No description available.

Humor is often a controversial genre of entertainment. It is not critically examined due to its intentionally offensive nature. This study examines the impact of sexist humor on the perception of women. Students (n = 1,096) from a 4 year university were divided into two groups and both participated in a questionnaire examining attitudes toward women and media viewing habits. One group was exposed to clips of sexist humor from television shows and the other was not. A series of analyses of variance (ANOVA) conducted on the two groups did not find significant differences between those who had viewed sexist clips and those who did not. However, linear regressions found media viewing habits and preferences were significant predictors for five out of eight factors of sexism: dependency/deference, purity, caretaking, benevolent sexism, and hostile sexism. The factors not found to be significant were modern sexism, stereotypical images/activities, and emotionality. Overall, the results indicate long-term exposure to sexist humor is correlated with higher levels of sexism. These findings support the need for more critical analysis of sexist humor.

Bakgrund: Humor är en del av det vardagliga livet, i olika kulturer och kan vara en rad olika hjälpmedel, till exempel kan humor vara ett hjälpmedel för att hantera stressande samt obekväma livssituationer. I interaktionen mellan människor kan humor fördjupa en relation, men är även ett sätt som bör behandlas med försiktighet eftersom alla inte upplever humor på samma sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av humor i vården. Metod: Detta är en kvalitativ forskningsstudie där empiri utgörs av intervjuer från sju forskningspersoner som arbetar inom vården. Datamängderna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Från analysen framkom fyra olika kategorier, dessa består av 1. Humor kan bygga upp relationer, 2. Humor kan bidra till att öka välbefinnandet, 3. Humor bör anpassas efter person och situation, 4. Humor tar tid och kan hota professionaliteten. Konklusion: Från kategorierna framkom att de flesta med hjälp av humor avsåg att avdramatisera eller lätta upp stämningen i olika situationer. Humor kan många gånger vara förlösande, men bör användas med försiktighet, det passar inte alla och en avvägning måste göras innan användandet.

Den aktuella studien syftade till att undersöka förhållandet mellan typ av dominerande humorstil, känsla för humor och användning av olika copingstilar. Även samvarians mellan känsla för humor och copingstil undersöktes.Studien syftade även till att se om det fanns skillnader i användande av copingstrategier mellan personer med olika dominerande humorstilar.Studien är baserad på en insamling av mätinstrumenten SHQ6, HSQ och Brief COPE. Stickprovet bestod av 342 respondenter. Resultatet visade på att det fanns en samvarians mellan känsla för humor och coping, oavsett vilken typ av coping som användes. Resultatet påvisade också att personer med vänskaplig och självförstärkande humorstil skiljde sig signifikant åt i användande av emotionellt inriktad coping. Slutsatsen att dra av följande resultat är att respondenter ur stickprovet använder inslag av humor oavsett stil på coping, som att personer med en självförstärkande humorstil tenderar att använda emotionellt inriktad coping i högre grad än personer med vänskaplig humorstil. Nyckelord: Humor, humorstil, copingstil

This conference paper is a literature review about the use of humor in online learning. It reviews the theories of humor in education and lists best practices for using humor in an online class. / Paper submitted for ETCV 623. / Abstract: There will always be instructors who use humor in their classes. While these practitioners have never numbered in the majority and often have been scorned by their peers, there has been a resilient insistence that humor has a place in education. As education moves more and more into online modalities, we find ourselves at a crossroad of opportunities. It has never been easier to find humorous content about any topic using technology. Simply searching Google for “humor in instruction” lists page after page of ideas, research and content designed for the classroom. At the same time, many of us are teaching in classes where we never see the people we teach. This can rob instructors of important feedback about whether their content (whether humorous or not) is connecting with the students. This literature review explores these crossroads, looking at the effectiveness of humor in teaching, theories that can guide humor in the classroom, types of humor to use in education, how to add humor to your online class and resources for implementing humor in your online class.

Bakgrund: Humor är ett komplex begrepp som färgas av den subjektiva upplevelsen och är föränderlig över tid. Tidigare forskning visar på att humor har använts som en copingmekanism för patienter med cancer, för att distansera sig från sin tillvaro och diagnos. Även sjuksköterskor har använt sig av humor för att skapa relation med patienten. Humor har använts för att hjälpa patienterna att hålla humöret upp genom att skifta deras fokus. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa humor i sjuksköterske- och patientrelationen inom cancervården. Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt där innehållet av sju kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Tio artiklar analyserades där tre huvudteman framkom: Humor i sjuksköterske- och patientrelationen belyser att en relation mellan parterna bör finnas innan humor introduceras. Humor som ett omvårdnadsmässigt dilemma belyser när humor är tillämpbart och när det inte är accepterat. Positiv attityd och humor belyser vikten av en positiv attityd hos patienten för att kunna uppskatta och vara humoristisk. Diskussion: Diskussionen baseras på litteraturöversiktens resultat där det framkom att en etablerad relation mellan sjuksköterskan och patienten bör finnas innan humor kan användas. Oftast är det patienten som initierar humorn i relationen och det kan ses som en indikator på när humor kan användas. Åsikterna går isär kring huruvida om det är humor som skapar en positiv attityd eller tvärtom. Utifrån Katie Erikssons teori diskuteras relationsbildning som ansning, humor som lek och hur leken sedan utmynnar i lärande.

Alejandro Casona is a major playwright in the Spanish language today. He is known chiefly for his fantasy and humor. The intent of this paper is to show that his humor is a device for obtaining the attention of those whom he would teach.

The purpose of this study is twofold: the first and most important purpose is to examine the various forms of humor; the second is to present views of the author concerning universal topics.

The present study will examine in detail the techniques and characteristics of the humor as manifested in the poems and place Cummings in proper perspective in the general tradition of American humor.

N/A