No description available.

Class of 2008 Abstract / Objectives: To compare the completeness of patient medication history collected upon admission at the University Medical Center (UMC) in Tucson, Arizona with that collected by RxAccordTM insurance claims database. Methods: An inferential retrospective chart review. A random list of 300 patients admitted to UMC from January 1, 2007 to June 30, 2007 who utilized specific insurance companies was obtained. Of those 300 patients, the first 100 patients found in the RxAccordTM database were included in this study. UMC recorded admission medication history was noted for each patient and compared against the RxAccordTM retail pharmacy adjudicated medication database. The main outcome measured was the number of medication discrepancies. The independent variable was the type of medication reconciliation conducted (RxAccordTM ) vs. physician compiled upon admission to UMC. Results: A total of ninety-five charts were used in this study. UMC admission medication reconciliation records had an average of 2.21 missing medications per patient whereas RxAccordTM had an average of 1.01 missing medications per patient. Of the medications missing on the RxAccordTM database, almost 50% (46/96) were OTC medications. On average, UMC had fifty-one medications that had discrepancies (i.e. route, strength or directions). On the other hand, RxAccordTM contained no discrepancies. A total of 17 out 95 records (18%) were missing medication reconciliation forms in their medical record. Conclusions: Information collected by RxAccordTM produced a more complete patient medication reconciliation history than that compiled upon admission at UMC. An insurance claims database may provide, a significantly more accurate method of medication reconciliation.

Thesis (M.M. (Public and Development Management))--University of the Witwatersrand, Faculty of Commerce, Law and Management, Graduate School of Public and Development Management, 2015. / This study examines the views of Primary Health Care (PHC) nurses towards the National Health Insurance (NHI) in Johannesburg District D2. The main aim of this study is to respond on the views of PHC nurses towards NHI that is going to be implemented in 2015 and how to avoid, and manage, any challenges that might emerge with the implementation of the project. Primary data was collected by means of interviews guide with PHC nurses from the Johannesburg district D 2. The study is qualitative. Purposive sampling was used to identify participants who are knowledgeable about the NHI. Nine participants were selected and interviewed. The sample selected was non-probability sampling. For this study, purposive or judgmental sampling is used. Data was collected by means of interviews questionnaires with PHC nurses from the Johannesburg district D2. The research questions addressed the concepts which are critical on the views of PHC nurses towards NHI in Johannesburg Metro district D2. The findings indicate that the general views of the nurses are positive towards the NHI. Nurses are positive and ready to support the implementation of the project but proper buy-ins, stakeholder engagement and proper planning needs to be in place in order for the successful implementation of the project. The study recommends that the training of nurses should take place before the implementation the project. Sufficient availability of resources to ensure that quality health care service is rendered. There should a sufficient workforce to ensure that a quality service is not compromised.

(no abstract available)

L'étude croisée de l'assurance et de la responsabilité civile du fait des produits défectueux permet d'analyser les spécificités des dispositions des articles 1386-1 et suivants du Code civil avec les différents principes de la responsabilité civile qu'il complète, ainsi que les spécificités du droit des assurances. La cohérence de l'ensemble des dispositions nouvellement insérées au Code civil est ainsi appréciée, en déterminant plus précisément le contour de leur mise en œuvre et examinant, au regard de la jurisprudence, les possibles extensions du domaine d'application. La mise en œuvre de ces nouvelles dispositions a pu être source d'incertitudes, qu'elles portent notamment sur la preuve du défaut de sécurité du produit ou encore du respect du la brièveté des délais imposée par le législateur. De manière corrélative, l'application de mesures spécifiques au droit des assurances nécessite le respect de plusieurs exigences, qu'elles soient relatives à la déclaration du sinistre ou encore aux modalités d'indemnisation de l'assureur. / The crossover study of insurance and civil liability related to faulty products yields an analysis of the specific provisions set down in articles 1386-1 and the following of the Civil Code along with the different principles of civil liability that they complete and the specificities of insurance law. The coherence of the new set of provisions recently added to the Civil Code is thus considered through a more precise outlining of their implementation and by examining, within the light of case law, the possible extensions of their scope of application. The implementation of these new provisions has been a source of uncertainty, regarding the proof a product's safety defect or compliance with delays imposed by the legislator. In a correlative manner, the application of measures specific to insurance law require that a number of demands be met, relative to the notification of a claim or the compensation methods used by the insurer.

No description available.

