Little Women and Good Wives is a classic children’s novel published in the late nineteenth century by American writer Louise May Alcott. The book concerns the lives, loves and marriages of four sisters growing up during the American Civil War. Alcott portrays four sisters in the book. They are Meg, Jo, Beth and Amy. In this essay, Jo’s characteristics will be compared and contrasted with those of her three sisters. The purpose of this comparison is to demonstrate how Jo shows her non-femininity and to what extent she diverges from the contemporary expectations of women. Furthermore, based on the close reading of the novel and historical research, this essay will discuss whether Jo’s choice of writing, her main meanings of entering the man’s world is realistic.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda rädslans betydelse för dynamiken i kriminella manliga ungdomsnätverk i en nordisk kontext. Jag har med utgångspunkt i R.W. Connells maskulinitetsteori och Michael S. Kimmels tankar om maskuliniteter kopplade till rädsla, skam och homofobi läst forskning om dessa ungdomsnätverk och frågat mig om detta perspektiv kan tillföra något till bilden av dessa nätverk. Den forskning som konsulterats har kommit från olika håll: kriminologiska och psykologiska artiklar och avhandlingar, polismyndigheters rapporter, studier från Brottsförebyggande rådet och journalistiska texter. Resultatet har blivit en analys av dessa texter där dynamiken inom och utom dessa grupper, där strävan mot en godkänd maskulinitet och den rädsla som finns implicit i denna strävan synliggörs. Texterna visar sig i de flesta fall sakna genusperspektiv trots försök att studera sociala faktorer bakom nätverksbildning. Synliggörande av genus som social kategori berikar tolkningen av texterna, och min undersökning visar att både maskuliniteter och rädsla är parametrar i identitetsbygget. Jag menar att ett synliggörande av detta kan berika och nyansera den bild som finns av kriminella nätverk. Även förebyggande åtgärder påverkas naturligtvis när uppfattningar om problemet nyanseras.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This thesis proposes two separate intents lying behind the use of violence: namely, “nationalizing” (Gumz 2001) or utopian ideology, and the strategic desire to control territory. Three hypotheses are formulated on this basis, and applied to the case of Lika in 1941. The first predicts that violence exercised by actors motivated by the first type of intent will become increasingly indiscriminate, and is strongly corroborated in the case of the Ustaše. The second hypothesis, building on Kalyvas’ (2006) model, predicts that the selective or indiscriminate nature of violence executed by actors motivated by the second type of intent will correlate with the actor’s level of control: this is largely corroborated in the case of the Italians, but only partly so in the case of the Partisans. The final hypothesis, combining the arguments of Kalyvas (2006) and Dulić and Hall (2014), predicts a stark contrast in the geographical spread of violence executed by strategic and ideological actors, and is strongly corroborated. The thesis works from a micro-level approach.

Valerie kämpar genom vardagen: famlar i dimman av smärtsamma minnen från Au Pair tiden i Florida, sörjer raserade vägen mellan henne och kärleken Philip, söker passagen att återknyta vad ödet tog ifrån henne och hamnar i omedveten katt och råtta jakt med hemlighetsfulle Anton alias Andreas. Valerie kallar honom räddaren. Före Anton fanns CJ, vän från skoltiden, och under kort period pojkvän. Innan han förstår hennes desperata försök att söka svar, söka trådar som leder tillbaks, och ställer ultimatum. I Antons värld är han heroisk och Valerie överjordisk; ofelbar i trogna kärleken till Philip. Antons inre mörker och nattliga aktiviteter upphör för en tid. Innan sanningar hinner ikapp och Stockholm skakas av mord och våldsdåd mot kvinnor. Frågan är om Valerie förstår vem Apachedansaren är och hinner fly före hon blir friskuren från tiden. / <p>Examensarbetet är ett textutdrag, sida 96-142, ur romanprojektet <em>Apachedansaren</em>. Texten gestaltar Valeries, protagonistens, minnen från Florida, 1996 och händelseutvecklingen mellan henne och Anton, antagonisten, i Stockholm, 1997. Romanen är under bearbetning; innehållet kan justeras vid förändringar i händelseutveckling. </p>