With the transition from closed to open innovation in recent years, the next trend for companies has been to bring in new ideas from external stakeholders using innovation tools, known as Open Innovation Software (OIS). The most common type of OIS, called idea management systems, allows participants to submit, evaluate, and engage in discussions around ideas. However, implementing software to support innovation is not a sure success and potential problems may arise. The purpose of this thesis is to research problems within features in current idea management systems, and to provide guidelines that suggest ways that may eliminate or reduce the impact of the particular problems. Interviews were conducted with representatives from five different idea management systems. The respondents demonstrated their systems, which made it possible to gather features and to learn about problems that exist in these systems. Five problems within features were found; these were related to engagement, duplicates, idea evaluation, complexity, and bias. Numerous recommendations regarding how the impact of these problems may be reduced have been identified. The findings of this thesis show that Problems with engagement is best dealt with using features that delivers better feedback in order to give more motivation to the participants. As for managing duplicates, it is recommended to implement a feature that suggests similar ideas during the idea submission phase. It was found that allowing users to have an unlimited amount of votes should be avoided. To prevent bias, managers should be careful of having features that displays idea ratings before users have casted their vote, features that allow users to edit their casted vote unless an idea has been edited,  and  for instance features that show ideas in order of popularity.

Idégenerering är den första fasen i en innovationsprocess och för att hantera den så finns det idéhanteringssystem som kort fattat är till för att generera, hantera, utveckla och utvärdera idéer. Den här processen är väldigt svår, vilket oftast har lett till att företag väljer att använda sig av en, eller flera experter för att utvärdera de idéer som kommer in. Detta är förmodligen den bästa lösningen när det gäller effektivitet och inkrementella innovationer. Däremot så är det inte optimalt när det kommer till medarbetarnas motivation, engagemang, kreativitet, idéernas kvalité och de radikala/diskontinuerliga innovationerna. Därför så har det här arbetet undersökt hur ett deltagardemokratiskt idéhanteringssystem kan fungera personalägda företag. Detta undersöktes genom fem intervjuer med respondenter som jobbade på personalägda företag, litteratursökning inom områdena deltagandedemokrati, idéhantering och personalägande, samt idégenereringsmöten med sakkunniga. Resultatet av arbetet blev ett tvåstegssystem som ska kunna hantera komplexiteten av idégenerering, hantering, utveckling och utvärdering. Det första steget är en öppen plattform där alla i företaget kan lägga in idéer, diskutera idéer och ändra idéer. På den här plattformen kan medarbetarna sedan rösta upp de idéer som dem tycker är bäst och bör tas vidare. När en idé får många uppröstningar så tas den vidare till nästa del av systemet. Fördelarna med det här steget är att företaget kan mobilisera medarbetarens kreativitet och kunskap på ett mycket bättre sätt. Till nästa del sätts en grupp ihop av personer som berör eller berörs av idéen ihop för att använda sin kontextuella kunskap för att diskutera och utvärdera idéen. Om den första urvalsgruppen är för stor för detta så görs ytterligare ett urval, för att gruppen ska kunna diskutera idéen på ett effektivt och konstruktivt sätt. När denna grupp är klar så läggs det fram ett slutgiltigt förslag som denna grupp får rösta på om det ska gå vidare eller inte. Här skapas en större känsla av delaktighet hos medarbetarna och en större förståelse/acceptans för de beslut som tas. Med det här idéhanteringssystemet stärks också medarbetarnas motivation och engagemang. Allt detta redovisas i en modell som visualiserar hur systemet fungerar och vilka vägval som görs under processen gång.