Denna uppsats handlar om skolk inom ämnet idrott och hälsa och syftet är att finna orsaker till att gymnasieelever som skolkat från ämnet senare ändå funnit motivation till att återgå till undervisningen. Uppsatsen berör även varför eleverna ursprungligen valt att skolka från skolidrotten och deras inställning till fysisk aktivitet idag. Intervjuer utfördes på en gymnasieskola i Malmö våren 2009 och de sex elever som intervjuades var tredjeårselever på skolan och hade tidigare regelbundet och medvetet skolkat från skolidrotten. Intervjun innehöll frågeställningar om vad som fått eleven att skolka, vad som motiverat eleven att återgå till undervisningen och elevens syn på sin hälsa idag, hurvida eleven upplevt några positiva effekter i klassen/gruppen av att börja delta i idrottsundervisningen och om eleven var fysiskt aktiv idag. Resultatet visade att elever som slutat skolka av orsaker som kan påvisas som inre motivationsfaktorer, som uppskattning från kamrater, känslan av att vara duktigare än man själv trott, insikten att det var roligt/skönt/bra för hälsan och känslan att vara med i kamratgruppen, mår bättre och är mer fysiskt aktiva idag än de elever som motiverats att sluta skolka av yttre motivationsfaktorer, som olika påtryckningsmetoder från lärare, hotet att inte få fullständig gymnasiekompetens, kritik eller hot om andra konsekvenser eller för att inte avvika från övriga i gruppen.

<p>The overarching purpose is to describe how elite soccer clubs choose to structure their sport oriented organization. This purpose leads us to questions and areas involving sport managers, casting, operational directions, education and goal setting in sport.</p><p>The results in this thesis are based upon a qualitative investigation of sport managers in Swedish elite soccer clubs. To strengthen the reliability in our choice of method we will fortify it with theories that reflect methodical choice.</p><p>Our conclusions in this thesis is that one can see a clear difference in how the clubs choose to structure the casting and operational directions within their organization. We have also noted that there is a clear distinguish between the levels of education amongst sport managers in Swedish elite soccer clubs.</p>

Syfte Att studera skadesituationen för elitsatsande utförsåkare och då i synnerhet skadesituationen för ungdomarna på skidgymnasierna i Gällivare, Malung och Järpen. Metod Undersökningen gjordes på de tre alpina riksidrottgymnasierna i Sverige. Studien gjordes som en enkätundersökning. Totalt skickades enkäter 69 ut till alla elever som gick på gymnasierna under säsongen 1998-99. Studien bygger på de 52 enkäter jag fick tillbaka. Av de som deltog i studien var könsfördelningen 28 kvinnor och 24 män. Det var ett externt bortfall på 25 procent. Resultat 65 procent av eleverna på skidgymnasierna hade varit drabbade av skador. De äldre eleverna var mer skadedrabbade. Vanligast var skador på underkroppen och nedre delen av ryggen. Vanligaste skadan för kvinnorna var en knäskada och bland männen var den vanligaste skadan en handskada. Korsbandsskada var den vanligaste knäskadan. Många av skadorna hade uppkommit vid träning av de olika disciplinerna och en fjärdedel av skadorna hade inte i direkt samband med utförsåkning. Fall mot underlaget och överbelastning var de vanligaste skademekanismerna. Rygg och knäskadorna var det allvarligaste skadorna som eleverna hade drabbats av och de som hade lett till fortsatta men. Diskussion Många var drabbade av många skador och skadebilden liknade den som är känd inom sporten. Orsakerna till utvecklingen verkar vara flera däribland sportens natur, ny utrustning och teknik, hård belastning och träning. Det kan behövas förändringar vad gäller säkerhet och träning. Det finns behov av ytterligare studier för att hitta metoder att minska antalet skador och då speciellt korsbandsskador och diskbråck hos kvinnliga utförsåkare. Författaren anser att det finns behov för mer kunskap, förbättrad säkerhet, och att fundera på hur träning, teknik och material kan förbättras för att undvika skador så långt det går. / Idrottslärarutbildningen 1996-1999

