Den svenska förskolan styrs av Läroplan för Förskolan. Denna läroplan är mycket tydlig när det gäller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska få förekomma i verksamheterna. Enligt läroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvärdering endast när det gäller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet är något som hör skolan till, inte förskolan. Detta ställningstagande ställer yrkesverksamma förskollärare i en situation där uppgiften blir att se individen utan att bedöma. Den pedagogiska dokumentationen ska här utgöra ett stöd och ett verktyg i detta arbete. Dock är inte kunskapen och erfarenheten av det samma allmänt vedertagen. Det finns enligt vår uppsats skillnader i huruvida verksamheterna vill, kan och försöker arbeta med den pedagogiska dokumentationen och bedömning utav den egna verksamheten. Hur arbetar verksamheterna med det enskilda barnet i denna relationella utgångspunkt?