Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning, på vilka sätt och av vilka anledningar IKT (informations- och kommunikationsteknik) används eller inte används av nyexaminerade lärare inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna har formuleras på följande vis: Innefattas IKT i nyexaminerade lärares lektioner inom idrott och hälsa? I sådana fall hur och i vilken utsträckning? Hurudan är nyexaminerade lärares syn på att använda IKT i undervisningen? Metod: Uppsatsen är uppbyggd genom två olika metoder. Den ena metoden är kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär. Sammanlagt intervjuades fyra nyexaminerade lärare som har arbetat som längst i tre år. Den andra metoden är observationsstudier gjorda på tolv lektioner genomförda av de fyra lärarna som intervjuades. Resultat: Resultatet visade att användningen av IKT bland dessa fyra lärare varierade mellan nästan ingen IKT-användning upp till nästan hälften av lektionerna. Det vanligaste förekommandet av IKT-användning var i form av musik, videouppspelning och olika presentationsredskap. De fördelar med IKT som framkom var att det var en bra hjälpreda, det bidrog till variation och att det innebar tidsbesparing vid kontinuerligt användande. Nackdelarna med IKT som framkom var tillgängligheten och att det initialt är tidskrävande. Slutsats: IKT-användning inom ämnet idrott och hälsa varierar för olika lärare på olika skolor. Faktorer som påverkar lärarna ovanifrån är till exempel otydlighet i styrdokumenten, den egna skolans riktlinjer, resurser och resursernas tillgänglighet. Lärarens kapital och habitus påverkar hur mottaglig en lärare är till införandet av IKT. De nyexaminerade lärarna i denna studie är positiva till IKT men de utnyttjar inte möjligheten så mycket som de önskar. Detta är främst på grund av skolans bristande resurser, tillgänglighet, tidsbrist och/eller riktlinjer. En möjlig lösning som diskuteras är en statlig eller kommunal resursbank som underlättar för lärare genom att det sparar tid och att det blir lättare för dem att introduceras till att använda IKT i undervisningen. / Aim: The aim with the report is to examen to which extent, in which ways and for what reasons ICT is being used or not used by newly graduated teachers in physical education. The questions have been formulated as follows Is ICT included in newly-educated teachers' lessons in physical education? In such case how and to what extent? What are the views of newly graduated teachers on using ICT in teaching? Method: The report is built on two methods. One method is a qualitative semistructured interview done on four different newly graduated teachers where the teacher has been working for a maximum of three years. The other method is a observational study done on twelve lessons led by the four teachers in the interviews. Results: The results showed that the use of ICT among the four teachers varied between almost no use of ICT up to almost half of the lessons. The most occuring ICT useage were in the shape of music, video recordings, video playbacks and different presentation tools. The advantages of ICT were a good helper, variation and time savings when used continuously. The drawbacks of ICT that were mentioned were accessibility and initially timeconsuming. Conclusions: ICT use in physical education varies for different teachers at different schools. Factors that affect the teachers from above are for example unclear curricula, the schools guidelines, resources and the resources availability. The teachers capital and habitus will affect how susceptible the teacher are towards the introduction of ICT. New graduates are positive about ICT but they don't take advantage of the oppertunities as much as the would like. Mainly because of the school resources, availability, lack of time and/or the guidelines. A possible solution that is being debated for is a state or municipal resource bank that makes it easier for teachers to save time and helps easing the introduction of ICT in teaching.