Den viktigaste uppgiften vid avtalstolkning är att försöka fastställa vad parterna hade för avsikt vid avtalsslutet. Av vikt vid fastställandet av den gemensamma partsviljan är hur parterna har handlat i tidigare liknande avtal. Försäkringsgivaren har enskilt utformat försäkringsavtalet så någon gemensam partsvilja kan i dessa fall sällan fastställas. Då det inte kan fastställas vad parterna hade för avsikt vid avtalets ingående, så ska avtalet tolkas med utgångspunkt i avtalets lydelse. Det vill säga hur en utomstående part uppfattar avtalet. Uttryck med juridisk innebörd antas vara använda i sin allmänna rättsliga betydelse. Fackuttryck tolkas mot bakgrund av den allmänna uppfattningen inom branschen. Tolkningsregler såsom oklarhetsregeln används som en sista utväg då avtalet inte har kunnat tolkas med hjälp av de vanliga tolkningsmetoderna. Tolkningsreglernas uppgift är att fastställa vad som ska anses vara det korrekta innehållet i det avtal som har ingåtts. Traditionellt sett har oklarhetsregeln inneburit att tolkning ska ske till nackdel för den part som har haft skuld till otydligheten, eller som har haft störst möjlighet till att förhindra oklarheten. Då det inte kan urskiljas vilken part som har haft störst möjlighet till att förhindra oklarheten så ska klausulen tolkas till nackdel för den som har författat den. Till grund för oklarhetsregelns uppkomst låg behovet av att kompensera försäkringstagaren för sitt underläge, eftersom försäkringstagaren inte hade något inflytande över avtalets formulering. I svensk rätt är oklarhetsregeln lagstadgad i AVLK som har sitt ursprung i EGdirektivet om oskäliga villkor i konsumentavtal (93/13/EEG). Oklarhetsregeln lyder enligt 10 § AVLK: ”Om innebörden av ett avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling är oklar, skall vid en tvist mellan en näringsidkare och en konsument villkoret tolkas till konsumentens förmån.” Oklarhetsregelns tillämpningsområde utgörs oftast av förtryckta standardiserade avtalsvillkor som ena parten tillhandahåller, exempelvis försäkringsavtal. Oklarheten måste inte bero på en otydlighet i texten utan det kan också föreligga en oklarhet i avtalet på grund av att det har redigerats på ett sätt som gör läsaren förvirrad. Oklarhetsregeln utformas ofta som en culparegel vilket innebär att den part som formulerat otydligheten borde ha utformat avtalet tydligare. I försäkringsavtal förekommer det ofta allmänna fraser som kan uppfattas som oklara. Typiska exempel på oklara fraser är försäkringen täcker endast direkta och omedelbara skador samt lämna kvar och genom. Den svenska 10 § AVLK, den danska § 38 b DAvtL, den norska § 37 NAvtL samt den brittiska artikeln 7 i the Unfair Terms in Consumer Contracts Regulations bygger på ett EG-direktiv om oskäliga villkor i konsumentavtal. Anmärkningsvärt är att samtliga länders lagstadgade oklarhetsregel har en begränsad räckvidd. Detta innebär att oklarhetsregeln med stöd av lagtexten endast kan tillämpas på avtal mellan näringsidkare och konsument, andra avtal faller utanför. De avtal som inte rör konsument och näringsidkare får istället stödjas av rättspraxis då oklarhetsregeln tillämpas. I både Danmark, Norge, Sverige och Storbritannien tillämpas oklarhetsregeln i stort sett endast på avtal som är av standardkaraktär.

This study examines the effect of pensions on the timing of retirement, focusing on the differences between defined benefit (DB) plans and defined contribution (DC) plans. I find that DC plans have different effects on the accumulation of retirement wealth, the incentives for retirement and the risk of retirement benefits than DB plans. Thereby, DC plans have different effects from DB plans on the decision to retire. This paper is the first empirical study to investigate the effect of longevity risk in pension plans on retirement. It is an important addition to the literature on retirement behavior since longevity risk will become more important as individuals have longer life expectancies and bear more longevity risk due to increasing likelihood of coverage by DC plans or Social Security personal accounts. Previous research has found that DB plans have an age-incentive effect on retirement. That is, the structure of DB plans may induce individuals to retire at a specific age. By contrast, the structure of DC plans does not have age-incentive effects. Thereby, individuals with DC plans may retire either earlier or later on average than individuals with DB plans because of the absence of age-related incentives in DC plans. To shed further light on these issues, this study introduces risk factors, and particularly longevity risk, to an option value model of the retirement decision. Longevity risk is important to DC participants since DC plans usually offer a lump-sum benefit at retirement. Since payouts are not guaranteed over life expectancy, retirees with DC plans bear a greater risk of outliving their resources, i.e., longevity risk. The additional risks in DC plans may make workers save more, and retire later. This paper extends a standard intertemporal model of consumption and retirement by incorporating risk factors for different pension types into the retirement decision problem. Comparative statics from the optimal solution show that increases in risk factors (i.e. longevity risk) during retirement induce workers with DC plans to retire later than workers with defined benefit (DB) plans. This study then test the predictions of this model empirically, using the data from the Health and Retirement Study (HRS). Empirical results confirm the predictions of the theoretical model. First, workers with DC plans expect to retire later than workers with DB plans. Next, increase in pension option value, measured as the difference between the maximum pension value and the pension value of 1992, decreases the probability of retirement, thereby increasing the expected retirement wage. By contrast, greater pension wealth increases the probability of retirement, reducing the expected retirement age. Considering that pension wealth in DC plans is about half of pension wealth in DB plans, it is reasonable to conclude that workers with DC plans retire later than workers with DB plans. Finally, longevity risk, as measured by the Annuity Equivalent Wealth (AEW), decreases probability of retirement, increasing the expected retirement age.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar.

nene