<p></p><p>In Sweden, the County Administration board is responsible for improving the water quality in lakes and watercourses according to the European Union Water Framework Directive. In Västmanland county, where river Lillån is situated, the County Administration of Västmanland have the main responsibility for the aquatic environment in that area. The knowledge about the different watercourses in the chatchment of river Lillån is today limited. The aim with this study was to evaluate the ecological quality of River Lillån based on water chemistry analyses and benthic fauna investigations. The aim was also for the benthic fauna to compere different samplingsites and sampling methods with each other in order to see how the species composition changes in the river, and to see the advantages and disadvantages with different sampling tecniques. The methods used for the assessment was presented in a handbook composed by the Swedish Environmental Protection Agency. The results of the study showed that Lillån have good quality concerning acidity and the general ecological status. The benthic fauna investigations indicated high levels of nutrients and thereby resulted in poor status concerning that parameter. The conclusion of the study was that river Lillån does not fulfill the criteria of good status according to the Water Framework Direcive composed by the European Union.</p><p> </p><p><em>Keywords: Water directive, water quality evaulation, benthic fauna, acidification, nutrients, methods for sample-taking.</em></p><p><em></em></p><p><em>Nyckelord: Vattendirektiv, statusbedömning, bottenfauna, försurning, näringsämnen, provtagningsmetoder.</em></p><p> </p>

In Sweden, the County Administration board is responsible for improving the water quality in lakes and watercourses according to the European Union Water Framework Directive. In Västmanland county, where river Lillån is situated, the County Administration of Västmanland have the main responsibility for the aquatic environment in that area. The knowledge about the different watercourses in the chatchment of river Lillån is today limited. The aim with this study was to evaluate the ecological quality of River Lillån based on water chemistry analyses and benthic fauna investigations. The aim was also for the benthic fauna to compere different samplingsites and sampling methods with each other in order to see how the species composition changes in the river, and to see the advantages and disadvantages with different sampling tecniques. The methods used for the assessment was presented in a handbook composed by the Swedish Environmental Protection Agency. The results of the study showed that Lillån have good quality concerning acidity and the general ecological status. The benthic fauna investigations indicated high levels of nutrients and thereby resulted in poor status concerning that parameter. The conclusion of the study was that river Lillån does not fulfill the criteria of good status according to the Water Framework Direcive composed by the European Union.   Keywords: Water directive, water quality evaulation, benthic fauna, acidification, nutrients, methods for sample-taking. Nyckelord: Vattendirektiv, statusbedömning, bottenfauna, försurning, näringsämnen, provtagningsmetoder.

