Förmågan att läsa, förvärva, förstå och använda hälsoinformation utgör konceptet Health literacy, på svenska hälsolitteracitet. Dessa förmågor blir av allt större vikt i ett intensivt informationssamhälle. Ökade krav ställs på förmågan att kunna välja, värdera och använda sig av information i sitt dagliga liv, hälso- och sjukvården är inget undantag. Hälsolitteracitet är en förutsättning för att kunna göra hälsomedvetna val och ta välgrundade beslut i relation till hälsan. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om individers Hälsoinformationsbeteenden i relation till egenskattad nivå av hälsolitteracitet och i relation till sociodemografiska bakgrundsfaktorer och subjektiv hälsa, i en svensk kontext. Studiens resultat visar att samband finns mellan koncepten hälsolitteracitet och olika Hälsoinformationsbeteenden. Högre Funktionell hälsolitteracitet är förknippad med lägre frekvens av fem av sex Hälsoinformationsbeteenden. Högre Kommunikativ och kritisk hälsolitteracitet är förknippad med en högre frekvens av Hälsoinformationsbeteenden och då främst med aktiva hälsoinformationsbeteenden. Den huvudsakliga slutsatsen av studien är att nivå av hälsolitteracitet har betydelse för i vilken grad en individ ägnar sig åt ett visst Hälsoinformationsbeteende. Praktiska implikationer: Insikter om Hälsolitteracitet och dess betydelse för Hälsoinformationsbeteenden kan vara användbara för informationsspecialister och bibliotekarier, såväl som för hälso- och sjukvården samt andra som arbetar med hälsoinformation.

The aim of this two years master's thesis is to examine whether there are any gender based differences in the waymale and female researchers within library and information science publish and reference to other researchers.This within the Swedish context. Further, the aim is to examine the probability of gender playing a part in choiceof subject, which thereby also would effect the act of referencing. This is achieved through an analysis ofreference lists in the journal Svensk Biblioteksforskning between the years 1989 to 2009. The journal containsboth peer reviewed articles, as well as articles of a more popular scientific kind. As guidance during the study, ahandful of questions were used. The main three being; How is gender related to the act of giving references?;How is gender related to the choice of research subject?; Is it possible to find signs of homosociality within theswedish library and information communication, and if so, how is it manifested? To answer these questions acombination of bibliometric methods – the main one being citation analysis – and the theory of homosociality isused. Studies in the same vein, have been carried out before this, but not within a Swedish context or with thisspecific combination of bibliometric methods and analyses. Even though this study shows an increase in femaleauthors during the examined period, the references made to articles written by women are still lower than theequivalence to articles written by men. This might be due to the existance of male homosociality, where menprefer articles written by other men. Or it might be because of lagging. This in turn due to the fact that there arenot as many articles by female authors to make references to.

No description available.

The purpose of this thesis work is to provide knowledge about the librarian´s view of the competence required in the work towards and with immigrants. The information was collected by interviewing seven librarians at four public libraries, using semi-structured interviews. Lundmark´s competence model was used to analyse the material. The conclusion of this study is; knowledge of languages is considered particularly important by the interviewed librarians. At the same time, the knowledge of languages is one of the professional competences they consider themselves lacking. Treatment and personal competences related to treatment are also described as particularly important, the librarians are of the opinion that they possess these competences. Other competences considered important in working towards and with immigrants are patience and foresight. Aside from treatment, this study's informants consider they have strengths in the traditional competences of the profession; literature and provision of information. The informants consider they not only lack competence in languages, but also lack professional competence about what functions are provided by the community and the workflow between the actors, to guide the immigrants and help them finding answers to their question. The informants also experience communication difficulties with the different actors in the community, working towards and with immigrants.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett biblioteks hantering och placering av nya medier i biblioteksmiljön, hur biblioteksanvändare uppfattar detta och hur det i sin tur påverkar deras lån och val. Detta ska göras genom en fallstudie på Umeå stadsbibliotek med fokus på deras placering av manga. Uppsatsen genomfördes med hjälp av observationer på biblioteket, en webenkät och intervjuer med biblioteksanvändare, samt intervjuer med ansvariga bibliotekarier. Med frågeställningarna Hur finner biblioteket information om ny manga och vad påverkar inköpen? Hur ser placeringen av manga ut på biblioteket? Hur uppfattar biblioteksanvändarna placeringen och hur påverkar detta deras val och lån av manga? Slutsatserna i denna uppsats var kommunikation mellan bibliotekarie och biblioteksanvändare för att skapa en så bra och intressant miljö som möjligt. Om miljön inte är intressant tappar användaren intresset för mediet och lånstatestiken sjunker. I detta fall påverkade flytten till väven vilket resulterade till att mangan placerades i fasadhyllor under fönstren tillsammans med en icke genrer indelad samling. Detta, tillsammans med att biblioteksanvändarens egna vanor påverkar och skapar attityden till att bibliotekarierna inte känns insatta. Även om så är fallet.