I kursplanen för ämnet Idrott & hälsa står det vilka mål som eleverna ska uppnå. Dessa mål tror vi är okända för många elever och de vet därför inte riktigt vad de ska göra för att uppnå målen. Istället har många en bild av hur de ska vara för att få ett visst betyg utan att ha tagit del av de egentliga uppnåendemålen. Därför tror vi att syftena med undervisningen åsidosätts och eleverna får inte den kunskap och förståelse som de borde få. Detta examensarbete ingår som en del i lärarutbildningen. Efter som vi båda har läst till bland annat Idrott & hälsolärare har vi valt att göra vår undersökning inom detta ämne. Vi vill se om eleverna som läser Idrott & hälsa A på gymnasiet förstår vad de lär sig och varför utbildningen ser ut som den gör. Känner de till syftena med de olika momenten i Idrott & hälsa eller ser de ämnet endast som en ”rastaktivitet”? Vi har gjort fem kvalitativa gruppintervjuer med tre till fem elever i varje grupp. Intervjuerna dokumenterades på band för att sedan sammanställas. Vår hypotes om elevernas bristfälliga förståelse för ämnet stämmer överens med resultatet av våra intervjuer. Det visade sig i några intervjuer att eleverna var relativt omedvetna om målen och syftena med Idrott & hälsa. Ofta ansåg de själva att de kände till syftena men vid vidare diskussion kom det fram brister i deras insikt.

No description available.

Sammanfattning Det övergripande syftet med studien har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka innehållet i idrottsundervisningen i ämnet Idrott och hälsa A på tre friskolor med utgångspunkt i elevintervjuer. Vidare har ett syfte varit att fördjupa kunskapen om hur eleverna uppfattar lärarnas betygsbedömning i relation till kursplanens kunskapskrav och mål. Metod Den datainsamlingsmetod som använts i studien har varit strukturerade intervjuer med nio elever från tre olika gymnasieskolor. Skolorna är etablerade och ligger i tre olika kommuner som jag slumpmässigt valt ut. Eleverna blev förvarnade om att intervjun skulle ske och samtalen varade cirka tio minuter per styck. Elevernas svar kategoriserades utifrån den nationella kursplanens mål för att sedan analyseras med hjälp av Göran Lindes analysmodell om formuleringsarenan, transformeringsarenan samt realiseringsarenan. Resultat Elevernas beskrivningar av idrottsundervisningen tydde på att det finns brister i undervisningen utifrån de nationella kunskapsmålen för kursen Idrott och hälsa A. De specifikt i kursplanen omnämnda aktiviteterna dans och friluftsliv har nästintill inte existerat på de tre skolorna. Eleverna på de tre skolorna har delade uppfattningar om hur kursmålen presenterats. Ingen av eleverna vet vilka bedömningsgrunder som utgjort underlag för bedömning eller vilka kunskapskrav som skall uppnås för de olika betygsstegen. Slutsats Elevernas utsagor tyder på att idrottsundervisningen på realiseringsnivån inte skapade förutsättningar för att uppnå kursmålen för Idrott och hälsa A. Eleverna har uppfattat undervisningen som relativt varierad, men den har inte utgått från de givna målen nationella styrdokumenten på formuleringsnivån. Utgångspunkterna för lärarnas bedömning har enligt eleverna varit mycket otydliga då eleverna inte vet vilka kunskapskrav som ligger till grund för bedömning. Konsekvenserna av detta blev att eleverna inte hade möjlighet att nå de krav som är formulerade för kursen Idrott och hälsa A. Det är osäkert om elevernas kunskaper på realiseringsnivån överensstämmer med de kunskapsmål och betygskriterier på formuleringsnivån. / Aim   The comprehensive aim of the study has been to investigate the curriculum and the teaching of Physical education and health A (PEHA) in three independent upper secondary schools by conducting interviews with pupils. A further aim has been to acquire a deeper knowledge about how pupils understand teachers’ assessment compared with the goals from the syllabus.   Method   The method used in the study has been structured interviews with nine pupils from three different schools. The schools are well established and are situated in three different areas, which randomly were picked out. The pupils were forewarned about the interview and each conversation lasted approximately ten minutes. The pupils’ answers have been analyzed in accordance with Göran Lindes investigative curriculum model of the arenas of formulation, transformation and realization.   Results   The pupils’ descriptions of the tuition in PEHA show that there are shortcomings in the teaching based on the national syllabus for the course. For instance, the activities dance and outdoor life, which are specifically mentioned in the syllabus, have not been present at the realization arena at the three schools. One pupil stated that the goals of the syllabus have been presented, while other pupils did not recall this. None of the pupils knew about the objectives to be achieved (or attained) or the levels of achievement as indicated by the different grading criteria in PEHA.   Conclusions   The pupils perceived the tuition to be relatively varied, but it is doubtful if it has been in correlation to the intention of the steering documents on the arena of formulation. The basis for assessment has been unclear to the pupils as they were not aware of the objectives to be achieved in the course. The consequences of this leads to a questioning whether the pupils have had the possibility to fulfil and/or demonstrate the required level of achievement for PEHA. Therefore it is unsure if the pupils’ knowledge on the level of realization in the investigated schools stands in agreement with the assessment criteria on the formulation arena.

