Idégenerering är den första fasen i en innovationsprocess och för att hantera den så finns det idéhanteringssystem som kort fattat är till för att generera, hantera, utveckla och utvärdera idéer. Den här processen är väldigt svår, vilket oftast har lett till att företag väljer att använda sig av en, eller flera experter för att utvärdera de idéer som kommer in. Detta är förmodligen den bästa lösningen när det gäller effektivitet och inkrementella innovationer. Däremot så är det inte optimalt när det kommer till medarbetarnas motivation, engagemang, kreativitet, idéernas kvalité och de radikala/diskontinuerliga innovationerna. Därför så har det här arbetet undersökt hur ett deltagardemokratiskt idéhanteringssystem kan fungera personalägda företag. Detta undersöktes genom fem intervjuer med respondenter som jobbade på personalägda företag, litteratursökning inom områdena deltagandedemokrati, idéhantering och personalägande, samt idégenereringsmöten med sakkunniga. Resultatet av arbetet blev ett tvåstegssystem som ska kunna hantera komplexiteten av idégenerering, hantering, utveckling och utvärdering. Det första steget är en öppen plattform där alla i företaget kan lägga in idéer, diskutera idéer och ändra idéer. På den här plattformen kan medarbetarna sedan rösta upp de idéer som dem tycker är bäst och bör tas vidare. När en idé får många uppröstningar så tas den vidare till nästa del av systemet. Fördelarna med det här steget är att företaget kan mobilisera medarbetarens kreativitet och kunskap på ett mycket bättre sätt. Till nästa del sätts en grupp ihop av personer som berör eller berörs av idéen ihop för att använda sin kontextuella kunskap för att diskutera och utvärdera idéen. Om den första urvalsgruppen är för stor för detta så görs ytterligare ett urval, för att gruppen ska kunna diskutera idéen på ett effektivt och konstruktivt sätt. När denna grupp är klar så läggs det fram ett slutgiltigt förslag som denna grupp får rösta på om det ska gå vidare eller inte. Här skapas en större känsla av delaktighet hos medarbetarna och en större förståelse/acceptans för de beslut som tas. Med det här idéhanteringssystemet stärks också medarbetarnas motivation och engagemang. Allt detta redovisas i en modell som visualiserar hur systemet fungerar och vilka vägval som görs under processen gång.

This Master’s thesis examines the interesting paradox of why employee ownership is morecommon in the United States of America than in Sweden, when other forms of rights andbenefits for employees are more developed in the latter. This paradox boils down tounderstanding the characteristics of employee ownership and its relationship to thetraditional political left-right scale. In other words, from a political point of view, shouldemployee ownership be seen as a left or right phenomenon? Instead of approaching thisquestion from a philosophical angle about how things should be seen, this thesis uses a morepractical empirical approach. By comparing the institutions on macro-level in Sweden andthe United States, and applying the theory of ‘varieties of capitalism’, the goal is tounderstand in which institutional and political contexts employee ownership flourish. This isdone using a comparative case study design, focusing on historical and institutionaldifferences between how the two countries regulate their political economies. The theory of‘varieties of capitalism’ is used in the form of two ideal types, liberal- and social(coordinated) market economy, which are used as analytical tools to examine institutionaldifferences. The aim of the study can be summarized by the two research questions: 1) Isemployee ownership a liberal or social-democratic phenomenon? and 2) Can the differencesin occurrence of employee ownership between Sweden and the United States be explainedusing the ideal types liberal- and social market economy? The findings indicate that employeeownership is in fact a liberal phenomenon, and that the ideal types and theory of ‘varieties ofcapitalism’ is useful for explaining this. The conclusion is that there seems to be a substitutioneffect between employee ownership and the Swedish model on the labor market. It seems likethe strong labor market- and welfare-state institutions in Sweden already provide employeesand employers with enough coordination, rights, benefits and influence to make the interestfor employee ownership too small. In contrast, the lack of strong institutions for coordinationbetween employees and employers in the liberal market economy of the United States seem tocreate a bigger need for companies to tie their employees closer to them. The fact thatemployee ownership is often created on the initiative of the company management alsostrengthens this hypothesis: employee ownership is a liberal phenomenon driven by thecorporations to compensate for the lack of strong labor market institutions in a liberaleconomy.