Previous research, which addresses the view of the revocation of citizenship for terrorist-related persons, is seemingly critical. It illustrates a lot of problems that an initiation of this action can cause, but despite this, a social debate is underway in Sweden about introducing this particular opportunity. What is really advocated in the Swedish social debate regarding this? The purpose of the study is, by using an argumentative analysis, to see which recurring themes and arguments are expressed in the Swedish social debate. These are then linked to socialistic, liberalistic and conservative views of citizenship in terms of a discussion. The results of the study shows that a number of themes and arguments are visible in the social debate, where it is argued about everything from IS-supporters being citizens regardless of action, to not having the right to take part in the society at all. The majority of the debaters are in favor of some types of action. The conclusion points to the fact that a conservative approach in the examined social debate is dominant, based on that the arguments mostly advocates some kind of action and responsibility. Given that radicalization is a result of exclusion, the conclusion also sheds lights on that lowering the evidence requirements would probably be the most optimal solution for Sweden when it comes to dealing with returning IS-supporters. / Tidigare forskning, som behandlar synen på återkallande av medborgarskap för personer med anknytning till terrorism, är till synes kritiskt inställd. Forskningen visar en hel del problematik ett införande av detta kan medföra, trots det pågår en samhällsdebatt i Sverige om att möjliggöra det. Syftet med studien är att med hjälp av en argumentationsanalys se vilka återkommande teman och argument som uttrycks i den svenska samhällsdebatten om återvändande IS-anhängare och ett återkallande av deras svenska medborgarskap. Detta återknyts sedan till socialistisk-, liberalistisk- och konservativ medborgarskapssyn i form av diskussion. Resultatet av studien visar att ett antal teman och argument synliggörs i samhällsdebatten, där det argumenteras om allt från att IS-anhängare är medborgare oavsett handling, till att de inte har rätt att ta del av det svenska samhället alls på grund av IS handlingar. Den övervägande delen debattörer är förnågon typ av åtgärd. Slutsatsen pekar mot att ett konservativt synsätt i den undersökta samhällsdebatten är dominerande, baserat på att de argument som framförs mestadels argumenterar för någon form av agerande och ansvarsutkrävande. Utifrån att radikalisering är ett resultat av exkludering är slutsatsen att en sänkning av beviskraven förmodligen skulle vara den mest optimala lösningen för Sverige när det gäller hanteringen av återvändande IS-anhängare istället för att återkalla deras svenska medborgarskap.