This study examines the experiences of women who work in the meat industry. Drawing from symbolic interaction and standpoint theory frameworks, this research focuses on how gender, race, and nationality influence work experiences and family life for women in comparison to men in the meat industry. This study is based on 15 in-depth interviews with men and women who work in management positions and in the processing rooms of meat companies where non-human animals are disassembled in the production of food. Data collection and analysis were performed using grounded theory methods of inquiry. Participants' stories highlight women's experience in adapting to the organizational culture of the meat industry, strategies of survival in everyday life in the organization, and the conflict between work and family. While women in management positions discuss the process of fitting into the male-dominated organizational culture, women in the processing room experience gender segregation and inequality that prevents moving into the men's world of processing management, a separation that is built into the structure of the facility. This study contributes to the literature on work in the meat industry as well as the sociological research on gender and work, race and ethnicity studies and research on the family.

The alternative food movement is often viewed as a more moral or ethical choice compared to the industrialized food system. Because the horrors of the industrialized food system have entered public knowledge through numerous documentaries and books, consumers are looking for an alternative. Purchasing local, organic, seasonal, and fresh produce is marketed as a solution. This thesis critiques the alternative food movement for its numerous flaws using an ecofeminist lens.

A water treatment unit consisting of two aeration basins, two settling tanks, a residence basinand a horizontal subsurface flow wetland were used to treat wastewater from an eggprocessing factory in Brazil. The aim of this paper was to determine the efficiency of thesystem in reducing nitrogen, phosphorus, BOD5 and TSS (among other parameters) andgetting a further understanding on different kinds of constructed treatment wetlands as well astheir nitrogen and phosphorus removal processes. The wastewater from the factory consistedof process water from manufacturing and water used for cleaning, no stormwater or sewagewater entered the system. Tests were taken three times a month from October 2013 ‘til April2014. The mean influent concentrations from wastewater directly from the factory were2,606 mg/L, 46.60 mg/L, 318.3 mg/L and 1,112 mg/L for BOD5, TP, TKN and TSS. Themean results of reduction through the wetlands gave the following results; BOD5 42 ± 351%,TP 66 ± 9.7%, TN 42 ± 13% and TS -11 ± 30%. Compared to other wetland systems treatingsimilar wastewater the reduction of BOD5 and TSS is low. Recommended solutions toincrease the reduction in the wetland are presented in the discussion. / Processvatten från livsmedelsindustrier och anläggningar med animalieproduktion har högakoncentrationer av organiskt material, suspenderat material och närsalter (Kadlec & Wallace,2008). Förr släpptes mycket processvattnet direkt ut till närliggande dammar, floder ellerbäckar. I moderna tider finns riktvärden satta från till exempel svenska Naturvårdsverket och det brasilianska miljödepartementet, CONSEMA, som gör att processvattnet måste förbehandlas innan det kan släppas till recipienten. Våtmarker har visat sig vara ett bra val av reningsmetod när det kommer till rening av bland annat kväve, fosfor, BOD5 och TSS(Camino et al., 2011; Johansson, 2014; Knight et al., 2000; Lin et al., 2005; Mantovi et al.,2003). De olika typer av anlagda våtmarker har för- och nackdelar, till exempel har vissa typer en högre nitrifikationsprocess och andra har en högre denitrifikationsprocess. Genom attkänna till vilka för- och nackdelar de olika typer av anlagda våtmarker har går det att skräddarsy ett behandlingssystem som uppfyller de specifika reningsändamålen för just det processvattnet. Syftet med detta arbete är att avgöra hur pass effektiv NaturOvos våtmarkreducerar föroreningar, att får en bättre förståelse av olika typer av anlagda våtmarker samt deras kväve- och fosforreningsprocesser. NaturOvos äggfabrik ligger i Salvador do Sul, Rio Grande do Sul, Brasilien. Under juni år 2013 byggdes en horizontal subsurface flow (HSSF) våtmark för att öka kväve- och fosforrening av processvattnet från fabriken. Behandlingssystemet består av en aktivslamanläggning bestående av två luftningsbassänger och två sedimenteringstankar, en uppehållsbassäng och en HSSF våtmark. Recipienten är en närliggande damm. Behandlingsvattnet som renas genom systemet innehåller processvatten och vatten som används vidrengöring av fabriken. Obehandlat vatten direkt från fabriken har ett medelvärde på2 606 mg/l för BOD5, 46,60 mg/l för TP, 318,3 mg/l för TKN och 1 112 mg/l för TSS. Provtagning av inflödes- och utflödesvatten har skett tre gånger per månad från oktober 2013 till april 2014. Medelvärdesresultat av retention i våtmarken är följande; BOD5 42 ± 351 %,TP 66 ± 9,7 %, TN 42 ± 13 % och TS -11 ± 30 %. Jämfört med andra studier (Camino et al.,2011; Johansson, 2014; Knight et al., 2000; Lin et al., 2005; Mantovi et al., 2003) är retentionav kväve och fosfor hög, men retentionen av BOD5 och TS är låg. Förbättringsförslag för att öka reningen i våtmarken redovisas i diskussionen.