Gävle municipality strives to treat all stormwater that may prevent river and lakes from achieving a good water status under the EU water framework directive. There are three stormwater outflows at Västra vägen in Gävle that discharge untreated stormwater to Gavleån. Gävle municipality has an ambition to clean stormwater as close to the source as possible. The purpose of this study is to conduct a multi-criteria analysis to identify stormwater treatment solutions that are suitable from a technical, ecological, economic and sociocultural perspective. According to EU water framework directive Gavleån does not achieve a good chemical and ecological status because of the presence of contaminates in the river. The alternatives that will be evaluated in the multi-criteria analysis consists of a screen pool, percolation storage and four different types of filters. Except these six solutions a null alternative will be included to evaluate if the situation does not change and the stormwater is not treated as it is today. These seven alternatives will be evaluated by a panel that consists of people who work with stormwater or with matters related to the categories in the multi-criteria analysis. The panel's main priority of categories and criteria is produced by the average value of all participants’ weightings and ratings. The most important category was considered to be the sociocultural perspective and the least important was the technical perspective. The criteria that were considered important for the respective categories were operating and maintenance cost (economic perspective), reduction of pollution (technical perspective), environmental impact, land use (ecological perspective, shared position), and outdoor recreation (sociocultural perspective). The option that received the highest score in the analysis was null alternative followed by the screen pool. That is because the null alternative is considered to have the most positive impact on the socio-cultural perspective, ecological perspective and financial perspective while screen pool scored highest in the technical perspective. The results of the MCA should also be interpreted by different stakeholders' priorities and can be seen in Section 6 in which the scoring of all treatment alternatives are reported. / Gävle kommun strävar efter att rena allt dagvatten som kan försvåra möjligheten att sjöar och vattendrag uppnår en god status enligt EU:s vattendirektiv. Det finns tre dagvattenutlopp vid Västra vägen i Gävle som släpper ut orenat dagvatten till Gavleån. Detta dagvatten har Gävle kommun en ambition av att rena genom ett lokalt omhändertagande så nära källan som möjligt. Syftet med denna studie är att genomföra en multikriterieanalys för att identifiera lösningsåtgärder som kan anses som lämpliga utifrån ett tekniskt, ekologiskt, ekonomiskt och sociokulturellt perspektiv. Enligt EU:s vattendirektiv så uppnår inte Gavleån en god kemisk och ekologiskt status på grund av föroreningar som påträffats under mätningar i ån. Alternativen som kommer att utvärderas i multikriterieanalysen består av en skärmbassäng, perkolationsmagasin samt fyra olika gatubrunnsfilter. Förutom dessa alternativ så inkluderas även ett nollalternativ som avser att ingen förändring sker där dagvattnet inte renas. Dessa sju alternativ kommer att viktas av en viktningsgrupp som består av personer som på olika sätt arbetar med dagvatten eller med frågor som är relaterade till kriterierna i multikriterieanalysen. Viktningsgruppens prioriteringar av kategorier och kriterier framställs genom medelvärdet av alla deltagares betygsättning. Den viktigaste kategorin ansågs vara det sociokulturella perspektivet och den minst viktiga var det tekniska perspektivet. Kriterierna som ansågs viktiga för respektive kategori var drift och underhållskostnad (ekonomiskt perspektiv), reducering av föroreningar (tekniskt perspektiv), miljöpåverkan, markanvändning (ekologiskt perspektiv, delad plats), och rekreation och friluftsliv (sociokulturellt perspektiv). Alternativet som fick högst poäng i viktningen var nollalternativet som blev följt av skärmbassäng. Nollalternativet ansågs ha mest positiv inverkan på det sociokulturella perspektivet, ekologiska perspektivet och ekonomiska perspektivet medans skärmbassäng fick högst poäng under det tekniska perspektivet. Resultatet av multikriterieanalysen ska tolkas efter olika intressenters prioriteringar och kan göras i avsnitt 7 där poängsättningen av alla reningstekniker redovisas.

<p>Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. </p><p>Vilka är:</p><p>- Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?</p><p>-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? </p><p>-Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? </p><p>Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.</p><p>Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna. De enda som har använt sig av Vattendirektivet i handlingsplansarbetet är Naturvårdsverket när de arbetade fram handlingsplanerna för Ingen övergödning. Bland annat på grund av detta finns det inte så mycket samarbete mellan myndigheterna. För att en implementering ska kunna genomföras krävs information och samarbete. Tillämparen ska förstå beslutet, kunna genomföra det och de ska också vilja genomföra beslutet skriver Anders Sannerstedt. </p><p>Det framkom att de flesta respondenterna trodde att implementeringen av Vattendirektivet skulle hjälpa dem att nå våra nationella miljökvalitetsmål, åtminstone de mål som går att sätta gränsvärden i, därför att EG´s direktiv är rättsligt bindande och att miljökvalitetsnormer blir införda i miljöbalken. Enligt Lena Gipperth så måste miljökvalitetsnormer införas om vi ska nå Vattendirektivets miljömål. </p><p>Än så länge har inte Ramdirektivet för vatten påverkat uppnåelsen av de två miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Mer information och resurser ut till berörda myndigheter, för att få igång ett intresse, behövs för att implementeringen av Vattendirektivet ska komma igång. </p> / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

