In the currently dominating linear economy, there is a strong focus on the forward supply of products, where products and materials are being replaced and wasted at an increasing pace. In addition to this, there are products not even reaching customers, being scrapped as a result of them being excess in inventories. As the increasingly noted circular economy aims to control the flows of materials so that these are circulated and the value of them is kept as high as possible while minimizing waste, it offers a set of tools useful to increase the material efficiency of excess inventories. The purpose of this thesis is to investigate how improved inventory management can increase material efficiency from a circular economy perspective, to improve environmental and economic sustainability performance. A case study was completed at a global company in the ICT manufacturing sector where the current processes for handling excess inventory were studied along with the implications of product modularization. While exploring this topic, the thesis further aims to identify barriers and potentials to improving inventory management from the circular economy perspective. In enabling this, a qualitative study was performed, collecting empirical data through interviews with employees and researchers to use as the base for analysis and discussion. The findings present that although processes for managing products in excess inventory exist at the case company, there is great room for improvement regarding both a wider application of these along with the incentives and efficiency of them. The selection of products to be recirculated is today greatly dominated by economic factors, where typically only high-value products tend to be considered and the environmental aspect is somewhat lost in this consideration. Moreover, modularization is identified as an enabler for increased material efficiency in inventory management, reducing unique components and materials in inventories and thereby the risk of scrapping. However, these positive effects of modularization on the material efficiency are unfortunately not expected to be seen in the nearest time, but rather in the future. Furthermore, several barriers to improved inventory management are identified, also indicating the existing potentials for improvement and capabilities required for this. The most prominent barriers recognized are organizational, technological and economic barriers. The majority of them are internal barriers existing within the organization. / I den för närvarande dominerande linjära ekonomin finns ett starkt fokus på det framåtgående flödet av produkter, där produkter och material byts ut och slösas i en allt ökande takt. Utöver det här produktflödet finns dessutom produkter som aldrig når kund, utan som skrotas på grund av att de är i överskott eller har blivit föråldrade medan fortfarande i lager. Då den alltmer uppmärksammade cirkulära ekonomin syftar till att kontrollera flödena av material så att dessa cirkuleras och hålls vid ett så högt värde som möjligt samtidigt som avfall minimeras, erbjuder den en uppsättning användbara verktyg som kan användas för att öka materialeffektiviteten i överskottslager. Syftet med studien är att undersöka hur förbättrad lagerhantering kan öka materialeffektiviteten ur perspektivet av den cirkulära ekonomin, med syftet att förbättra miljömässig och ekonomisk hållbarhetsprestanda. En fallstudie utfördes vid ett globalt företag inom den tillverkande ICT-sektorn där de nuvarande processerna för hantering av överskottslager studerades tillsammans med implikationerna av att modularisera delar av produktportföljen. I undersökningen av detta syftar studien vidare till att identifiera barriärer och potential för förbättrad lagerhantering utifrån den cirkulära ekonomins principer. Detta utfördes genom en kvalitativ studie där empirisk data samlades in genom intervjuer med anställda samt forskare, vilken låg till grund för den analys och diskussion som genomförts. Resultaten visar att även om det i dagsläget finns processer för att hantera produkter i överskottslager hos fallföretaget, finns det stort utrymme för förbättring gällande effektiviteten av dessa. Urvalet av produkter för återcirkulering domineras idag till hög grad av ekonomiska faktorer, där oftast enbart produkter av högt ekonomiskt värde prioriteras för återcirkulering, och hållbarhetsaspekten förloras på vägen. Vidare identifieras modularisering som en möjliggörande faktor till förbättrad lagerhantering där färre unika komponenter och reducerade materialnivåer i lager minskar risken för skrotning. De positiva effekterna av modularisering på materialeffektiviteten inom lagerhantering förväntas däremot bli synbara på lång sikt snarare än kort sikt. Avslutningsvis identifieras flertalet barriärer till förbättrad materialeffektivitet inom lagerhantering, vilka indikerar de befintliga möjligheterna till förbättring. De mest framstående typerna av barriärer inkluderar organisatoriska, tekniska och ekonomiska barrirärer, där det kan konstateras att merparten är interna barriärer som kan hanteras inom organisationen.

