Mer än 5 miljoner människor dör årligen i världen till följd av skador. I Sverige är fallolyckor den vanligaste orsaken till skada, och är en av de olyckstyper som ökar mest. I åldersgruppen 80 år och uppåt orsakas nio av tio skador av ett fall. Fallolyckor registreras i Injury Database, som är upprättat för det skadepreventiva arbetet. För att kunna bedriva ett skadepreventivt arbete behövs tillgång till skadedata som är tillförlitlig och håller hög kvalitet. För att kodningen i registren ska vara fullständig bör externa orsaker som skademekanism, skadeaktivitet etcetera vara angivna. Skademekanismer som är odefinierade ger bristfällig med information. Det finns ett starkt stöd för nyttjande av fritexter för att få kompletterande information som är relevant för skadeövervakningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om analys av klartexter, utlösande produkt och aktivitet i IDB kan bidra till ytterligare information som är relevant för kartläggningen av skadebilden gällande fallolyckor hos äldre. Uppsatsen är en deskriptiv epidemiologisk studie med kvantitativt och kvalitativt inslag. Ett urval av fallolyckor hos äldre granskas från IDB Värmland. En omkodning av odefinierade falltyper genomförs. Skadebilden jämförs sedan innan och efter omkodning. Resultatet visar att användandet av klartext, utlösande produkt och aktivitet många gånger kunde ge kompletterande information vid analysen av skadedata. En stor del av de odefinierade falltyperna kunde kodas om till andra skademekanismer.  I kategorin annat specificerat fall kunde så stor del som 96 % av fallolyckorna kodas om. Skadebilden skiljer sig något åt innan och efter omkodning. Både innan och efter omkodningar är den vanligaste skademekanismen annat fall i samma plan. Det som skiljer sig åt är att innan omkodning är odefinierade fall den näst vanligaste skademekanismen, medan efter omkodning är fall från låg höjd den näst vanligaste skademekanismen.