<p>Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik på vatten bör utformas för ett uthålligt vattenbruk och för att motsvara de krav som ställs i EU:s vattendirektiv. En sammanställning av andra länders tillvägagångssätt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) inställning används som vägledning beträffande de rekommendationer vi ger på hur en svensk prispolitik på vatten bör utformas. För ett uthålligt vattenbruk är det viktigt att vatten prissätts rätt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissätts rätt. Avgifter är att föredra framför bidrag då de på lång sikt genererar bättre marknadssignaler. Avgifter uppfyller också principen förorenaren betalar, vilket bidrag inte gör. Handel med utsläppsrätter kan vara ett alternativ till avgifter och reglering då aktörerna inte möter samma reningskostnader. Eftersom vattenföroreningars effekt beror på lokaliseringen kan det även vara nödvändigt med differentierade styrmedel, detta betyder att vissa regioner/platser kommer att behöva betala mer för utsläpp än andra. Det kan emellertid bli mycket svårt att få acceptans för en sådan lösning bland de berörda parterna. Förvaltningen menar dock att begagnandet av differentierade styrmedel är avgörande för en kostnadseffektiv vattenförvaltning i Sverige.</p>

Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik på vatten bör utformas för ett uthålligt vattenbruk och för att motsvara de krav som ställs i EU:s vattendirektiv. En sammanställning av andra länders tillvägagångssätt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) inställning används som vägledning beträffande de rekommendationer vi ger på hur en svensk prispolitik på vatten bör utformas. För ett uthålligt vattenbruk är det viktigt att vatten prissätts rätt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissätts rätt. Avgifter är att föredra framför bidrag då de på lång sikt genererar bättre marknadssignaler. Avgifter uppfyller också principen förorenaren betalar, vilket bidrag inte gör. Handel med utsläppsrätter kan vara ett alternativ till avgifter och reglering då aktörerna inte möter samma reningskostnader. Eftersom vattenföroreningars effekt beror på lokaliseringen kan det även vara nödvändigt med differentierade styrmedel, detta betyder att vissa regioner/platser kommer att behöva betala mer för utsläpp än andra. Det kan emellertid bli mycket svårt att få acceptans för en sådan lösning bland de berörda parterna. Förvaltningen menar dock att begagnandet av differentierade styrmedel är avgörande för en kostnadseffektiv vattenförvaltning i Sverige.

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är: - Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete? -Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå. Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna. De enda som har använt sig av Vattendirektivet i handlingsplansarbetet är Naturvårdsverket när de arbetade fram handlingsplanerna för Ingen övergödning. Bland annat på grund av detta finns det inte så mycket samarbete mellan myndigheterna. För att en implementering ska kunna genomföras krävs information och samarbete. Tillämparen ska förstå beslutet, kunna genomföra det och de ska också vilja genomföra beslutet skriver Anders Sannerstedt. Det framkom att de flesta respondenterna trodde att implementeringen av Vattendirektivet skulle hjälpa dem att nå våra nationella miljökvalitetsmål, åtminstone de mål som går att sätta gränsvärden i, därför att EG´s direktiv är rättsligt bindande och att miljökvalitetsnormer blir införda i miljöbalken. Enligt Lena Gipperth så måste miljökvalitetsnormer införas om vi ska nå Vattendirektivets miljömål. Än så länge har inte Ramdirektivet för vatten påverkat uppnåelsen av de två miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Mer information och resurser ut till berörda myndigheter, för att få igång ett intresse, behövs för att implementeringen av Vattendirektivet ska komma igång. / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

Uppsatsen handlar om implementering av vattenmiljömål på lokal nivå där vattenförvaltningen i Ljungby kommun är föremål för en fallstudie. Implementeringen av Agenda 2030, EU:s vattendirektiv och Sveriges miljömål studeras i en kvalitativ textanalys med hjälp av teorier om implementering och förändringsprocesser samt tidigare forskning. Policydokument och åtgärdsprogram jämförs med utfallet av åtgärder på lokal nivå för att frilägga i vilken grad målen förverkligas. Studien visar att tillsynsvägledningen behöver stärkas och att sanktionsmöjligheter behöver införas för att fattade beslut om vattenmiljömål ska kunna implementeras effektivt och få avsedd verkan.

