Framställningen av skolbiblioteksfrågor i biblioteksstrategin undersöks i uppsatsen med fokus på förslaget Demokratins skattkammare, samt de till dokumentet tillhörande remissvar som behandlar skolbiblioteksfrågor. Dokumenten analyseras med hjälp av Carol Bacchis policykritiska metodologi What’s the problem represented to be (2009). Uppsatsens frågeställningar är: på vilket sätt lyfts frågor gällande skolbibliotekarieprofessionen och bemanning av skolbibliotek i strategin; hur relaterar problemrepresentationer kring skolbibliotek och skolbibliotekarieprofessionen till demokratibegreppet, samt vilka politikområden dominerar de gällande problemrepresentationerna kring skolbibliotek och skolbibliotekarieprofessionen?     Undersökningen visar att skolbibliotekariens plats i skolbiblioteksverksamheten, skolbibliotekets huvudsakliga roll i samhället, samt frågor kring hur skolbiblioteken ska bemannas, inte problematiseras i biblioteksstrategin vilket leder till en vag bild av skolbibliotekarieprofessionen. Skolbiblioteket framställs i de analyserade dokumenten som en verksamhet som i huvudsak ska gynna samhället i stort snarare än individen. Undersökningen visar också att Demokratins skattkammare domineras av en skolpolitisk diskurs, medan en kulturpolitisk och bibliotekspolitisk dito åsidosätts. En avsikt med undersökningen är att synliggöra hur delar av policyprocessen kan te sig som neutrala, men som vid närmare analys visar sig innehålla en rad implicita antaganden som kan ge reella konsekvenser.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fördelningen och framställningen av könade identiteter i BTJs sambindningslistor, och därigenom se vilka möjligheter bibliotekarier har att arbeta genusmedvetet med lättläst för vuxna på biblioteket. Detta har utförts genom en analys av framställningar av genusidentiteter och genusrelationer i lektörsomdömen om lättläst för vuxna mellan 2012 och 2014. Det genomfördes genom två delstudier, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delstudien visade det sig att både kvinnliga författare och kvinnliga huvudkaraktärer är 10 % färre än de manliga motsvarigheterna. Även om den kvantitativa delstudien visade på en ganska jämn fördelning av materialet visade det sig att det var en innehållsmässig isärhållning mellan könen, framför allt i form av stora skillnader mellan olika genrer i materialet. Det uppdagades att det fanns ytterst få titlar som handlade om spänning och samtidigt hade en kvinnlig huvudkaraktär och det var färre titlar med manliga huvudkaraktärer som handlade om relationer. I den kvalitativa delstudien analyserades framställningar från lektörsomdömena som på ett eller annat sätt berörde beskrivningar av kön och genus. I analysen framgick att även om det var vissa titlar som avvek från mönstret så följde den dominerande andelen av beskrivningarna den dikotoma uppdelningen mellan manligt och kvinnligt som Hirdman beskriver i sitt genussystem. Det framkom med andra ord att förutsättningarna för bibliotekarier att köpa in genusmedvetet material inom lättläst litteratur utifrån BTJs sambindninglistor är dåliga då genusaspekter av litteraturen sällan tydligt diskuteras i recensionerna, vilket gör det svårt för bibliotekarier att tillgängliggöra allsidiga samlingar. För de grupper som är beroende av denna form av litteratur försämrar detta möjligheterna till att ta del av andra beskrivningar av samhället än sådana skrivna med utgångspunkt i rådande dikotomiseringar av kön och genus.

Syftet med denna uppsats var att undersöka beslutsprocessen i ett projekt på ett medicinskt universitetsbibliotek. Undersökningen gjordes på gruppnivå för att få insikter om beslutsprocessen i realtid samt för att få en inblick i hur information används i beslutsprocessen. Metoden som användes var observationer, interjuver och genomgång av dokument. Syftet med dessa metoder var att triangulära sig fram till bättre data. Beslutsprocessen gjordes genom möten och insamling av åsikter av personal och besökare. Under projektet har arbetsgruppen samlat på sig mycket information, i syfte att komma fram till hur de ska uppnå de mål de har satt för sig själva i detta projekt. De två modeller som kan förklara beslutsprocessen är kommunikativ rationalitet och processmodellen. Arbetsgruppen har ett stort informationsbehov, eftersom de inte vet hur de skall uppnå de mål de har satt för sig. Målen de har är inte konkreta. Det agila arbetssättet de arbetar på inom projektet underlättar beslutsprocessen, eftersom det agila arbetssättet är förväntat på grund av att man samlar på sig mycket information, och det sker ständiga förändringar i projektet.

