IT-forensiker möter många svårigheter i sitt arbete med att inhämta och analysera data. Brottslingar använder mer och mer anti-forensiska metoder för att gömma bevis som kan användas emot dem. En vanligt förekommande anti-forensisk metod är kryptering. För att IT-forensiker skall kunna komma åt den krypterade informationen kan krypteringsnyckeln hittas i minnet på datorn. Vilket gör att datorns minne blir värdefullt att hämta och analysera. Däremot finns det flera anti-forensiska metoder som en förbrytare kan använda för att förhindra att minnet hämtas eller analyseras. Denna studie utför en systematisk litteraturstudie för att identifiera de aktuella anti-forensiska metoder mot minnesanalys och minnesdumpning på Windows system. Flera metoder tas upp där bland annat operativsystemet modifieras eller inbyggda säkerhetsfunktioner på CPUn används för att förhindra att information hämtas eller analyseras från minnet. / IT forensics face many difficulties in their work of obtaining and analyzing data. Criminals are using more and more anti-forensic methods to hide evidence that can be used against them. One common anti-forensic method is encryption. In order for IT forensics to access the encrypted information, the encryption key can be found in the memory of the computer. This makes the computer's memory valuable to retrieved and analyze. However, there are several anti-forensic methods that a criminal can use to prevent the memory from being retrieved or analyzed. This study performs a systematic literature study to identify the current anti-forensic methods against memory analysis and memory dumping on Windows system. Several methods are addressed where, among other things, the operating system is modified or built-in security functions on the CPU are used to prevent information being retrieved or analyzed from memory.

The digitalization of society has contributed to a more convenient lifestyle for the Swedishpopulation. Our everyday life includes digital technology that saves information about us and our actions from digital devices. Collected digital information can be admissible as evidence in a legal process. Despite the increase in crimes involving IT, Sweden seems to lack an official description for the concept of digital evidence. The purpose of this report is to propound two definitions: one for the general public and one more suitable for specific technical usage by people in the field. This report focuses on three different areas which together contribute to a holistic approach to gaining the basic knowledge and understanding of what digital evidence is. These areas include the value of digital evidence in a court decision, how anti-computer forensics can affect its extraction, and the legitimacy of digital evidence. To explore the various areas, employees within the police authority have answered questions based on their professional roles. The participants work as either investigators, preliminary investigation leaders, IT-computer forensic scientists, or prosecutors. The participants' answers have, together with literature, contributed to the definition of the concept of digital evidence and to the creation of a basic understanding of the subject of digital evidence. / Digitaliseringen av samhället har bidragit till en enklare vardag för den svenskabefolkningen. Denna vardag består till stor del av digital teknik som sparar information om oss och våra handlingar från digitala enheter. Insamlad digital information kan användas som bevismaterial i en rättsprocess. Trots den kraftfulla ökningen av IT-brott verkar Sverige sakna en officiell vedertagen beskrivning för begreppet digital bevisning. Arbetets syfte har varit att föreslå två definitioner; en för lekmän och en som lämpar sig för tekniskt kunniga. Arbetet fördjupar sig inom tre områden och bidrar därmed till ett helhetsperspektiv för att få en förståelse för vad digital bevisning är. Problemområdena innefattar den digitala bevisningens värde i ett domstolsbeslut, hur anti-forensik påverkar utvinningen och legitimiteten av digitala bevis. För att få en större förståelse för utmaningarna inom de angivna problemområdena har ett antal anställda inom polismyndigheten fått svara på frågor som riktar sig till deras arbetsuppgifter. Deltagarna som har blivit tillfrågade arbetar som utredare, förundersökningsledare, IT-forensiker och åklagare. Deltagarnas svar har tillsammans med tidigare forskning skapat utgångspunkten för att definiera begreppet digital bevisning och skapa en mera gedigen förståelse för digitala bevis.