I händelse av ett radioaktivt utsläpp är det viktigt att ha bra beredskap med skyddsåtgärder som bidrarmed det bästa skyddet för den utsatta delen av befolkningen. Direkt efter ett utsläpp utgör exponering viainandning det största problemet eftersom partiklar och gaser ännu inte hunnit deponerats på mark, imoln och så vidare. Byggnader bidrar med ett skydd mot inhalation eftersom luften utanför och inutibostaden byts ut relativt långsamt. Hur stor del av föroreningen som tar sig in till inomhusluften och hurlång tid detta tar är viktig information för att avgöra om befolkningen är tillräckligt skyddade inutibyggnader eller om evakuering bör ske. I detta arbete har kunskap från befintlig litteratur samtmodellering använts för att beskriva generella förhållanden med vilka en förorening kan ta sig in i och utur en byggnad. Differentialekvationer med huvudprocesser och ingående parametrar har studerats för attge en uppfattning om vilket skydd en byggnad kan ge mot inhalation av partiklar och gaser i ettradioaktivt moln. Olika typer av ventilationssystem med eller utan tillhörande partikelfilter diskuteras ochinhalationsdos för olika åldersklasser och aktivitetsnivåer undersöks.Genom att jämföra mängd förorening i luften utanför mot inuti en byggnad talar man om byggnadensskyddskoefficient. De tre huvudprocesser som styr transporten är ventilation, penetration samtdeponering. Ventilationen uppkommer av luftutbytet mellan inomhus‐ och utomhusluften. Ventilationenstyrs antingen mekaniskt eller naturligt. Penetrationen beskriver hur stor andel av partiklarna ellergaserna som tar sig in över byggnadens fasad och deponeringen hur partiklar och gaser tenderar attfastna på de ytor de passerar under transporten. Deponeringen sker även på samtliga ytor inutibyggnaden. Efter att ämnen deponerats kan de resuspendera och åter komma upp till luften vilketmöjliggör för inandning innan de åter kan deponera på tillgängliga ytor. Deponeringen ses som en sänkamedan resuspensionen fungerar som en källa för inomhuskoncentrationen.En av de faktorer som påverkar skyddskoefficienten till störst del är partikeldiametern eftersomdeponerings‐ och penetrationsprocessen är starkt storleksberoende. Stora och små partiklar deponeraslättare och kvar finns den så kallade mellanfraktionen, 0,2‐1 μm i diameter, som håller sig i luften längsttid. Gaser rör sig lätt in och ut ur byggnaden och hindras inte av partikelfilter. Däremot finns särskildafilter att installera som hindrar gaser att ta sig in, exempelvis kolfilter. Sönderfallshastigheten hos de olikaradionukliderna påverkar även skyddsfaktorn. Då ämnena sönderfaller minskar koncentrationen i luften,sönderfallet är då en sänka för koncentrationen inomhus. Ventilationshastigheten har en viss påverkan påskyddskoefficienten. En ökad ventilationshastighet leder till att koncentrationen inomhus kommer att gåmot penetrationsfaktorn. Detta gäller om ventilationshastigheten kan antas vara mycket större ändepositionshastigheten. Ventilationssystem utrustade med partikelfilter kan hålla en stor del avföroreningen utanför byggnaden. Partikelfiltren har olika effektivitet och klassificeras som grov‐, mediumsamtfinfilter. En hög filtereffektivitet har stor påverkan på skyddskoefficienten. Ett filter skall däremotses som en färskvara. De kräver underhåll och bör bytas ut i tid för att kunna fungera som de ska.Inhalationsdosen beror av partikelstorlek eftersom deponeringen som sker i luftvägarna fungerar påliknande sätt som i transporten in och ut ur byggnaden. Mellanfraktionen har tendens att tränga djupt nedi lungorna efter inandning. Effekten från inhalation beror på en individs ålder, storlek och fysisk aktivitet. / In case of a radioactive release, it is important to have good preparedness with the right actions to contribute the best protection for the vulnerable section of the population. Immediately after a release theexposure through inhalation will be the biggest problem, since particles and gases have not beendeposited on land, clouds and so on. Buildings contribute to protection against inhalation. The reason forthis is that the air outside and inside the dwelling is changed relatively slowly. How much of the pollutionthat enter the indoor air and how long time it takes is important information to determine if thepopulation is sufficiently protected inside buildings or if evacuation is needed. In this work knowledgefrom existing literature and modelling has been used to describe general conditions with which apollutant moves in and out of a building. Differential equations with main processes and parameters havebeen studied to give a estimation as to the protection a building can provide against exposure throughinhalation of particles and gases in a radioactive cloud. Different types of ventilation systems, with orwithout associated particle filter are discussed and inhalation dose for different age groups and activitylevels are examined.A buildings protection coefficient is defined by comparing the amount of pollution in the air outside withthe air inside a building. The three main processes that control the transport of the pollution in and outfrom a building are ventilation, penetration and deposition. Ventilation arises of air exchange betweenindoor and outdoor air. Ventilation is controlled either mechanically or naturally. Penetration describesthe proportion of the particles or gases that enter trough the buildings shell. Deposition of particles andgases accurse due to the fact that they tend to stick to the surfaces they pass in transit. The deposition alsooccurs on all surfaces inside the building. After the particles and gases have become deposited, they mayre‐suspend and come back up into the air permitting inhalation before they once more deposit onavailable surfaces. The deposit is seen as a sink while re‐suspension acts as a source for indoor airconcentration.One of the factors that have a large impact of a buildings protection factor is the particle diameter, due tothe deposition and penetration process strongly dependent on particles size. Large and small particlesdeposited easier and the remaining fraction, the midfraction (0.2 to 1 micron in diameter), remains. Thisfraction will stay in the air longer since the deposition process does not affect it strongly. Gases moveeasily in and out of the building and are not prevented by the particle filter. However, there are specialfilters to install that prevent gases to penetrate, such as carbon filters. The rate of decay of the variousradionuclides also affects the protection factor. When nuclides decay the concentration in the airdecreases, the decay is then a sink of the concentration indoors. Ventilation rate has a certain influence onprotection coefficient. An increased ventilation rate leads to the concentration inside approaching thepenetration factor; this is applied if the ventilation rate can be assumed to be much higher than thedeposit rate. Ventilation system equipped with a particle filter can keep a large part of the pollutantoutside the building. Particle filters have different efficiency and are classified as coarse, medium and finefilter. High filter efficiency has a major impact on the protection coefficient. For a filter to functionproperly it demands maintenance and should be replaced in time.Inhalation dose depends on the particle size, since the deposition process affected in respiratory functionis similar to the transport in and out of a building. The midfraction tends to penetrate deep into the lungsafter inhalation. The effect of inhalation is due to an individual's age, size, and physical activity.

