Le développement d’Internet et des services en ligne ont pour conséquence une multiplication des informations collectées auprès des utilisateurs - explicitement ou à leur insu. Bien plus, ces informations peuvent être divulguées à des tiers, ou croisées avec d’autres données pour constituer des profils d’utilisateurs, ou contribuer à l’identification d’un individu. L’intensité des activités humaines dans les réseaux sociaux constitue donc un terrain fertile pour de potentielles atteintes à la vie privée des utilisateurs. Ce travail de recherche a pour but d’étudier d’abord les déterminants socio-économiques de l’usage et de l’adoption de l’Internet dans une société en voie de développement. Ensuite, nous avons étudié la perception, le contrôle du risque, et la confiance perçue par l’utilisateur de l’Internet dans le contexte des réseaux en ligne (Facebook, LinkedIn, Twitter, Myspace, Viadeo, Hi5 etc.). Nous avons élaboré un questionnaire qui a été administré aux internautes gabonais. Nos résultats ont montré que le statut socio-économique et les conditions de vie des individus influencent fortement l’usage de l’Internet à Libreville et à Port- Gentil. En ce qui concerne la confiance perçue et le comportement de l’utilisateur, trois types de déterminants de la confiance ont été identifiés : des facteurs liés au site web (réseaux sociaux), des facteurs liés aux différentes organisations publiques et privées du Gabon (Armée, police, justice, administrations et entreprises) et des facteurs liés à l’utilisateur (aversion au risque). Ces résultats suffisent à relativiser l'efficacité des politiques gabonaises visant à assurer une large couverture du pays par les TIC censée créer de la valeur ajoutée et améliorer le niveau de vie et le bien-être social des citoyens. A partir de ces résultats, des recommandations managériales pour les gestionnaires des réseaux sociaux et pour les instances réglementaires gabonaises notamment la commission nationale pour la protection des données à caractère personnel (CNPDCP) sont proposées. Nous proposerons des pratiques permettant de mieux protéger la vie privée des utilisateurs des réseaux sociaux en ligne. / The development of the Internet and online services have resulted in a proliferation of information collected from users - explicitly or without their knowledge. Furthermore, such information may be disclosed to third parties, or crossed with other data to create user profiles, or contribute to the identification of an individual.-The intensity of human activities in social networks is therefore a breeding ground for potential violations of user privacy. This research aims to study first the socio-economic determinants of the use and adoption of the Internet in a developing society. Then we studied the perception, risk control, and trust perceived by the user of the Internet in the context of online networks (Facebook, LinkedIn, Twitter, Myspace, Viadeo, Hi5 etc.). We developed a questionnaire that was administered to Gabon surfers. Our results showed that socio-economic status and people's living conditions strongly influence the use of the Internet in Libreville and Port-Gentil. Regarding the perceived trust and user behavior, three types of determinants of trust were identified: the website-related factors (social networks), factors related to various public and private organizations of Gabon (Army, police, judiciary, administrations and companies) and factors related to the user (risk aversion). These results are sufficient to relativize the effectiveness of Gabonese policies to ensure broad coverage of countries by ICT supposed to create added value and improve the living standards and social welfare of citizens. From these results, managerial recommendations for managers of social networks and regulatory bodies including the Gabonese National Commission for the Protection of Personal Data (CNPDCP) are proposed. We will propose practices to better protect the privacy of users of online social networks.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är. I resultatdelen jämför vi hur de båda skolorna och dess lärare och elever uppfattar attInternet fungerar som arbetsverktyg och informationskälla samt hur lärarna tror att lärandetoch lärarollen kommer att te sig i framtiden. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vitar upp varför vi tror att lärarna och eleverna på de två skolorna har dessa uppfattningar ochtankar kring Internet som undervisningsmaterial/medel.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är. I resultatdelen jämför vi hur de båda skolorna och dess lärare och elever uppfattar attInternet fungerar som arbetsverktyg och informationskälla samt hur lärarna tror att lärandetoch lärarollen kommer att te sig i framtiden. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vitar upp varför vi tror att lärarna och eleverna på de två skolorna har dessa uppfattningar ochtankar kring Internet som undervisningsmaterial/medel.