This paper aims to provide an overview of trends and research growth in the field of library and information science in Europe for the period 2000–2020. Current changes and trends were analyzed based on articles published in Web of Science. The research questions are: 1. How is the development of LIS research in Europe compared to the global research output? 2. Which countries have the highest cited articles in Europe compared to the countries with the most published articles? 3. Which keywords dominate LIS research during the period 2000-2020? To answer these questions, bibliometric methods are applied, such as citation analysis and co-word analysis. The results are reported using diagrams, tables and maps that have been created using VOSviewer. The result implies that Europe is a growing LIS research community and has reached a great development in the last twenty years. Europe’s output of global LIS research has increased significantly from 25 percent articles published between 2000 and 2004 to 36 percent between 2015 and 2019. The ranking among the most published countries is: Great Britain, Spain, and Germany. However, the countries that receive the highest citations are Great Britain (37 percent of the highly cited articles), the Netherlands (15 percent) and Germany (13 percent). The leading keywords in European research between 2000 and 2019 are: impact, science, information, and technology.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka motiveringar de olika aktörerna anförde för införandet av en ny arkivredovisning, samt att undersöka vilka målsättningar man satte upp. Syftet är vidare att genom en analys av den nya arkivredovisningens nyckelbegrepp undersöka dels hur stort handlingsutrymme de så kallade försöksmyndigheterna hade att skapa sina egna modeller för arkivredovisning, dels hur entydigt begreppen användes. I uppsatsen analyseras följande frågeställningar: * Hur motiverades behovet av en ny arkivredovisning av RA och försöksmyndigheterna? Vilka mål skulle uppnås genom förändringen? * Hur stort handlingsutrymme hade försöksmyndigheterna att skapa sina egna modeller för arkivredovisning? * Vilka nyckelbegrepp ingår i den nya arkivredovisningen och hur entydigt har de använts under den nya arkivredovisningens utveckling? När det gäller frågan om motiveringarna till och målsättningarna för den nya arkivredovisningen har materialet disponerats efter de två kronologiska faser som urskiljts i genomförandet av den nya arkivredovisningen; förberedelsefasen och genomförandefasen. Analysen visar att skälet till att Riksarkivet i mitten av 1990-talet drog slutsatsen att det fanns behov av en ny arkivredovisningsmodell har att göra med de brister i den tidigare modellen som upptäcktes genom det s.k. SATS-projektet. Projektet visade att myndigheterna misskötte arkivredovisningen. Skälet angavs vara att arkivredovisningen inte fyllde någon funktion och att den dåvarande modellen, som byggde på allmänna arkivschemat, inte ansågs fingera i en alltmer IT-präglad verksamhet. Motiveringarna rör sig även på en mer generell nivå, där samhällsförändringar som EU-inträdet anförs som motiveringar för att en ny arkivredovisningsmodell behövs. I uppsatsen väcks frågan om Riksarkivets förklaringar till att bristerna i arkivredovisningen framstår som övertygande, och alternativa tolkningar omnämns. Riksarkivets uttalade målsättningar med den nya arkivredovisningen framstår som generellt hållna, och går inte alltid att koppla ihop med motiveringarna. Ett av målen kan ändå sägas ha varit att arkivredovisningen skulle integreras med verksamhetsstöden i vid mening. Dessutom avsågs den nya modellen utgöra en förenkling jämfört med tidigare modell. I uppsatsen diskuteras huruvida dessa målsättningar kan sägas ha nåtts, och det noteras att Riksarkivet inte förefaller ha tagit initiativ till någon utvärdering av försöksmyndigheternas verksamhet. I uppsatsen analyseras även det handlingsutrymme försöksmyndigheterna kan anses ha haft att skapa sina egna arkivredovisningsmodeller, och det noteras att handlingsutrymmer kan sägas ha minskat med tiden. Det finns tecken på att Riksarkivet försökte skapa en något enhetligare begreppsapparat i samband med att försöksmyndigheternas dispensansökningar skulle omsättas i myndighetsspecifika föreskrifter, men detta intryck är inte entydigt. Sammantaget pekar undersökningsresultaten snarare mot att den nya arkivredovisningen innehåller ett avsevärt mått av begreppsförvirring, som inte minskar genom RA-FS 2008:4 eller den regelkommentar som följde på författningen.

Autonomic computing aims at making computing systems self-managing by using autonomic managers in order to reduce obstacles caused by management complexity. This thesis presents results of research on self-management for large-scale distributed systems. This research was motivated by the increasing complexity of computing systems and their management. In the first part, we present our platform, called Niche, for programming self-managing component-based distributed applications. In our work on Niche, we have faced and addressed the following four challenges in achieving self-management in a dynamic environment characterized by volatile resources and high churn: resource discovery, robust and efficient sensing and actuation, management bottleneck, and scale. We present results of our research on addressing the above challenges. Niche implements the autonomic computing architecture, proposed by IBM, in a fully decentralized way. Niche supports a network-transparent view of the system architecture simplifying the design of distributed self-management. Niche provides a concise and expressive API for self-management. The implementation of the platform relies on the scalability and robustness of structured overlay networks. We proceed by presenting a methodology for designing the management part of a distributed self-managing application. We define design steps that include partitioning of management functions and orchestration of multiple autonomic managers. In the second part, we discuss robustness of management and data consistency, which are necessary in a distributed system. Dealing with the effect of churn on management increases the complexity of the management logic and thus makes its development time consuming and error prone. We propose the abstraction of Robust Management Elements, which are able to heal themselves under continuous churn. Our approach is based on replicating a management element using finite state machine replication with a reconfigurable replica set. Our algorithm automates the reconfiguration (migration) of the replica set in order to tolerate continuous churn. For data consistency, we propose a majority-based distributed key-value store supporting multiple consistency levels that is based on a peer-to-peer network. The store enables the tradeoff between high availability and data consistency. Using majority allows avoiding potential drawbacks of a master-based consistency control, namely, a single-point of failure and a potential performance bottleneck. In the third part, we investigate self-management for Cloud-based storage systems with the focus on elasticity control using elements of control theory and machine learning. We have conducted research on a number of different designs of an elasticity controller, including a State-Space feedback controller and a controller that combines feedback and feedforward control. We describe our experience in designing an elasticity controller for a Cloud-based key-value store using state-space model that enables to trade-off performance for cost. We describe the steps in designing an elasticity controller. We continue by presenting the design and evaluation of ElastMan, an elasticity controller for Cloud-based elastic key-value stores that combines feedforward and feedback control.