No description available.

The aim of this study is to investigate how some preschool teachers and teachers at the lower and middle level talk about the impact of speech and language impairments on pupils' knowledge development and education. Qualitative interviews with a preschool teacher in preschool, a preschool teacher in preschool class, two class teachers in grades 1-3 and two class teachers in grades 4-6 were conducted. A sociocultural perspective on language and learning, together with previous research and literature on the subject, was used to analyze, interpret and compile the collected data.The results of the study show that preschool teachers and teachers have a lot of experience of children and students with speech and language difficulties, and that they have different experiences regarding information transfer between school levels. Most of the experiences and adaptations that the participants talk about is about expressive speech and language difficulties. The preschool teachers and teachers speak little about impressive difficulties and key concepts for the subject. All participants see the need for further knowledge of the subject. One conclusion of the study is that there is a need for increased knowledge of preschool teachers and teachers regarding children and learners with speech and language difficulties.

KOMPRESSION Upplevelse i Kompression. Känslan av en sammanpressning. Det känns nära, men känns det för nära? Vart går gränsen? Kroppslig närhet, omsluten av massa. Tillit, trygghet, lugn. Påtvingad, obehag, stress. Situation och rum. Kontroll? Andra människor är vår rädsla, men också vår trygghet. Vårt offentliga rum, min kropp.

<p>2018-03-13</p>

Syftet med den här uppsatsen är att i en tid av snabb förändring och sekularisering undersöka Svenska kyrkans roll i samhället ur två perspektiv, Svenska kyrkans, utifrån ett ledningsperspektiv, baserat på en kvalitativ intervjustudie med kyrkoherdar i några utvalda församlingar och ett medlemsperspektiv genom Svenska kyrkans studie Medlem 2010. Utifrån båda perspektiven konstateras att det är diakonalt arbete, ungdomsverksamhet och kyrkan som trygghetsarena som är prioriterat. Den stora skillnaden är att medlemmarna nedprioriterar de kyrkliga aktiviteterna som t ex gudstjänst och kyrkoherdarna i församlingarna anser detta vara en prioriterad uppgift. Dock har de utvalda församlingarna utvecklat arbetssätt för att möta medborgarna i församlingarna, alltså inte bara medlemmarna i församlingen. Strategin från kyrkan är att ha öppna verksamheter som riktas till alla, att finnas där människor finns och vara en integrerad del av närsamhället samt se sekularisering som en möjlighet. Församlingarna har också utvecklat strategier för att konfirmationen ska vara attraktiv för ungdomar och fler ska välja att konfirmera sig eftersom det enligt studien Medlem 2010 är mer sannolikt att man stannar kvar som medlem om man är konfirmerad.

Respons utgör en viktig del av lärandet, då den hjälper eleverna att se vad de redan kan ochvad de kan utveckla. Syftet med denna studie har varit att undersöka och analysera hurläromedel, som är tänkta att användas i kursen Svenska 1 tar upp och behandlar arbete kringrespons. Materialet utgörs av fem läromedel, som används på en gymnasieskola samt enintervju med en av skolans lärare. Vid granskningen av läromedlen användes en kombinationav kvalitativ textanalys och grundad teori. Fokus var att analysera, vilken potentiell effektresponsen kan få i en praktisk kontext. Det finns inte mycket forskat kring hur läromedelbehandlar responsarbete, vilket utgör den kunskapslucka som denna studie kompletterar.Resultatet visar att de fem läromedlen innehåller de steg som forskningen anser vara viktigaför effektiv respons. Studien visar också att det finns en vilja att arbeta formativt i läromedlen,även om det inte alltid är tydligt. Slutligen framgår det att tiden är den största faktorn bakomhur respons ges i klassrummet, vilket grundar sig i det faktum att både muntlig och formativrespons är tidskrävande.

Skogsrået är ett mystiskt kvinnligt väsen som florerat i den svenska folktron, till största del från 1600-talet fram till 1900-talet. Hon beskrivs som en mycket vacker kvinna men hon sägs också ha haft svans, trädliknande rygg eller djurisk behåring. Hon är en farlig kvinna med makt att vilseleda, lura, ge otur, skada eller till och med mörda. Hon beskrivs som älskogslysten och tar sig ofta friheten att ha sexuella förbindelser med män som befunnit sig i skogen. Detta kvinnliga väsen beskrivs bara som farlig för män, inte kvinnor. I detta arbete har vi gjort en undersökning för att besvara frågan hur en tolkning av detta väsen kan ge en djupare förståelse av synen på kvinnlig sexualitet i den dåtida kulturen. Detta gjorde vi genom att göra en undersökning om skogsrået i de aktuella århundradena samt en undersökning om kvinnlig sexualitet i samma period. I analysen gjorde vi sedan en tolkning med hjälp av teorin om ett semiotiskt kulturbegrepp. Det visar sig att myten om skogsrået har mycket att berätta om kulturen kring kvinnlig sexualitet och även visat sig vara ett kvinnligt väsen som gått emot normer och regler. Hon är självständig, har en fri sexualitet och är oberoende av mannen för att överleva.

The purpose of this essay is to analyse if there exist contradictions in the feminist discourse and the reason behind this in the novel I, Rigoberta Menchú: An Indian Woman in Guatemala. The novel is considered a testimony and is the result of an interview between the writer Elisabeth Burgos and Rigoberta Menchú. The text is characterised by the narrator as the protagonist. In the analyse, the perspective of feminist postcolonialism is applied, as well as the feminist discourse in Latin America and the concepts of Discourse studies by Chantal Mouffe and Ernesto Laclau. The analyse demonstrates that there exist contradictions in the feminist discourse, divided between one written discourse and one that expressed with actions. It also exists a division in the feminist discourse regarding the personal and public feminism that Menchú displays. The reason why these contradictions exist is because the feminist discourse is affected by the different contexts that it exists within. In conclusion, the novel demonstrate that these contradictions are a result of the social structures that originate from the colonial era, and that Menchú upholds them in her struggle for human rights.

No description available.

Blankaholme is a small islet located at the mouth of a river that stretches inland for about 7 km. On the islet are remains of a fortress together with what appears to be a defence-structure underneath the surface of the river, which has led people to speculate over for what purpose it was build, by who and when. At the baltic Sea outside Blankaholme is Misterhult archipelago located which contains several islands with old names, indicating a rather vast defence-organisation has been in place using bonfire for signalling when enemy-ships been sighted. The aim with this study is to place Blankaholme in a historical perspective.