No description available.

Au Québec, la pandémie de la COVID-19 a entrainé de nombreux questionnements face au système alimentaire, sa durabilité et sa résilience. Cette crise sanitaire a révélé les multiples dépendances de la province, notamment aux importations et à une main- d’œuvre étrangère bon marché, tout en exacerbant les problématiques liées à la distance entre le champ et notre assiette. D’autre part, celle-ci a souligné la fragilité socio- écologique du modèle agricole en place. L’agriculture industrielle met de l’avant plusieurs pratiques aux conséquences destructrices si néfastes pour l’environnement et l’Homme. Devant de tels enjeux, des pratiques alternatives en agriculture ont émergé au Québec dans les dernières décennies, telles que des coopératives agricoles, micro-fermes, l’agriculture urbaine, etc., ainsi que le souhait d’une plus grande autonomie alimentaire pour la province. Seulement, en dépit d’une volonté de limiter l’impact environnemental de l’agriculture sur le territoire québécois, la présence de verrouillages juridico-politiques et socio-économiques limitent le développement de ces alternatives. La présente recherche a déterminé, documenté et analysé la nature de ces verrouillages freinant ou empêchant une transition agroécologique du système alimentaire du Québec. En ayant recours à une revue de la littérature, dix entretiens semi-dirigés avec des acteurs clés du secteur agricole et de l’observation sur le terrain, nous avons documenté et analysé les changements, les réalités et les besoins en agriculture en 2022-2023. Cette étude a contribué à l’évaluation des besoins en agriculture et à l’établissement de stratégies de transformation du système alimentaire du Québec, afin qu’il fasse preuve de durabilité, d’autonomie et de résilience. / In Quebec, the COVID-19 pandemic raised awareness about the food system, its sustainability, and resilience. This health crisis revealed the province's multiple dependencies, notably on imports and cheap foreign labor, while exacerbating issues linked to the distance between the field and our plates. It also highlighted the socioecological fragility of the current agricultural model. Industrial agriculture puts forward several practices with destructive consequences that are harmful to the environment and mankind. Faced with such challenges, alternative agricultural practices have emerged in Quebec in recent decades, such as agricultural cooperatives, micro-farms, urban agriculture, etc., as well as the desire for greater food autonomy for the province. However, despite the desire to limit the environmental impact of agriculture in Quebec, the development of these alternatives is hampered by legal, political, and socio-economic lock-ins. This research has determined, documented, and analyzed the nature of these locks hindering or preventing the agroecological transition of Quebec's food system. Using a literature review, ten semi-structured interviews with key actors in the agricultural sector, and field observation, we documented and analyzed the changes, realities, and needs in agriculture in 2022-2023. This study contributed to the assessment of agricultural needs and the establishment of strategies for transforming Quebec's food system so that it demonstrates sustainability, autonomy, and resilience.