Exposure to aerosol particles can cause health issues such as respiratory and cardiovascular diseases. Nevertheless, aerosol particle exposure with size-resolved information was seldom investigated in real-life European houses in the long term, especially for the ultrafine size range. In this work, indoor and outdoor measurements were conducted from December 2016 to March 2019. A standard of high-quality indoor and outdoor particle measurements in multi-homes was established for the first time. For more than 500 days, measurement data were collected in 40 German homes, including particle mass concentrations (PMC) of PM10, PM2.5, and PM1, particle number concentration (PNC) and size distribution, equivalent black carbon (eBC) mass concentration, CO2 concentration, and the residents’ activity log. With such novel dataset, representative patterns of diurnal and seasonal variation of particle concentration and size distribution as well as eBC mass concentration have been captured. In the warm season, diurnal cycles of indoor PMC and PNC showed weaker variation and less intense peaks (around the time of breakfast, lunch and dinner) than in the cold season, due to ventilation reducing the effect of indoor sources. To better understand the key dynamic processes of indoor particles (i.e. ventilation, building shell penetration, particle losses and emission), two commonly used quantitation methods, single parameter approach (SPA) and Indoor Aerosol Model approach (IAM), were compared and evaluated for the first time. Correction factors were derived to adjust the emission rates calculated from the simplified SPA approach, making emission rates derived from different levels of analysis mutually comparable. Results show that indoor source was the major contributor (56%) to indoor particle number exposure in investigated German residences. For the contribution of outdoors, penetration through the building envelope (26%) was higher than infiltration through open windows (15%). Burning candles and opening of window(s) led to seasonal differences in the contributions of indoor sources to residential exposure (70% and 40% in the cold and warm season, respectively). Indoor sources should be taken into consideration in future epidemiological studies and risk assessment of exposure to particle air pollution. / Aerosolpartikel können gesundheitliche Probleme wie Atemwegs- und Herz-Kreislauf-Erkrankungen verursachen. Jedoch wurde die Aerosolpartikelexposition, insbesondere für ultrafeine Partikel, in realen Europäischen Haushalten bisher nicht langfristig untersucht. Für diese Arbeit wurden Messungen im Innen- und Außenbereich von Dezember 2016 bis März 2019 durchgeführt. Erstmals wurde ein Standard für qualitativ hochwertige Innen- und Außenmessungen von Aerosolpartikeln in Wohnhäusern etabliert. An mehr als 500 Tagen wurden Messdaten verteilt über 40 deutsche Haushalte gesammelt, darunter die Partikelmassekonzentration (PMC) von PM10, PM2,5 und PM1, die Partikelanzahlkonzentration (PNC) und deren Größenverteilung, die Massekonzentration des äquivalenter schwarzer Kohlenstoff (eBC – equivalent Black Carbon) und ein Aktivitätsprotokoll der Bewohner. Mit diesem neuartigen Datensatz wurden repräsentative Muster der tages- und jahreszeitlichen Variation der Partikelkonzentration und Partikelgrößenverteilung sowie der eBC-Konzentration erstellt. Im Sommerhalbjahr zeigen sich schwächere Variationen und weniger intensive Spitzen (während der Frühstücks-, Mittags- und Abendessenszeit) in den Tageszyklen von PMC und PNC als im Winterhalbjahr. Dies ist auf die die Belüftung zurückzuführen, die den Effekt von Innenraumquellen reduziert. Zwei häufig verwendete Quantifizierungsmethoden der Schlüsselprozesse, der Single-Parameter-Ansatz (SPA) und der Indoor-Aerosol-Modellansatz (IAM), wurden zum ersten Mal quantitativ verglichen und bewertet. Es wurden Korrekturfaktoren abgeleitet, um die mit dem vereinfachten SPA-Ansatz berechneten Emissionsraten anzupassen, so dass die aus verschiedenen Analyseebenen abgeleiteten Emissionsraten miteinander vergleichbar sind. Die Ergebnisse zeigen, dass Quellen in Innenräumen den größten Beitrag (56%) zur Partikelanzahlexposition der Bewohner der untersuchten deutschen Haushalte leisten. Der Beitrag des Außenbereichs durch das Eindringen durch die Gebäudehülle (26%) ist höher als der durch offene Fenster (15%). Brennende Kerzen und das Öffnen von Fenster(n) hatten den größten Einfluss auf die saisonalen Unterschiede in der Partikelexposition. Innenraumquellen sollten in zukünftigen epidemiologischen Studien und bei der Risikobewertung Aerosolpartikelexposition berücksichtigt werden.