Vattenförvaltning inom EU har, enligt EU:s vattendirektiv, som mål att samtliga vattenförekomster ska uppnå god status senast 2027. Sverige är ett av de EU-länder där målet ej har uppnåtts med uppmätt icke-tillfredsställande status i en del vattenförekomster i exempelvis Skåne; en situation som inte beräknas förbättras inom tidsfristen. I Sverige styrs vattenförvaltning lokalt med kommuner och myndigheter som beslutsfattande organ i enlighet med vattenmyndighetens sexårsplan. EU:s vattendirektiv kräver inkludering av intressenter och allmänheten i förvaltningen, vilket har lett till bildandet av vattenorganisationer såsom vattenråd. Dessa har till uppgift att verka som lokalkunskap för särskilda avrinningsområden, där ett nätverk av aktörer bildas för att möjliggöra påverkan av inriktning i vattenförvaltningen. Forskning visar på samarbetsproblematik mellan aktörer i vattenråd, brist på kunskap och intresse bland allmänheten och intressenter samt fall där ekonomiska och sociala mål har prioriterats före ekologiska, vilket har försvårat implementeringen av EU:s vattendirektiv. Syftet med studien är att undersöka hur skånska vattenråd utifrån nuvarande organisationsstruktur och prioriteringar kan bidra mer i arbetet för målet om god vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv. Studien utgick från ett strategiskt urval och semistrukturerad intervju-metodik eller fokusgrupper bestående av intervjupersoner med hög expertis. Resultatet analyserades med hjälp av följande teorier: Environmental governance, vattenförvaltning, flernivåstyre, politisk samstämmighet, social inlärningsteori samt reflektiv och reflexiv kommunikation. Studiens resultat visar att de undersökta skånska vattenråden gör vad de kan för att bidra utifrån nuvarande förutsättningar, men att finansieringsbegränsningar, extern påverkan av andra aktörer i avrinningsområdena och brist på samarbete mellan olika nivåer i vattenförvaltningen förhindrar mångas utveckling. Organisatoriskt och prioriteringsmässigt fungerar majoriteten av de undersökta vattenråden väl och visar god potential, men förbättring inom det ovannämnda hade behövts om ett närmande av EU:s vattendirektivs mål skall uppnås i lokala skånska vattenförekomster. / Water management within the EU, according to the EU Water Framework Directive (WFD), has the aim to achieve good water status in all water bodies no later than 2027. Sweden is one EU country where the aim has not been reached, with measured non-satisfactory status in numerous water bodies in Scania for example; a situation not predicted to improve before the deadline. In Sweden, water management is governed locally with municipalities and agencies as decision-makers in accordance with the six-year plan of the water agency. Since the WFD requires stakeholder and public participation, the creation of water organisations such as water councils has been conducted. These act as local knowledge bodies in certain catchment basins, creating a network of actors to enable an influence on the orientation of water management. Research has shown collaboration issues between actors in water councils, a lack of knowledge and interest amongst the public and stakeholders, and cases where economic and social aims have preceded ecological ones. These factors in turn have aggravated the implementation of the WFD. The purpose of this study is to investigate how water councils of Scania, from current organizational structure and prioritizations, have the possibility to increase their contribution towards the aim of the WFD regarding good water status. The study was conducted from a strategic selection and semi-structured interviews or focus groups, including interviewees with high expertise. The result was analyzed using the following theories: Environmental governance, water governance, multi-level governance, policy coherence, social learning and reflective as well as reflexive communication. The results of the study demonstrate a situation where water councils contribute their utmost from current capabilities, yet are prevented to develop further due to financial limitations, external impacts from other actors in catchment basins, and a lack of collaboration between different levels of water management. From an organizational and prioritization point of view, the majority of investigated water councils work well and showcase high potential, with improvements of the aforementioned needed for the approach of the WFD’s aim in local water bodies of Scania.