Syftet med denna studie är att undersöka komvuxstudenters informationssökningsbeteende. Undersökningen utförs genom kvalitativa intervjuer med fyra komvuxstudenter. Intervjuerna inriktar sig på studenternas känslor, tankar och ageranden i samband med skoluppgifter av undersökande karaktär. Frågor gällande studenternas eventuella behov av stöd och vilka slags informationsresurser de använder sig av under informationssökningen lyfts även fram. Kuhlthaus modell avinformationssökningsprocessen fungerar som den primärareferensramen vid presentationen av empirin. Med denna modell jämförs och analyseras komvuxstudenternas egna utsagor. Resultatet presenteras i två delar. Den första utifrån Kuhlthaus modell av informationssökningsprocessen och den andra utifrån frågeställningar om studenternas behov av stöd och användning av informationsresurser. Studien visar på att Kuhlthaus modell i stora dragstämmer överens med komvuxstudenternas beskrivna känsloupplevelser. Osäkerhetskänslorna hos respondenterna övergår under informationssökningens gång till en känsla av självsäkerhet och ett ökat intresse för ämnet. Deras tankar om uppgiften går från vaga förståelser om uppgiften till en tydlig inriktning. Avvikelser från modellen har sin grund i elevernas ageranden och tankegångar kring ämnesval och inriktning. Till skillnad från Kuhlthau visar undersökningen att komvuxstudenterna inte agerar lika kvalificerat och grundligt vid val av ämne och fokus. Studien visar även att informationssökningsprocessen inte är oberoende framställningen av uppgiften. Resultatet visar även att studenterna sällan använder sig av flera olika informationsresurser. Oftast använder de sig av enklare sökfrågor på Google för att finna information. Komvuxstudenterna upplever inga behov av stöd från skolan.

Objectives:The aim of this studies have been to understand and find out how the libraries in the Umeå regioncooperationmotivated theirtransition to the dewey decimal classification system(DDC) and how they responded to opposition and counterarguments to the transition. Further the study aims to producenewinformation tothe subject of reclassification by adapting an organization theoryapproachto the two research questions. (1) How do the publiclibrariesin the umeå region cooperation motivate a transition to DDC. And (2) What strategieshas been used to respond to opposition and counterarguments in the process of transitionto DDC.Theory and Methods:Organization theoryis used to understand how people act and think in an organization. In this study selected parts concerning motivation and resistance to changein an organisation have been used as a framework in the interpretation of the data collected. The method for collecting data has been done by conductingsemi-structured interviewswith (3) representativesfrom different libraries in the region. The selection of respondents was done by strategicallyidentifying people who had both knowledge and experience relevant to the studiesobjectives. Transcripted interviews was later analyzed using thematicanalysis as described by Braun andClarke (2006)where the raw data is coded and placed into themes describingdifferent aspects of the research question.Resultsand conclusion:The study shows that the motivations used to reclassify could be divided between motivations within the organizationand those outside the organization. The ones within consisted of (1) a will by the employees to learn and develop both personally and as an organization, (2) advantages in Dewey and (3) as a proactive change for the future disappearanceof the national classification system. The outside organizational motivations was (1) a reactive change due to the national librariesrecommendation to reclassify, (2) a reaction to a more international world and (3) external changes making it wise to reclassify. Thestrategiesused to respond to opposition and counterarguments in the process of reclassification was shown to focus on cultural responses by (1) making it possible for libraries to adapt the DDC to fit theirown collectionand (2) mediatea sense of self-determining among libraries, Also (3) creating opportunities for cooperation and dialogbetween differentlibraries,and (4) organize educationon the new system. Lastly(5)the reclassification process had dedicated employees being able to respond when faced with oppoisition and motivate the reclassificationto DDC.

In this study two common methods for usability evaluation was compared through a testing of the methods on Umeå University’s digital library search service. First, three expert evaluators gathered usability problems in the interface using the well known and widely used Nielsens 10 usability heuristics. Then a second evaluation was done with a user testing method called think aloud. In this, three student users performed representative tasks in the search service while verbalizing their thoughts and feelings about using the interface. This process was observed through an online communication tool with which sound and screen activity was recorded. Through an analysis of the recorded data another set of usabilty problems was gathered. Both sets of problems were then compiled and rated on a severity scale of 0-4 by the expert evaluators. This was followed by a comparative analysis of the results. The purpose of the study was to compare the results of two popular usablity evaluation methods to get a clearer picture of what kinds of result they produce. This was interesting partly because it is not clear to what degree the cheaper and less time consuming heuristic evaluation can be used to find the same kind of problems as is done with think aloud, a method considered better for finding ”real problems” (that real users struggle with). The study showed that expert evaluators found more problems than what was found through user testing but also that many of these were of low severity. The study also showed that there was an overlap in what kinds of specific problems that the two methods found but that heuristic evaluation only found 30% of the problems found by think aloud. When looking at what heuristic criteria the methods ”violated” the heuristic evaluators found problems concerning a wider range of aspects compared to think aloud. These findings suggest that while there are some overlap in the results, they differ in a way and to an extent that suggests that if possible both methods should be used to complement each other when evaluating usability.

