Abstract This study will examine how the protagonist from Jane Austen’s Persuasion - Anne Elliot - challenges the female norms of the Romantic Period. First of all, there will be a study of her personality and background, and then examples of her unconventional thoughts and actions. The examination is to rely on, and refer to, Hirdman’s report The Gender System - Theoretical reflections on the subordination of women (1990), and more specifically the part called Gender Contracts. These principles are to be compared to Elliot’s characteristics, and will contribute to prove how Elliot deviates from the standard female ideal. There will also be an analysis of certain key dialogues and statements in the novel, which will strengthen the assertion that Anne Elliot is a subject, rather than an object. In a wider sense, the study will reveal that Persuasion is a story about a young woman’s quest for independence, and how she finally becomes reconciled with her past. Keywords:  Jane Austen, Persuasion, Anne Elliot, Hirdman and Gender Contracts, Feminism, English literature, The Romantic Period, Wollstonecraft.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>2018-08-28</p>

För att klara av att nå de globala målen till 2030 kommer det verkligen krävas en enorm ansträngning, en förändring av världen och av vår världsbild, där näringslivet har ett stort ansvar och en stor roll att spela, skriver Lise Kingo, verkställande direktör på FN:s Global Compact.[1] Vi kan inte blunda för verkligheten då vår planet är under stort tryck, mänskligheten utövar negativa förändringar i den globala miljön som resulterar i klimatförändringar, skogsskövling, brist på mångfald, försurning av haven, jorderosion och föroreningar. Världen har kommit till vägs ände vad gäller att tro att planeten har oändliga resurser. Om vi fortsätter i samma takt, kommer vi att behöva ytterligare tre planeter för att möta den mänskliga konsumtionen 2050. Kunder, medarbetare, leverantörer, investerare, media och hela samhället är mer välinformerade än någonsin och har stora förväntningar på att näringslivet ska vara med och bidra till en bättre värld. Företagens intressenter ställer allt högre krav och har allt större förväntningar på att företag har en god balans mellan sitt sociala, ekologiska och ekonomiska ansvar för en hållbar utveckling så att de globala målen 2030 uppfylls. Men det finns en risk att företagen engagerar sig på ett ineffektivt och ibland motsägelsefullt sätt i hållbar utveckling och att de endast begränsar sina negativa avtryck utan att utveckla nya affärsmöjligheter, eller att företagen låter de globala målen bara bli en konkurrensfördel i marknadsföringen istället för att engagera sig av rätt skäl. Företagsledare brottas idag med hur de ska vara med och bidra till en bättre värld, på vilket sätt och varför. Är det av ekonomiska skäl för att det stärker varumärket eller är det på grund av att lagen säger så, eller är det för att omvärlden förväntar sig att företag tar ansvar, eller förväntar sig samhället att företag engagerar sig i hållbarhet utifrån filantropiska värderingar. Företagsledare behöver ta ställning till hur de förhåller sig till de globala målen för att vi ska nå dem 2030. De behöver utveckla gynnsamma strategier för hur målen ska integreras i deras verksamhet som leder till ett gott resultat för samtliga intressenter. I uppsatsen besvarar jag hur företagen bör förhålla sig till de globala målen genom att föra ett resonemang utifrån några anlysmodeller i enlighet med behovsutilitarismen och Phillips fairplaymodell, Phillips fairplaymodell har sin utgångspunkt i Rawls rättviseteori. Av de analysmodeller jag använt är några redan befintliga; Carrolls CSR pyramid, Maslows behovshierarki och modellen 5Vtill5P (som jag själv skapat sedan tidigare). I uppsatsen har jag skapat modellen Tvåstegsraketen, samt integrerat de 17 globala målen in i Maslows behovshierarki med syfte att kartlägga intressenternas behovsuppfyllnad i linje med de globala målen. Jag har även vänt upp och ned på Carrolls CSR pyramid genom att starta i det filantropiska skiktet i pyramiden och koppla det ansvaret till de globala målen. I modellen 5Vtill5P startar engagemanget för hållbar utveckling redan i visionsarbetet för att sedan arbeta sig nedåt genom CSR pyramidens ansvarssteg; etik, lag och ekonomi. Hur bör då näringslivet förhålla sig till de globala målen? Min slutsats, efter att ha resonerat i linje med behovsutilitarismen och Phillips fairplaymodell genom de olika analysmodellerna, är att företagsledare behöver se världen utifrån ett bredare perspektiv eftersom handeln i dag är global och klimatet är en global fråga. Genom FN har världens ledare ett gemensamt ansvar att uppnå de globala målen tillsammans på tvärs genom nationer, organisationer, religioner och politik. Företag är, beroende av storlek, en social institution, ett samhälle i sig utan gränser. Ett företag kan sträcka sig över flera olika kontinenter, kulturer och religioner samtidigt. När vi gör en intressentkartläggning av ett företag enligt Phillips fairplaymodell, det vill säga en kartläggning av alla de grupper företaget samarbetar med, ser vi att ”företagssamhället” är ganska stort och påverkar många. När kunder väljer att köpa produkter och tjänster av företag som redan i sin vision visar att de vill vara med och bidra till de globala målen och som låter detta genomsyra företagets affärsmodell och värdekedja, både genom att ta bort samtliga negativa avtryck på natur, djur och människa, men även genom offensiv affärsutveckling, hitta nya hållbara lösningar på dagens problem, är vi inne i en god spiral. På det viset bidrar den goda konsumenten och den goda företagsledaren med ett gott kapital som bidrar till att nå de globala målen för de flesta intressenterna enligt behovsutlilitarismen eller för samtliga intressenter i proportion till arbetsinsats enligt Phillips fairplaymodell. När ett företag