Molntjänster är ett sätt att erbjuda bl.a. mjukvaror, lagring och IT-infrastruktur till kunder. I detta arbete är traditionella IT-lösningar system som drivs och underhålls på plats hos företagen. Molntjänster och traditionella IT-lösningar skiljer exempelvis på punkterna placering av hårdvara, resursfördelning, skalbarhet, tillgänglighet och vem som tillhandahåller tjänsten. Molntjänster öppnar nya möjligheter genom ökad tillgänglighet, ökad skalbarhet, förflyttat ansvar från användaren. Samtidigt som det kan uppstå problem som inte finns med traditionella IT-lösningar som att användaren t.ex. blir låst till en leverantör av molntjänster, säkerhetsproblem som skiljer sig från traditionella IT-lösningar samt förtroendet mellan kund och molntjänstleverantör.Dessa styrkor och svagheter tillsammans med andra aspekter inom molntjänster tas upp i det här arbetet genom att en frågeställning i intervjuform utförs för att undersöka svenska företags motivation till att använda molntjänster. Frågorna handlar om de två huvudaspekterna molntjänster och traditionella IT-lösningar samt de tre sekundära aspekterna fördelar med molntjänster, nackdelar med molntjänster samt arbete tillsammans med en utomstående organisation. Frågeställningen samlar därefter in data angående hur dessa påverkar svenska företags vilja till att använda molntjänster eller inte. För att undersöka detta är intervjuerna utformade med en frågeställning skapad tillsammans med Temporal Motivation Theory för att göra det möjligt att bedöma deras motivation molntjänster, aspekter inom molntjänster och traditionella IT-lösningar. De får också motivera sina svar till hur de besvarade frågorna för att få ett mer djupgående svar.Resultatet visar att de svenska företagen ser aspekterna fördelar med molntjänster och att arbeta med en utomstående organisation som det som har störst positiv motivation till användandet av molntjänster. Resultaten visar också att det som ger mest negativ motivation till att användandet av molntjänster är traditionella IT-lösningar.

I dagens affärsmiljö strävar många organisationer efter att automatisera processen för att hämta information från fakturor. Målet är att göra hanteringen av stora mängder fakturor mer effektiv. Trots detta möter man utmaningar på grund av den varierande strukturen hos fakturor. Placeringen och formatet för information kan variera betydligt mellan olika fakturor, vilket skapar komplexitet och hinder vid automatiserad utvinning av fakturainformation. Dessa utmaningar kan påverka noggrannheten och effektiviteten i processen. Förmågan att navigera genom dessa utmaningar blir därmed avgörande för att framgångsrikt implementera automatiserade system för hantering av fakturor. Detta arbete utforskar fyra olika textextraktions metoder som använder optisk teckenigenkänning, bildbehandling, vanlig textextraktion och textbearbetning, följt av en jämförelse mellan de naturliga språkbehandlingsmodellerna GPT- 3.5 (Generative Pre-trained Transformer) och GPT-4 för parameterextraktion av fakturor. Dessa modeller testades på sin förmåga att extrahera åtta specifika fält i PDF-dokument, sedan jämfördes deras resultat. Resultatet presenteras med valideringsmetoden ”Micro F1-poäng” en skala mellan 0 till 1, där 1 är en perfekt extraktion. Metoden som använde GPT-4 visade sig vara mest framgångsrik, som gav ett resultat på 0.98 och felfri extraktion i sex av åtta fält när den testades på 19 PDF-dokument. GPT 3.5 kom på andraplats och visade lovande resultat i fyra av de åtta fält, men presterade inte lika bra i de återstående fält, vilket resulterade i ett Micro F1-poäng på 0.71. På grund av det begränsade datamängden kunde GPT 3.5 inte uppnå sin fulla potential, eftersom finjustering och validering kräver större datamängder. Likaså behöver GPT-4 valideras med ett mer omfattande dataset för att kunna dra slutsatser om modellernas faktiska prestanda. Ytterligare forskning är nödvändig för att fastställa GPT-modellernas kapacitet med dessa förbättringar. / In today’s business environment, many organizations aim to automate the process of extracting information from invoices with the goal of making the management of large volumes of invoices more efficient. However, challenges arise due to the varied structure of invoices. The placement and format of information can significantly differ between different invoices, creating complexity and obstacles in the automated extraction of invoice information. These challenges can impact the accuracy and efficiency of the process, making the ability to navigate through them crucial for the successful implementation of automated systems for invoice management. This work explores four different text extraction methods that use optical character recognition, image processing, plain text extraction, and text processing, followed by a comparison between the natural language processing models GPT-3.5 (Generative Pre-trained Transformer) and GPT-4 for parameter extraction of invoices. These models were tested on their ability to extract eight specific fields in PDF documents, after which their results were compared. The results are presented using the ”Micro F1-Score” validation method, a scale from 0 to 1, where 1 represents perfect extraction. The method that used GPT-4 proved to be the most successful, yielding a result of 0.98 and error-free extraction in six out of eight fields when tested on 19 PDF documents. GPT-3.5 came in second place and showed promising results in four of the eight fields but did not perform as well in the remaining fields, resulting in a Micro F1-Score of 0.71. Due to the limited amount of data, GPT-3.5 could not reach its full potential, as fine-tuning and validation require larger datasets. Similarly, GPT-4 needs validation with a more comprehensive dataset to draw conclusions about the models’ actual performance. Further research is necessary to determine the capacities of GPT models with these improvements.