Reproduction de : Thèse de doctorat : Anthropologie : Lyon 2 : 2002. / Thèse : 2002LYO20038. Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr. Index.

Zugl.: Hagen, FernUniversiẗat, Diss., 2009.

Doktordisputats, München.

Undersökningen går ut på att granska tre läroböcker för årskurs 1 i gymnasiet i religion. Det som granskas i dessa är böckernas texter om hinduism. Hinduismen är en Indisk religion som inte är så vanligt förekommande i Sverige, och Indien har under 50 år varit koloniserat av Storbritannien. För att granska texterna om hinduismen kommer utgår jag från ett postkolonialt perspektiv. Det postkoloniala perspektivet finns inom många vetenskaper, och granskar koloniserade länder och olika aspekter av kulturen utifrån det faktum att landet har varit koloniserat, med ett fokus på kolonialmaktens påverkan. Utifrån fyra definierade punkter granskar jag de tre läromedlen och analyserar texterna om hinduism, och kommer fram till att ett postkolonialt perspektiv belyser flera problematiska formuleringar och beskrivningar. Undersökningen om helhet, även om den enbart granskar tre läroböcker av alla de som finns på marknaden, visar att en granskning av hur hinduismen presenteras i läroböcker för gymnasiet kan vara relevant och hjälpa till med att ge eleverna en mer nyanserad bild av hinduismen.

Tidigare forskning i bland annat barndomssociologi har hävdat att barn är en grupp som måste lyftas fram och synliggöras, kanske framförallt i de länder där risken för utsatthet är hög (Wyness 2006). Även i utvecklingsekologin så nämns att barnet bör ses utifrån omgivningen och dess sammanhang (Andersson 2002). Indien är ett av dessa länder som är under utveckling men som fortfarande behöver omvärldens stöd. Syftet med vår studie är att synliggöra barnens roll i familjen i en kontext som i flera avseenden skiljer sig från det västerländska. Detta har vi undersökt i Hathi Tiba som ligger i Rajasthan, norra Indien. Vi har efterfrågat mödrars perspektiv på barns ansvarstagande i familjen och därigenom även undersökt hur mödrarna framställer sina barn i relation till barnens ansvarstagande. Studiens fokus har varit på familjen, då det oftast är familjen som ligger närmast barnet och som påverkar barnens tillvaro och vardagsliv (Andersson 2002). Vi har undersökt detta genom att vi har genomfört fem intervjuer med mödrar vars barn går i den skola där vi volontärarbetade under tre veckors tid. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys för att analysera vårt insamlade material. De teorier som har använts i denna studie är barndomssociologin samt utvecklingsekologin. I denna undersökning har vi kommit fram till att barnen tar ett väldigt stort ansvar i yngre åldrar och att mödrarnas krav på ansvarstagande i familjen skiljer sig åt beroende på om barnet är en flicka eller pojke. Vi har även sett att dessa barns ansvarskrav i familjen skiljer sig åt i jämförelse med västerländska barns ansvarskrav i familjen. Resultatet visar på att barns ansvar skiljer sig åt beroende på vilka kulturella och ekonomiska skillnader som barnet har och beroende på olika förutsättningar och uppväxtvillkor som barnen lever under. Alla respondenterna framställde sina barn som medlemmar och resurser i familjen vilket, till skillnad från hur barnets roll i familjen oftast betraktas i en västerländsk kontext, inbegriper flera och omfattande aspekter av ansvarstagande. Barnen framställs således främst som en del i familjekonstruktionen och inte en egen individ.

Zugl.: Mainz, Univ., Diss.

Zugl.: Diplomarbeit.

Zugl.: Magisterarbeit.

Universiẗat, Diss., 1997--München.

Zugl.: Giessen, Univ., Diss., 2006