funderar på hur de ska förhålla sig till de globala målen är första steget att göra en intressentanalys enligt Phillips fairplaymodell där man avgränsar intressenterna till de som valt att samarbeta med företaget. Företaget kartlägger intressenterna och dess krav och förväntningar på företaget vad gäller de globala målen. Företaget undersöker hur väl de tar ansvar för de olika intressentgrupperna genom att kartlägga hur väl de olika intressentgruppernas mänskliga behov tillgodoses av företaget genom Maslows behovshierarki. De 17 globala målen är integrerade i Maslows behovshierarki och på det viset kan även företaget stämma av hur väl de lever upp till de globala målen idag. I intressentanalysen kartlägger företaget även intressenternas arbetsinsats så att intressenterna kan få en utdelning i proportion till sin arbetsinsats, där arbetsinsatsen syftar till att nå visionen och de globala målen. Genom Carrolls CSR pyramid kan sedan företaget resonera om vilken nivå de ska lägga sitt hållbarhetsansvar på. Ska det bara vara ett ekonomiskt ansvarstagande för intressenterna inom de lagar och regler som finns eller är företaget utöver dessa två första steg även intresserade av de krav och förväntningar som intressenterna har på dem, om hur väl de lever upp till de globala målen, detta enligt steget etik i CSR pyramiden. Företaget kan även resonera utifrån en filantropisk dimension, vad vill de själva med sitt företag, vill de vara med och bidra till en bättre värld. De kan tack vare modellerna resonera sig fram till om de har en egen vilja att vara med och bidra till de globala målen och av vilka skäl som de ska engagera sig i de globala målen. Genom att inkludera CSR in i affärstrategin är modellen 5Vtill5P en väg som företaget kan undersöka och se om inte det är mer lönsamt för alla intressenter att starta i den filantropiska dimensionen och sedan följa modellen 5Vtill5P och på det viset ta ett etiskt, lagligt och ekonomiskt ansvar enligt CSR pyramiden. Min slutsats är att när företaget startar sitt hållbarhetsarbete med att sätta sin vision i linje med de globala målen inom ramen för sin kärnverksamhet, lyckas företaget enligt utlitarismen att skapa det mesta goda för de flesta. Det vill säga , företagt är med och bidrar extra mycket eftersom de engagerar sig i enlighet med sin kärnkompetens och expertis och gör på det viset större nytta för världen och samtliga intressenter. När många företag, samtidigt bredvid varandra, sätter sin vision kopplad till de globala målen i linje med sin kärnverksamhet kan även helt nya samarbeten och affärslösningar uppkomma. Phillips fairplaymodell omkonceptualiserar affärsrelationer. Intressenter kan samspela med varandra i en gemensam intention där var och en får ut något specifikt för egen del i proportion till vad man bidragit med. I modellen tvåstegsraketen kan företagsledare föra en diskussion kring hur de med sin företagsvision bidrar till de globala målen samt vilken deras målgrupp är, undersöka om företagen tillsammans kan hitta samarbeten som gynnar samtliga inblandade. Enligt behovsutliltarismen ska företagets handlingar leda till mest nytta för de flesta intressenterna som jag redovisar i Maslows behovshierarki. Rätt handlingar skapas genom att företagen förhåller sig till de globala målen genom att koppla företagets vision till dem, som leder till en filantropisk, etisk, laglig och lönsam affärsplan enligt modellen 5Vtill5P och enligt Carrolls CSR pyramid, där de 17 globala målen är insorterade i Maslows behovshierarki som mäter hur gott företaget är, det vill säga hur väl företaget tar ansvar för sina intressenter genom att säkerställa att de flesta får ut så mycket nytta som möjligt. Enligt Phillips fairplaymodell ska fördelningen mellan intressenternas behovstillfredsställelse ske i proportion till arbetsinsats, där intressenterna definieras som de som valt att samarbeta med företaget. Enligt Phillips kan företagen dessutom omkonceptualisera konkurrens genom att förhålla sig till de globala målen genom att koppla företagets vision till de globala målen, som leder till en filantropisk, etisk, laglig och lönsam affärsplan enligt modellen 5Vtill5P och enligt Carrolls CSR pyramid, där de 17 globala målen insorterade i Maslows behovshierarki mäter hur gott företaget är, det vill säga hur väl företaget tar ansvar för sina intressenter och fördelar detta rättvis mellan intressenterna i proportion till deras arbetsinsats.

No description available.

<p>2018-06-20</p>

The aim of this paper is to examine which conceptions of the forest that are most frequently appearing in Codex Regius. Codex Regius contains a number of texts about the Old Norse mythological world. To reach the goal of the paper aspects have been brought from earlier studies of this field, and from my own observations in my initial reading of the primary sources. These aspects then have been used to create categories to apply on the empirical material in the analytic chapter of this paper. Firstly, when it comes to the analytic chapter, the mentions of the forest in each of the used texts are discussed and categorized. This is done by reasoning, with the help of for example the secondary sources as support for my interpretations. After this the complete result, from all the texts combined, is summoned and analyzed. The result shows that three categories of possible conceptions about the forest is most frequently appearing in the primary source material. These categories involves conceptions of the forest as a source of resources, the forest as a refugee and/or shelter, and the forest as connected to beings that are not gods (as for example giants, trolls and wolves). Further when it comes to the result, this is more in detail presented and discussed at the end of the analytic chapter of the paper and in the thereafter following chapter. In short the goal of this paper is being met. / <p>2018-06-10</p>

<p>2018-06-20</p>