Den här studien har undersökt läsfrämjares arbete på folkbibliotek med barn i metoderna Bokhäxan, Läshunden och Podden i syfte att se vad som ingår i dem, vad deras mål och delmål är, och vad deras respektive gemensamma syften är. Vidare har undersökts vad som menas med läsfrämjande, vilken typ av läsning som premieras av arbetarna och vad för röd tråd som finns mellan så skilda metoder.Kvalitativa metoder har använts, med semistrukturerade intervjuer med två bibliotekarier och en ägare till en utbildad läshund. Resultaten har analyserats och visar på att kravlöshet i förhållande till läsning, interaktion, lust och lek upplevs som viktiga faktorer för att skapa läsare och överbrygga motstånd till läsning. De undersökta läsfrämjande metoderna syftar inte till att endast förmedla litteratur eller skapa situationer för läsning, utan handlar lika mycket om att se barnet och bejaka dess identitet och skapa eller stärka en läsande identitet.En viktig del i att arbeta läsfrämjande anges vara för det så kallade emancipatoriska, att främja läsutveckling och det kritiska läsandet, men likväl slutar en del av slutsatserna i det pragmatiska perspektivet; att huvudsaken är att läsningen blir av.

I den här studien undersöks svensk matematisk forskning med avseende på samförekomster av termer i vetenskapliga artiklar publicerade sedan 1995. Detta sker i syfte att lyfta fram Sverige som en viktig marknad för matematisk forskning. Matematiken har de senaste århundranden fått en starkare roll inom den akademiska världen, men har för det mesta varit centrerad i den södra delen av landet, främst i städer som har en lång tradition av högre utbildningar. Analysen genomfördes med denna teoretiska bakgrund i åtanke. Metoden gick ut på att samla in och ladda ned filer från databasen Web of Science, innan dessa filer bearbetades av det bibliometriska verktyget VOSviewer, som tillämpade samförekomstanalysdelen av studien. De resulterande termerna analyserades och kategoriserades, vilket skapade en översikt över den forskning som bedrivs på varje lärosäte. Resultatet medförde en mestadels homogen samling termer för samtliga universitet och högskolor, även om vissa skillnader kunde uttydas. Den historiska betydelsen för forskningen kunde till viss del urskiljas, medan geografisk spridning av lärosätena till största del kunde bortses ifrån. Däremot spelade typen av lärosäte, samt dess inriktning på utbildningarna, en större roll för matematisk inriktning på forskningen. Högskolorna var märkbart mer specialiserade på tillämpad matematik och delar inom fysiken, i motsats till universiteten. De resultat som studien har genererat belyser det faktum att det finns mycket att undersöka inom matematisk forskning i bibliometrisk bemärkelse, då denna studie enbart har tagit upp enstaka aspekter. Det är uppsatsförfattarens önskan att det i framtiden utförs fler bibliometriska kartläggningar om ett så grundläggande ämnesområde som detta.

There has been a certain shift in higher education in today’s society, resulting in academisation of education of a vocational tradition. There is a belief that information literacy will play a more vital part in many professions in the future. This has induced a proposition to change the current form of police education in Sweden. This study examines the information seeking behaviour of police academy students at Umeå university in Sweden, with the intention to shed light on an otherwise non-frequent group in information behavioural science. A survey that asked about the students’ choices of information resources in their studies, and their ability to search for and evaluate scientific information, was sent out. The results reveal that most students rely on course books and government public material for information, while also mentioning classmates as a resource. The majority consider their information literacy skills to be adequate, although some occasionally encounter difficulties in how to phrase their search questions in relation to their information needs. These results were compared to research about information behaviour in police officers and students, and related to a theory about task complexity.

Förmågan att läsa, förvärva, förstå och använda hälsoinformation utgör konceptet Health literacy, på svenska hälsolitteracitet. Dessa förmågor blir av allt större vikt i ett intensivt informationssamhälle. Ökade krav ställs på förmågan att kunna välja, värdera och använda sig av information i sitt dagliga liv, hälso- och sjukvården är inget undantag. Hälsolitteracitet är en förutsättning för att kunna göra hälsomedvetna val och ta välgrundade beslut i relation till hälsan. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om individers Hälsoinformationsbeteenden i relation till egenskattad nivå av hälsolitteracitet och i relation till sociodemografiska bakgrundsfaktorer och subjektiv hälsa, i en svensk kontext. Studiens resultat visar att samband finns mellan koncepten hälsolitteracitet och olika Hälsoinformationsbeteenden. Högre Funktionell hälsolitteracitet är förknippad med lägre frekvens av fem av sex Hälsoinformationsbeteenden. Högre Kommunikativ och kritisk hälsolitteracitet är förknippad med en högre frekvens av Hälsoinformationsbeteenden och då främst med aktiva hälsoinformationsbeteenden. Den huvudsakliga slutsatsen av studien är att nivå av hälsolitteracitet har betydelse för i vilken grad en individ ägnar sig åt ett visst Hälsoinformationsbeteende. Praktiska implikationer: Insikter om Hälsolitteracitet och dess betydelse för Hälsoinformationsbeteenden kan vara användbara för informationsspecialister och bibliotekarier, såväl som för hälso- och sjukvården samt andra som arbetar med hälsoinformation.