This thesis investigates the impact of a more digitised economy on the inflation rate. European countries have historically done well in reaching their inflation target. In recent years however, policymakers have been puzzled over low inflation rates that seem to be difficult to stimulate. Just recently the impact of digitisation on price stability has gained some interest in economic research however the lack of empirical evidence on this relationship is severe. Based on scarce literature and existing theories hypotheses were constructed to test certain digitisation channels effect on the inflation rate. By gathering relevant data on inflation and the identified digitisation channels for 17 European countries over an 11- year period, econometric models corresponding to the hypotheses were analysed. The estimated results show that digitisation have a varying net-effect on the inflation rate, demonstrating that digitisation plays a role in determining fluctuations in price stability when controlling for other macroeconomic factors. These findings indicate that policymakers should consider digital technological development when targeting inflation, even though the effects may be temporary.

The circular economy, in which products, materials and resources circle back into the system rather than ending up as waste, offers the possibility to decouple economic growth from environmental degradation. For the sector of information and communication technologies (ICT), where the products contain a wide range of critical raw materials and have a large environmental impact during their manufacturing phase, a shift from today’s linear consumption is especially important. While such a transition requires action from actors on all system levels, the users have a unique position to drive the transition through a change in their behaviour. The aim of this thesis is to build knowledge about how user organisations can enable a transition to a circular ICT sector. A case study was performed at a large ICT reseller in Sweden where the current use of internal laptops and smartphones was investigated and analysed. The data collection resulted in the identification of 15 barriers that we claim hinder the case company from becoming a circular user of ICT products. A categorisation of the barriers further showed that the majority of them are found on an organisational level. We argue that among them, the most impactful barrier is an ambiguous responsibility for the post-use collection of products within the organisation. The thesis is concluded with the notion that organisations do indeed have large possibilities to drive a shift in the ICT sector but have a number of barriers to overcome first. Fortunately, the majority of the barriers are internal and can be directly addressed by managerial actions. / Inom en cirkulär ekonomi där produkter, material och naturresurser cirkulerar i ett slutet system istället för att förkastas som avfall, finns det i teorin en möjlighet att frånkoppla ekonomisk tillväxt från miljöförstöring. Inom sektorn för informations- och kommunikationsteknik (ICT), där produkterna innehåller en stor variation av råmaterial och har sin största miljöpåverkan under tillverkningsfasen, är ett skifte från den nuvarande linjära konsumtionen av yttersta vikt. Även om en sådan övergång kräver att aktörer på samtliga systemnivåer agerar tillsammans, så har användarna en unik position att driva marknaden mot en förändring genom att ändra sitt beteende. Denna rapport har som syfte att utöka kunskapen kring hur användarorganisationer kan möjliggöra en övergång till en cirkulär ICT-sektor. I en casestudie undersöktes och analyserades den interna hanteringen av laptops och smartphones hos en stor leverantör av ICT-tjänster och -produkter i Sverige. Utifrån datainsamlingen kunde 15 barriärer identifieras som vi menar på utgör ett hinder för organisationens möjligheter till att ha ett cirkulärt användande av sina laptops och smartphones. Efter en kategorisering av barriärerna framgick det att majoriteten av dem låg på en organisatorisk nivå. Enligt oss är den största av dessa en tvetydighet i vem som bär ansvaret för återtaget av produkter efter användning. Avslutningsvis dras slutsatsen att även om vi kan bekräfta användarnas stora potential att driva en förändring i ICT-sektorn så finns det i nuläget barriärer. Lyckligtvis är dessa barriärer mestadels interna och kan adresseras genom styrande medel från ledningsnivå.