The traditional lawn is believed to be facing a dilemma. On one hand, it is valuable for people because of its esthetical and functional values. On the other hand, the lawn is perceived as a monoculture without biological diversity that hinders the domestic landscape’s flora and fauna. In this graduation-thesis, the private and public lawn’s dilemma of “to be or not to be”, is examined from these two different perspectives. The following questions were formulated to answer this: 1) How did the lawn come into existence and what values has it had for people throughout the years? 2) What esthetical and functional values do public and private lawns have for people today? 3) Is it possible to identify a tendency that the lawn is on its way out?   A survey was used as the primary method to answer these questions, in addition to literature-studies. The survey was published between October 24 and 28, 2014, in the Facebook-group “KÖKSTRÄDGÅRDEN – Le Potager – The Kitchen Garden”. 158 respondents completed the entire survey.   This study shows that the lawn’s historical values have foremost been to function as expressions of power, as areas for sports, playing and recreation and as an esthetical factor. These values remain important today but additionally a tendency of people valuing a well-kept and environmentally-friendly lawn can be identified. It was not possible to identify tendencies that the lawn is on its way out. It was, however, possible to conclude that a redefinition of the lawn is possibly about to begin. / Den traditionella gräsmattan anses stå inför ett dilemma där den å ena sidan kan ses som värdefull för människan genom sin funktion och sina estetiska värden men å andra sidan kan ses som en monokultur utan biologisk mångfald som förskjuter det inhemska landskapets flora och fauna. I detta examensarbete undersöks den privata och den offentliga gräsmattans ”vara eller icke vara” utifrån dessa olika perspektiv. Följande frågeställningar är formulerade för att besvara detta: 1) Hur uppkom gräsmattan och vilka värden har den haft för människan genom åren? 2) Vilka estetiska och funktionella värden har offentliga och privata gräsmattor för människan idag? 3) Går det att identifiera en tendens att gräsmattan är på väg bort?   För att söka svar på detta användes främst en enkätundersökning som metod, men även studier av litteratur genomfördes. Enkätundersökningen utfördes den 24 oktober 2014 fram till den 28 oktober 2014 i facebookgruppen ”KÖKSTRÄDGÅRDEN - Le Potager - The Kitchen Garden”. 158 respondenter genomförde hela enkäten.    Denna studie visar att gräsmattans värden genom historien framförallt har varit att fungera som maktuttryck, som sport- och lekyta, som rekreation och som estetisk faktor. Än idag finns dessa värden kvar och är viktiga, men det syns även en tendens att det är viktigt med en välskött men miljövänlig gräsmatta. Det är inte möjligt att identifiera tendenser på att gräsmattan är på väg bort, däremot går det att se att en ny definition av gräsmattan är möjlig att växa fram.

Den här studien syftar till att lyfta fram, belysa, tolka och öka förståelsen om hur människan i det senmoderna samhället lever med en medvetenhet om sin ändlighet och vilken mening livet får för dem. Som teoretisk och begreppslig referensram ligger den existentiella traditionen. Empirin utgörs av fem självbiografier som tolkas och analyseras utifrån en hermeneutisk metodansats. Självbiografierna är skrivna av personer som diagnosticerats med en obotlig sjukdom och inträtt i evigheten. Resultatet av studien utmynnade i tre faser. Livet rasar samman handlar om de oerhörda olustkänslor som personerna upplever efter vetskapen om att de ska dö. Här behandlas också de svåra prövningar som kroppens svek, nedbrytning och förändring bidrar till. Sökandet efter ett sätt att leva handlar om hur man efter diagnosen försöker finna ett sätt att leva mot ändligheten. Personerna upplever en grundtrygghet av att få leva så normalt som möjligt, få vistas i sitt eget hem och i betydelsefulla omgivningar. Det mest värdefulla för deras välbefinnande är kärleken, stödet och samhörigheten med nära och kära. Med medvetenheten om sin ändlighet fann personerna livet och det viktigaste blev att leva. Att finna livet i dess slutskede belyser de existentiella tankar och upplevelser som uppstår i livets slutfas. I denna fas försöker personerna finna en väg och tillhörighet in i evigheten. / The aim of this study is to highlight, illuminate, interpret and increase understanding of how humans in the late modern society lives with an awareness of their finitude and what the meaning of life will be for them. As a theoretical and conceptual framework is the existential tradition. The empirical data consists of five autobiographies which will be interpreted and analyzed from a hermeneutic methodology. The autobiographies are written by people who have been diagnosed with an incurable disease and entered eternity. The result of the study led to three phases. Life falls apart is about all the incredible feelings of discomfort the persons experience after the knowledge of their forthcoming death. This phase also addresses the difficult trials that body´s betrayal, degradation and change are contributing to. The search for a way to live is about how one after diagnosis is trying to find a way to live against the finitude. The persons experience a fundamental security in living as normally as possible, reside in their own home and in significant surroundings. The most valuable for their wellbeing is the love, support and affinity with friends and loved ones. With the awareness of their finitude the persons found life and the most important thing was to live. Finding life in its final stage highlights the existential thoughts and experience that occurs in life´s final phase. In this phase the persons tries to find a way and belonging into eternity.