Barn är en stor patientgrupp inom ögonsjukvård, vilka har behov av att känna trygghet exempelvis genom att få förberedande information. För att möjliggöra detta krävs att barnet får möjlighet att kommunicera på sin nivå. Alternativ kompletterande kommunikation som till exempel bildstöd kan vara en möjlighet att ge barnet förutsättningar för att få sin röst hörd. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om att använda bildstöd i omvårdnaden av barn inom ögonsjukvård. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes där sex ögonsjuksköterskor och två allmänsjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre huvudkategorier: Barnet i centrum, Bildstödets betydelse, och Viljan att använda bildstöd. I resultatet framkom att ögonsjuksköterskan använder bildstöd i låg grad. Det fanns ett intresse för att börja använda sig av och implementera bildstöd. Genom att använda bildstöd kan barnet förberedas inför sitt besök och på så sätt skapas trygghet samt främjas kommunikation. Genom att göra barnets röst hörd skapas möjlighet att arbeta utifrån ett barncentrerat perspektiv. Då tidigare erfarenhet av bildstöd inom ögonsjukvård är bristfällig var det av stor vikt att utforska ämnet vidare. / Children are a large patient group in ophthalmic care. Children have a need to feel secure and have access to introductory information. To enable this, the child must be able to communicate at his or her level. Alternative augmentative communication such as image support may be an opportunity for the child to have their voice heard. The purpose of the study was to investigate nurses' perceptions of using image support in the care of children in ophthalmic care. A qualitative study was conducted with an inductive approach where six ophthalmic nurses and two registered nurses were interviewed with the help of a semi-structured questionnaire. Data was analyzed using content analysis, which resulted in three main categories: The child in focus, The meaning of image support and The willingness to use image support. The result showed that the ophthalmic nurse uses image support to a low degree. They showed an interest in using image support and implementing it in their routines. The use of image support provided security for the child by making them more prepared for the visit as well as promoted communication with the child. The thesis showed that by making the child's voice heard, the opportunity to work from a child-centered perspective was increased. As previous experience of image support in ophthalmic care is inadequate, it is of great importance to explore this subject further.

Introduktion: Hälsan är ojämnt fördelad redan i tidig ålder och förskolan har möjlighet att verka kompenserande för barnens ojämlika uppväxtvillkor. Förskolans agerande i pandemitider kan påverka barnens utveckling och framtid. Barnkonventionen slår fast att barn har rätt att uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör barnet, dock saknas barns egna perspektiv i kartläggningen kring pandemirekommendationer i förskolemiljö. Nivån av health literacy har betydelse för vilken effekt olika insatser får, dock är barns nivå av health literacy sparsamt undersökt. Syftet med studien var att ur förskolebarns perspektiv undersöka deras förståelse och inställning till pandemirekommendationer i förskolemiljö, under covid-19 pandemin 2020–2021. Metod: Femton förskolebarn intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide med bildstöd. Empirin analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Kategorierna bestämdes utifrån pandemirekommendationerna i intervjuguiden. Sorteringen till tema utfördes enligt Nutbeams (2000) nivåbeskrivning av health literacy som analysredskap. Resultat: På funktionell nivå av health literacy framkom att rekommendationerna accepterades, samtidigt som det inte upplevdes bra att behöva undvika något. På interaktiv och kritisk nivå framkom reflekterande tankar kring rekommendationerna, framförallt vilken inverkan de hade på den sociala samvaron. Om rekommendationen innebar hinder för den sociala samvaron blev inställningen till rekommendationen mer negativ. Positiv inställning visades till handtvätt, utomhuslek samt att lämnas och hämtas utomhus. Negativ inställning visades till att stanna hemma när man endast var lite sjuk, hålla avstånd samt att inte ta på andras ansikten. Neutral inställning visades till att tillämpa hostetikett samt att undvika att röra sitt ansikte. Slutsats: Den sociala gemenskapen i förskolemiljön har stor betydelse för barn. Barn bör inte rekommenderas hålla avstånd till varandra på förskolan. De preventiva åtgärderna bör alltid vara i bruk, med särskilt fokus på handhygien och uteaktiviteter. / Introduction: Unequal health can be seen at an early age. Preschools can compensate for the unequal upbringing conditions. The actions in preschool environment in the era of a pandemic can affect the children's development and future. The Convention on the Rights of the Child states that children have the right to express their opinion on all issues concerning children, however, children's own perspectives are missing in the exploration of pandemic recommendations in preschool environments. The outcome of a pandemic intervention is related to the level of health literacy; however, children's level of health literacy has barely been investigated. Aim: From preschoolers´ perspective examine their understanding and attitude towards pandemic prevention and control in preschool environments, during covid-19 pandemic 2020–2021. Methods: Fifteen preschoolers were interviewed with a semi-structured interview guide with image support. Qualitative content analysis with a deductive approach were used to analyze the empirical data. The categories were formed based on the pandemic recommendations in the interview guide. Nutbeam's (2000) description of health literacy levels was used as an analysis tool when themes sorting out. ResultsThe results presented, at a functional level of health literacy, that the pandemic recommendations were accepted, but it didn´t feel good to have to avoid anything. The result presented, at an interactive and critical level, reflective thoughts about the recommendations, especially what impact they had on social interactions. If the recommendation meant obstacles against social interactions, the attitude towards the recommendation became more negative. Positive attitudes were presented towards handwashing and outdoors activities. Negative attitudes were expressed towards staying at home with only mild symptoms and towards physical distance. Neutral attitudes were expressed towards applying cough etiquette and avoiding touching your face. Conclusion: The social gathering that preschools provide are important for children. Children shouldn´t be advised to keep physical distance from each other in preschool. The preventive measures should always be in use, with a special focus on hand hygiene and outdoor activities.