No description available.

Lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad (UEB) trädde ikraft den 1 februari 2013 och är tillämplig när en privatperson hyr ut sin bostad. Lagens förmånliga regler tillkom för att stimulera privatpersoner att hyra ut sin bostad som de för tillfället inte nyttjar. Reglerna är förmånliga för hyresvärden men desto mindre förmånliga för hyresgästen. Den sistnämnda får aldrig något besittningsskydd och kan när som helst under hyresförhållandet, utan saklig grund, sägas upp till det månadsskifte som inträffar närmast om tre månader. Hyresvärden tillåts även att säga upp tidsbestämda avtal i förtid trots att längre avtalstid överenskommits. Hyreslagen (12 kap JB) var tidigare uteslutande tillämplig på rättsområdet. Enligt lagens huvudregel krävs saklig grund för uppsägning men det finns undantag. Uppsatsen syftar till att analysera motiven till hyreslagens besittningsskydd och jämföra med motiven till avsaknad av sådant skydd enligt UEB samt rätten att säga upp tidsbestämda avtal i förtid. Förarbetena till UEB granskas kritiskt för att fastställa vilka skäl samt vilka undersökningar som ligger till grund för hyresvärdens uppsägningsrätt. Utredningarna som ligger till grund för UEB anses av författaren vara bristfälliga och det saknas underlag som visar att fler bostäder skulle hyras ut om reglerna blir förmånligare. Främst saknas undersökningar som visar att dispositionsrätten ses som ett hinder. En lagändring av sådan här karaktär bör omfattas av grundligare utredningar. Hyresvärdens rätt att utan saklig grund säga upp hyresgästen sätter denna i en osäker ställ-ning, särskilt rätten att säga upp tidsbestämda avtal i förtid. Hyresgästen har svårt att göra sina rättigheter gällande. Lämplig åtgärd är enligt författaren att saklig grund ska krävas för uppsägning vid längre hyresförhållande, som varat i två år eller mer. Hyresvärden bör inte heller få säga upp tidsbestämda avtal i förtid - avtal skall hållas. / The Act (2012:978) on renting of own property (UEB) came into force on 1 February 2013. The law applies where a private individual rents out his home. The beneficial rules of the act are created to encourage private individuals to rent out their homes as they currently do not use. The rules are beneficial to the landlord but less beneficial to the tenant. The latter should never have any security of tenure and may at any time during the tenancy, without objective reason, be terminated with three month notice. The landlord is even allowed to terminate fixed term contracts premature, although longer agreement period is agreed. Tenancy Act was previously exclusively applicable to the legal field. According to the principal rule objective reasons are required for termination but there are exceptions. The thesis aims to analyze the motives of the security of tenure according to the Tenancy Act and compare with the motives for the absence of such protection according to UEB and the right to terminate fixed term contracts prematurely. The preparatory work for UEB is critically examined to identify the reasons and what studies that underlies the landlord's right of termination. The investigations which form the basis for UEB is considered by the author to be inade-quate and there is no data showing that more housing units would be rented out if the rules becomes more beneficial. Mainly no studies show that the right of disposal is seen as an obstacle. A change in the law of such a character should be subject to more thorough investigation. Landlord's right, without objective reasons to terminate the tenant puts this in a precarious position, especially the right to terminate fixed contracts prematurely. It is difficult for the tenant to assert its rights. Action is according to the author that objective reasons shall be required for termination of longer rental relationship, which lasted for two years or more. The landlord should never have the right to terminate temporary contracts prematurely.

Hyresrätten är en viktig del för svensk ekonomi och sysselsättning. Boendeformen gör det enklare för personer att flytta mellan orter, utan att först behöva köpa en ny bostad och sälja sin gamla. För att se över möjligheterna att främja hyresrätten beslutade regeringen den 30 juli 2015 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att bland annat analysera området ”ingripande mot misskött förvaltning av hyreshus, m.m” samt analysera vilka konsekvensersom upphävandet av förvärvslagen år 2010 har medfört. Utredningen fick namnet Hyresgästutredningen. Hyresgästutredningen har i sin utredning kommit till slutsatsen att det föreligger problem avseende ingripande mot misskött förvaltning av hyreshus, m.m. För att komma till rätta med de problem som föreligger är det viktigt att åtgärder vidtas och därför har utredningen framtagit ett antal förslag och överväganden. Utredningen har bland annat föreslagit att det krävs klarare bestämmelser avseende åtgärdsföreläggande i hyreslagen, att ingripandeformen förvaltningsåläggande i bostadsförvaltningslagen ska ersättas av förvaltningsföreläggande, att kommuner ska bli skyldiga att tillhandhålla en förteckning över godvilliga tvångsförvaltare, att när det sker ett ägarbyte under pågående tvångsförvaltning ska den ursprungliga ägaren ansvara över att betala förvaltarens arvode fram till dagen för ägarövergången, att det krävs tydligare bestämmelser avseende förvaltares utgifter samt att det krävs ytterligare insatser för att hitta godvilliga tvångsförvaltare. Vidare har utredningen konstaterat att det inte föreligger skäl för att införa en ny förvärvslag eller för att införa möjligheten till tvångsförsäljning av hyresfastigheter som står under särskild förvaltning. Hyresgästutredningens framtagna förslag är huvudsakligen bra, men förslagen behöver bearbetas ytterligare innan de eventuellt blir lagstadgade. Det hade således varit önskvärt att utredningen antingen hade haft längre tid på sig eller att utredningen hade uppdelats i två skilda utredningar. Utredningens förslag att inte införa en ny förvärvslag är ett adekvat förslag, men inom sin tid bör en ny förvärvslag införas. Det är positivt att utredningen vill klargöra att det inte krävs hinder eller men i nyttjanderätten vid åtgärdsföreläggande när hyresvärden brister i sin underhållsskyldighet. Utredningens förslag att förvaltningsåläggande ersätts av förvaltningsföreläggande är ett bra förslag, men behöver utvecklas mer innan det införs i lagen. Att kommunen ska upprätta en förteckning över förvaltare är ett bra förslag, men det krävs ytterligare åtgärder för att få fler förvaltare. Om fastigheten övergår till ny ägare under pågående förvaltning bör de båda parterna vara solidariskt betalningsansvariga gentemot förvaltare. Det är ett bra förslag att förvaltare ska medges ersättning för nödvändiga utgifter ur fastighetens avkastning. Utredningen har dragit slutsatsen att alternativet tvångsförsäljning under pågående förvaltning inte bör införas, vilket är en positiv slutsats.