Syftet med examensarbetet är att utifrån olika yrkesgrupper i förskolan undersöka vilka förutsättningar som finns för att arbeta med lärplattor och appar. Därutöver undersöker vi hur personalen i förskolan ser på det dagliga arbetet i användning av lärplattor och appar. Undersökningen genomfördes med en webbenkät som publicerades i sociala forum, riktat mot förskolan och de verksamma yrkesgrupperna. Av studiens resultat framgår det att användning av lärplattor och appar kan anses utmanande beroende på vilken erfarenhet, utbildning och kunskap de olika yrkesgrupperna själva ansåg sig ha. De flesta yrkesgrupperna anser att användandet av lärplattor och dess appar kan bli pedagogiska, med en närvarande pedagog. Det finns olika faktorer som kan påverka nedladdning av appar men informanterna beskriver att det är syftet och ämnesområdet som är de viktiga att utse innan nedladdningsprocessen börjar.

Syftet med den här studien är att skapa kunskap om lärares arbete med digitala verktyg i SFI-undervisningen. Dels att kartlägga vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen och hur dessa används. Dels att studera lärarnas upplevelser av hur detta påverkar deras arbete och elevernas undervisning. Resultatet av min studie diskuteras också ur ett sociokulturellt- och ett kognitivt perspektiv. Studien baseras på intervjuer med fem lärare på två SFI-skolor och visar att de har en del gemensamma undervisningsmetoder. De använder digitala verktyg som visuella hjälpmedel i klassrummet och de utnyttjar olika modaliteter för elevernas inlärning. På andra punkter skiljer sig lärarnas undervisning åt, så som i användningen av mobila applikationer. Likaså hur lärarna återkopplar på t.ex. skriftliga uppgifter. Vidare visar studien att eleverna på många sätt kan gynnas av digitala verktyg i undervisningen då det både kan fungera som stöttning och sätter eleven i centrum av undervisningen. Lärarna upplever att fördelarna på många sätt överväger i undervisningen med digitala verktyg. De menar dock att elevernas ibland bristande digitala kompetens kan vara en utmaning. Likaså påpekar de att det krävs tid och inspiration för att förnya undervisningen och fortsätta utvecklas i takt med tekniken.

Multimedia är ett hett omdebatterat ämne både i och utanför skolan. Vad är det bra för och hur kan man använda det i undervisningen? Den frågan kan man finna svaret på i detta arbete genom att läsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lärare och IT.Syftet med detta arbete är att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka få ett svar på hur de förhåller sig till att använda sig av multimediala hjälpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer både från högskola och gymnasieskola. Informanterna kommer från olika pedagogiska yrken så som högskoleadjunkt, yrkeslärare, lektor och kärnämneslärare.I våra teoretiska utgångspunkter klargörs diskursen för detta examensarbete. Under inlärning beskrivs olika utvecklingspsykologiska teorier. Där beskrivs bland annat multimedia principen och lärstilar .Ur resultatet framkommer att användning av multimedia ser olika ut och att instruktionsanvändandet stämmer överens med våra teoretiska utgångspunkter.Vidare diskuteras mer generella aspekter av multimedial inlärning samt hur undervisning kan organiseras och genomföras med olika presentationshjälpmedel. Genom att använda multimedia i undervisningen får man variation, som gynnar helhetsbilden kring olika lärstilar.Multimedial instruktionsmetodik handlar om hur och varför man kan och bör använda multimediala hjälpmedel för att förbättra undervisningen. Vi belyser teorier som understödjer ett multimedialt användande inom undervisning. Vår fallstudie undersöker lärares användning och ger lärande exempel på multimedial instruktionsmetodik. Under diskussionen framkommer fler intressanta lärande exempel. Här finns också hänvisningar till tänkbara multimediala inspirationskällor. En sammanställning för fortsatt forskning inom området finns att tillgå i form av en bilaga.Slutligen ges förslag till framtida forskning inom området för detta examensarbete.