This report is a qualitative interview study which central content enlightens how movement and sports effects children’s performance in school. With the help of five different teachers in three different schools questions like; how does movement effect the performance of children in school? Have been answered. Lots of research and litterateur shows that children is doing better physical and mental, the concentration level is improved and the performance in school is better when exposed to more movement, also there are less conflicts and the students gets better motor skills. Comparison with the ”Bunkefloproject” has been done, which was a project in the south of Sweden where they let the children have physical education every day and then they examined how this effected their performance in school. With this basis this report will examine the teachers view on the subject. The result shows that the teachers think that there should be more movement in the daily schedule for the children because they seam to be more happy and concentrates better after movement. Though they don’t believe that they have to have physical education in the schedule as long as movement is integrated in the normal activities. The teachers think that it should not be left to the teacher to decide when to move, the schedule should be designed for it so the teachers interest doesn’t decide whether the children gets movement or not.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

<p>Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar elever med hög frånvaro i ämnet idrott och hälsa har om detsamma. Vi som blivande lärare i idrott och hälsa vill få en ökad kunskap om hur vi som lärare ska kunna motivera de elever som har hög frånvaro i idrott och hälsa på gymnasieskolan. Vår undersökning bygger på intervjuer med elever från två gymnasieskolor. Skolorna är av olika storlek men båda ligger i södra Sverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar. Anledningen till att vi intervjuat lika många av varje kön är för att vi ville undersöka om det fanns några skillnader mellan könen. Samtliga elever vi intervjuade går andra året på gymnasieskolan och läser den obligatoriska kursen idrott och hälsa A. Resultatet visar att samtliga elever i undersökningen har en bristande motivation till idrott och hälsa. Anledningarna till den bristande motivationen skiljer sig dock åt, liksom faktorerna som skulle kunna påverka elevernas motivation positivt. Intressant med resultatet är att hälften av de intervjuade eleverna egentligen tycker att det är roligt med idrott och hälsa, men på grund av situationen runt lektionerna väljer de ändå att avstå. I det avslutande diskussionskapitlet lägger vi stor vikt vid vad vi som lärare kan göra för att få så många elever som möjligt att känna sig motiverade till idrott och hälsa.</p>

<p>Då Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) infördes övergick skolan från att vara regelstyrd till att vara mål- och resultatstyrd. Vad det gäller lärarnas arbete har det medfört att det nu är upp till lärarna själva att välja hur de vill arbeta för att uppnå de mål som finns formulerade i läro- och kursplanen. Vi ville utifrån detta nå en förståelse av idrottslärares arbete med läxor i ämnet idrott och hälsa och valde därför att ställa följande forskarfrågor: Hur uppfattar idrottslärare läxa som metod i ämnet idrott och hälsa? I vilken utsträckning är läxan nödvändig som metod i idrott och hälsa enligt idrottslärare? Vilka slags läxor använder sig idrottslärare av i ämnet idrott och hälsa? Vad påverkar idrottslärare i deras val angående läxor i ämnet idrott och hälsa?</p><p>Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med idrottslärare som jobbar i grundskolans senare år. Av den analys och bearbetning som gjordes framkom att det förekommer läxor inom ämnet idrott och hälsa, men i begränsande omfattning. När läxor ges så är det främst för att kontrollera elevernas kunskaper och ge eleverna möjlighet till att reflektera. Studien visar vidare att läxan förknippas med ämnets teoretiska delar och beroende på hur idrottsläraren ser på ämnet och sitt uppdrag påverkar det hur de ser på läxan som metod inom ämnet.</p>