With the digitalisation of the world, digital literacy is a vital skill. This study investigates how the Swedish upper secondary school incorporates digital literacy in the course English 5 and if the schools have an IT plan. Previous studies have shown that Sweden does not include the competence levels of the European Union for citizens in the steering documents of the upper secondary school or English 5 Syllabus. A survey and the question of participating in an interview were sent out to 1,300 upper secondary schools in Sweden. Information was obtained through an online survey aimed at English 5 teachers. The survey had 33 respondents which resulted in semi-structured interviews with five teachers. The results showed that teachers teach digital literacy in English 5 according to the Swedish steering documents but not according to the European areas of competence. The results also showed that not all Swedish schools have an IT plan on how to educate students in digital literacy.

Uppsatsens syfte är att undersöka om matematiklärarna på gymnasiet, samt skolan, är förberedda för att använda programmering i undervisningen. Vi har intervjuat lärare och rektor på en medelstor skola i Skåne, i avsikt att få reda på vilka åsikter och uppfattningar de har om den kommande förändringen i styrdokumenten samt hur detta planeras att genomföras.Dessa kvalitativa intervjuer analyserade vi fenomenografiskt, då vi utöver att ta del av vad som explicit sägs även försökt utröna vilka underliggande uppfattningar som dessa uttalanden kunnat rymma. Det vi kunnat utläsa från resultatet av analysen, samt från lärarnas och rektorns direkta uttalanden har vi kopplat till teori, styrdokument och tidigare forskning. Vi kom fram till att lärarna i varierande grad är oroliga och kritiska inför den kommande förändring och att detta grundas på olika faktorer. Man anser att informationen om vad som avses med programmering är väldigt diffus. Det framgår inte klart i styrdokumenten i vilken omfattning eller form som avses med programmering. Ett flertal lärare känner sig absolut inte bekväma inför det nya momentet i uppdraget då de själva inte har den erforderliga kunskap som krävs för att kunna hjälpa eleverna med programmering. Lärarna ser inte heller hur de ska kunna hinna eller få plats med ytterligare ett moment i redan hårt belastade kurser. Det framkommer att behovet av kompetensutveckling är stort, och att det befintliga arbetet med att vidareutbilda personalen inte står i paritet med detta behov. Stora insatser behövs och tiden är knapp. I Finland och England är man redan inne i processen att implementera digitala verktyg i undervisningen. Dessa länders förfaranden samt hur man genomför strukturella förändringar genom förändringsterori ger en vidare syn på hur man kan gå tillväga i förändringsarbetet.Vår slutsats är att mycket fortfarande återstår att göra i form av planering och kompetensutveckling, men när dessa bitar väl faller på plats så kommer programmering inte att medföra något merarbete utan ses som en värdefull tillgång.