöjligheter. Det som skiljer i uppfattning är att de flesta medarbetarna anser att det inte finns möjligheter att prova andra tjänster inom organisationen. Dessutom är flertalet medarbetare inte är nöjda med sin lön och tycker sig inte kunna påverka den. Ytterligare en skillnad i uppfattning är att ledningen anser att det finns ett glapp i kommunikation mellan ledningen och medarbetarna. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att både ledningen och medarbetarna delar uppfattningen att organisationen är en attraktiv arbetsgivare.

No description available.

Seeking just procedures to respond to and to handle climate change is the main goal of this thesis. Climate justice is a concept that relates to people’s behavior towards climate; it relates to people’s uses of carbon resources. Philosophers and researchers propose different principles to share the burden of carbon emissions and adapt with climate change. I critically respond to Singer’s views on climate justice. I use conceptual method that engages in interpreting different principles related to climate justice. Singer, in his work One World, offers two principles for sharing the burdens and benefits of climate change. One is the Polluter Pay Principle (PPP) and another is the Equal Share Per Capita Principle (ESPCP). I explain both principles and look at some difficulties for these principles in practical uses. I think Capacity to Pay Principle (CPP) is fairer than Singers’ principles. I suggest that as we know that there is a positive correlation between carbon emissions and development so that CPP would be more appropriate than PPP or ESPCP in distribution of burden and benefit to establish equality across the nations. The logic behind the claim that CPP is a fair principle for climate justice is that the past and present emissions of the developed world have greatly benefited the developed nations. As a matter of fairness, they should shoulder the burden of climate change. Finally, I discuss pluralistic approach for climate justice, where distributive procedure and procedural procedure take place. Distributive justice focuses on an even distribution of the burdens and benefits of climate change, and procedural justice focuses on resolving disagreements to take climate policy. Procedural justice take part in taking rational and just decisions by resolving disagreements among the nations and considering all parties’ concerns. Such decisions generate distributive process. So climate justice consists of both distributive and procedural justice. The study makes the policy makers aware and suggests the legislative bodies to respond to climate change on the basis of our moral thinking and the procedural procedure justifies decisions or policies that take part to mitigate and adapt to climate change. In climate justice we should emphasis on both even distribution of burden and benefit of climate change and just decision to generate distribution.

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillåter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den på Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och på hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. Själva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material används framförallt Goldmans två böcker om Sovjetunionen – med fokus på efterordet i den senare boken – samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen där. Uppsatsen fokuserar huvudsakligen på problemen med individens beroende av omvärlden, anarkismens roll i revolutionen, individens relation till massan – både i rent ontologisk bemärkelse och i aspekter av kön och makt – och på hur samhället bör organiseras. Goldmans konstruktiva revolution handlar framförallt om samhällsorganisation, och uppsatsen följer de spänningar mellan den reellt existerande individen och det potentiella tillståndet av individualitet som finns i hennes teorier, där den fria individen inte är utgångspunkten för- utan målet med samhällsorganisationen, vilket öppnar för en potentiellt könstranscenderande individualitet. Upplösningen av denna spänning innebär att den konstruktiva revolutionens samhällsorganisation får en kompensativ karaktär: den handlar inte bara om att organisera ett bättre samhälle, utan också om att kompensera exempelvis ekonomiska eller könsbaserade maktrelationer hos det förrevolutionära samhället. Den individ under tillblivande som Goldman diskuterar är också relevant för feminismens kritik av hur kvinnor historiskt och i samtiden förvägrats individualitet bl.a. genom institutioner som familjen eller äktenskapet, och visar på behovet av andra individualiseringsprocesser.

Urination is a biological need but the routines surrounding urination are culturally specific and ever changing. This makes the organization of public space an important part in deciding what actions are made possible for the people in it. This paper considers women’s public urination and the possibilities to merge the need to urinate and the construction of the female body as feminine. A number of texts that describe the construction of the female body and identity as both gendered and socially produced are analysed in relation to women’s experiences of incontinence. Incontinence as a medical diagnosis is by this becoming possible to question, and may be seen as one of several strategies used to manage both the organization of the public space and the expectations of the female body to be a docile body. The conclusion is that a woman who wants to enter public space has the following options when it comes to the need to urinate: To strive for the feminine ideal. This means planning, limiting and disciplining the body to create a docile female body. To use the medical diagnosis of incontinence. This may lead to lesser demands of bodily control but will construct the body as disabled. To exceed the boundaries. This means disobeying the demands of bodily control and leads to social and physical retribution.

Uppsatsen består av nio flickors berättelser om hur det är att vara flicka idag. Flickorna ingår i ett pågående transnationellt EU-projekt om flickors särskilda utsatthet på grund av särskolediagnos. Fyra av flickorna har etniskt svenskt ursprung och fem av flickorna har annat etniskt ursprung. Flickorna är mellan 18-20 år gamla och det som flickorna har gemensamt är att de är intellektuellt funktionshindrade. Frågor som besvaras i studien är dels vad flickorna anser att det innebär att vara en normal flicka när det gäller kropp, själ, sexualitet och sätt att vara på. Dels hur flickorna konstruerar femininitet och normalitet i relation till kön, etnicitet, utsatthet och intellektuellt funktionshinder. Studien visar att flickorna konstruerar femininitet utifrån föreställningar om normalitet där heteronormen är starkt styrande. Det är en stereotyp traditionell femininitet med flickan som oskuldsfull, känslosam och passiv som illustreras. Studerar vi dem individuellt så yttrar sig tendenser till att ta sig ur den stereotypa femininiteten, genom att säga ifrån, att vara bestämd och att ikläda sig en hip-hop stil, för att dölja kroppens former, som är ett försök till att bemötas som människa och inte som kropp. Etnicitet är av betydelse när det gäller sexualitet och synen på en partner där maktaxlarna etnicitet och kön interagerar och intellektuellt funktionshinder tycks frånvarande. Flickorna beskriver situationer där de blivit utsatta på olika sätt. Framförallt är det i vardagsnära situationer. Det är även i deras vardag och vardagliga relationer som studien belyser flertalet risksituationer för utsatthet som bottnar i att flickornas sätt att vara normal, är genom att vara kropp. Studien belyser spänningen mellan att betraktas som normal samtidigt som onormal och den ständiga kampen att hålla sig innanför gränserna för det normala och hur det känns att misslyckas. Studien illustrerar även spänningen mellan kropp och själ där flickorna bemöts som normala när de är kropp men som onormala när de är person och svårigheterna av att inte ses som en hel människa, vilket innebär paradoxen av att ses som normal samtidigt som att ses som onormal. Det vill säga funktionshindrad i en funktionsduglig kropp (disabled in an abled body). Flickorna utnyttjas och stirras på. I samhället och av männens blickar är de endast kroppar. Som kropp är de åtråvärda men som person stirras de på. Som kropp är de normala men som person bemöts de som annorlunda och konstiga.