<p>Föreliggande uppsats är en analys av Norrköpings kommuns, och till viss del regionen Östergötlands, strategier och åtgärder för minskat växtnäringsläckage från jordbruksektorn. Jag använder mig av en modifierad SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), för att ur ett kommunalt sammanhang ta fram styrkor och svagheter inom den kommunala organisationen och möjligheter och hot för densamma i en regional kontext. </p><p>Analysen har belysts ur ett tvärvetenskapligt perspektiv i syfte att öka förståelsen för arbetet kring det nationella miljömålet"Ingen Övergödning"och de problem, implicit såväl som explicit, som kan dyka upp när naturvetenskap och samhällsvetenskap skall samordnas. Då en icke tvärvetenskaplig analys kan ha svårigheter att hantera de faktorer som inte kan eller innebär svårigheter att kvantifieras har denna tvärvetenskapliga analys stora möjligheter att hantera en sådan situation. </p><p>Resultatet indikerar på att ett långsiktigt perspektiv måste antas och att detta kräver att den kommunala samordningen mellan rollerna som myndighet, verksamhetsutövare och organisation ökar. Samtidigt belyser resultatet faktorer som påverkar arbetet mellan lokal och regional nivå. Genom att ta tillvara på den erfarenhet som finns inom kommunen, till exempel inom Agenda 21-arbetet, så kan samordningen av arbetet och användningen av ett långsiktigt perspektiv öka.</p>

<p>Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. </p><p>Vilka är:</p><p>- Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?</p><p>-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? </p><p>-Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? </p><p>Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.</p><p>Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna. De enda som har använt sig av Vattendirektivet i handlingsplansarbetet är Naturvårdsverket när de arbetade fram handlingsplanerna för Ingen övergödning. Bland annat på grund av detta finns det inte så mycket samarbete mellan myndigheterna. För att en implementering ska kunna genomföras krävs information och samarbete. Tillämparen ska förstå beslutet, kunna genomföra det och de ska också vilja genomföra beslutet skriver Anders Sannerstedt. </p><p>Det framkom att de flesta respondenterna trodde att implementeringen av Vattendirektivet skulle hjälpa dem att nå våra nationella miljökvalitetsmål, åtminstone de mål som går att sätta gränsvärden i, därför att EG´s direktiv är rättsligt bindande och att miljökvalitetsnormer blir införda i miljöbalken. Enligt Lena Gipperth så måste miljökvalitetsnormer införas om vi ska nå Vattendirektivets miljömål. </p><p>Än så länge har inte Ramdirektivet för vatten påverkat uppnåelsen av de två miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Mer information och resurser ut till berörda myndigheter, för att få igång ett intresse, behövs för att implementeringen av Vattendirektivet ska komma igång. </p> / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är: - Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete? -Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå. Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna. De enda som har använt sig av Vattendirektivet i handlingsplansarbetet är Naturvårdsverket när de arbetade fram handlingsplanerna för Ingen övergödning. Bland annat på grund av detta finns det inte så mycket samarbete mellan myndigheterna. För att en implementering ska kunna genomföras krävs information och samarbete. Tillämparen ska förstå beslutet, kunna genomföra det och de ska också vilja genomföra beslutet skriver Anders Sannerstedt. Det framkom att de flesta respondenterna trodde att implementeringen av Vattendirektivet skulle hjälpa dem att nå våra nationella miljökvalitetsmål, åtminstone de mål som går att sätta gränsvärden i, därför att EG´s direktiv är rättsligt bindande och att miljökvalitetsnormer blir införda i miljöbalken. Enligt Lena Gipperth så måste miljökvalitetsnormer införas om vi ska nå Vattendirektivets miljömål. Än så länge har inte Ramdirektivet för vatten påverkat uppnåelsen av de två miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Mer information och resurser ut till berörda myndigheter, för att få igång ett intresse, behövs för att implementeringen av Vattendirektivet ska komma igång. / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

Föreliggande uppsats är en analys av Norrköpings kommuns, och till viss del regionen Östergötlands, strategier och åtgärder för minskat växtnäringsläckage från jordbruksektorn. Jag använder mig av en modifierad SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), för att ur ett kommunalt sammanhang ta fram styrkor och svagheter inom den kommunala organisationen och möjligheter och hot för densamma i en regional kontext. Analysen har belysts ur ett tvärvetenskapligt perspektiv i syfte att öka förståelsen för arbetet kring det nationella miljömålet"Ingen Övergödning"och de problem, implicit såväl som explicit, som kan dyka upp när naturvetenskap och samhällsvetenskap skall samordnas. Då en icke tvärvetenskaplig analys kan ha svårigheter att hantera de faktorer som inte kan eller innebär svårigheter att kvantifieras har denna tvärvetenskapliga analys stora möjligheter att hantera en sådan situation. Resultatet indikerar på att ett långsiktigt perspektiv måste antas och att detta kräver att den kommunala samordningen mellan rollerna som myndighet, verksamhetsutövare och organisation ökar. Samtidigt belyser resultatet faktorer som påverkar arbetet mellan lokal och regional nivå. Genom att ta tillvara på den erfarenhet som finns inom kommunen, till exempel inom Agenda 21-arbetet, så kan samordningen av arbetet och användningen av ett långsiktigt perspektiv öka.