Purpose: The purpose of this essay is to investigate the differences and similarities between public service and commercially driven true crime podcasts.  Research questions and hypothesis: 1.What type of murder cases are represented? 2.To which extent are ideal victims and ideal offenders a recurring theme in the podcast episodes?  2.1. To which extent are there patterns in the episodes based on ethnicity of the victim or the offender? 3. How is the representation of new and old cases in the podcast episodes? Hypothesis:  Our hypothesis is that there will be differences between public service and commercially driven podcasts: Public service will have a more varied content in types of murder cases, sex of the victim and offender and lastly what year the crime occured. There will be a greater width of content, where different motives get different amounts of space, where men and women both are included, and where the time span of when the crime occured will be broader.  Theories: ideal victim-theory, Stereotype Content Model, Moral Typecasting Theory, cultivation theory, media ethics Method: To carry through the study a quantitative analysis will be implemented. The analysis is made on a total of 200 Swedish true crime-podcast episodes, where 100 of those are published by public service and 100 are published by commercially driven podcasts.  Conclusion: After carrying through the study we can ascertain that there are differences between public service podcasts and commercially driven podcasts, where these differences can be linked to the different conditions under which the media types act. Also it can be concluded that there are themes in the episodes where ideal victims and ideal offenders get a bigger amount of space than non-ideal victims- and offenders. / Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka skillnader och likheter mellan public service-poddar och kommersiellt drivna poddar som behandlar genren true crime.  Frågeställningar och hypotes: 1.Vilken typ av mordfall representeras? 2.I vilken utsträckning är ideala offer och ideala gärningsmän ett återkommande tema i avsnitten? 2.1. I vilken utsträckning finns mönster i avsnitten utifrån etnicitet på offret eller gärningsmannen? 3. Hur ser representationen av nya, respektive gamla fall ut i poddarna? Hypotes: Vår hypotes är att det kommer finnas skillnader mellan public service- och kommersiella poddar: Public service kommer ha ett mer varierat innehåll sett till vilka typer av mordfall som tas upp, vilket eller vilka kön det är på offer och gärningsman samt vilket år brottet skedde. Det kommer finnas en större bredd i innehållet där flera olika motiv får utrymme, där både män och kvinnor får utrymme samt där tidsspannet för när brotten som tas upp inträffade kommer vara brett. Teorier: ideala offer-teorin, Stereotype Content Model, Moral Typecasting Theory, kultivationsteorin, medieetik  Metod: För att genomföra studien används en kvantitativ innehållsanalys. Denna har gjorts på totalt 200 svenska true crime-poddavsnitt, där 100 är publicerade av public service och 100 publicerade av kommersiellt drivna poddar.  Slutsats: Efter studiens genomförande kan det konstateras att det finns skillnader mellan public service poddar och kommersiellt drivna poddar, där dessa skillnader går att koppla till de olika förutsättningar som finns medietyperna emellan. Det kan också konstateras att det finns teman i avsnitten där ideala offer och gärningsmän får ett större utrymme än icke-ideala offer- och gärningsmän.