No description available.

Jag har valt att i detta master 2 examensarbete inom Inredningsarkitektur och Möbeldesign arbeta med lägenheter i ett planerat flerfamiljshus. Som blivande Inredningsarkitekt (IA) vill jag ta ett kliv tillbaka, betrakta och analysera vad det är som är viktigt för ett hem och vår totala miljö. Med total miljö menar jag psykisk miljö och fysisk miljö. Genom att studera rum och deras funktioner utifrån olika behov, hoppas jag finna nya innovativa lösningar, samt möjligheten att reducera energiförbrukningen i hemmiljö. Områden som berörs och flätas samman i mitt examensarbete är: bättre förutsättning att odla grönska, ökad återvinning, reducerad värmeförbrukning, alternativ till uppvärmning, miljövänlig energi samt psykologiska mervärden i lägenhetens plan som kräver problemlösning och upptäckarglädje. Den gemensamma nämnaren är, vår totala miljö. / "Ritningar efter s. 24 kopieras i A3-format, vikes" 16 st.

Att vistas på sjukhus eller andra vårdinrättningar innebär ofta en del påfrestningar, både fysiskt och psykiskt. Kan vårdmiljön hjälpa till att lindra och på sikt minska den stress och ångest som kan uppstå i samband med vårdvistelsen? Detta har jag undersökt i mitt arbete, där syftet varit att utforma rum för återhämtning och socialt umgänge - rum som avviker från den ordinarie vårdmiljön.

Mitt examensarbete handlar om vikten av att arkitekter noga väger sina val av arkitektoniska element utefter vad de vill kommunicera. Detta eftersom arkitektoniska element är mer än bara byggnadselement. De väcker känslor. De påverkar människor med hur de är utformade, genom bland annat färg, taktilitet och kontext. Arbetet grundar sig främst i mitt intresse för den rumsliga omvärldens påverkan på människan. I denna rapport tar jag upp teori som har kopplingar till människans samlade upplevelse av rum och arkitektoniska element. Jag studerar väggen som ett exempel på hur ett arkitektoniskt element kan bjuda in till mänsklig interaktion, samspel och intimitet. Detta undersöker jag i skisser, modeller och slutligen i utställningsformat.

Finns det föreställningarna av rum och dess befintliga rörelser och struktur? Inom Inredningsarkitekturfinns det ettförhållningssättdär den praktiska funktionen är viktig. Där funktion betyder attvara aktiv i rummet, attkunna beröras av material tex möbler som social struktur för attkanske kunna producera för en konsument/brukare. Går det attlösgöra förväntningar och föreställningar från sin ram eller attvidga dessa i den rumsliga aspekteten attfylla något med känsla i stället för en brukande funktion? Om man reducerar funktionen, vilket betyder för mig, om man tar bort möbler och material och bara förhåller sigtill det mänskliga i ettrum. Vad blir kvar? D.v.s. om rummet bara projicerar en stämning, en känsla, ettljus, ett ljud. Är det inredningsarkitektur med utgångspunkt känsla? / Master / InSpace 2009

Äta här, sova där, promenera här, åka bil där – arkitekturen är ständigt en manual att förhålla sig till. Vad händer om jag bara vrider på min bild av verkligheten en aning; tittar från ett nytt perspektiv? Jag blandar slump med intuition och kunskaper från egna rumsliga erfarenheter. Genom att sätta upp tydliga regler och arbeta med slumpen som verktyg tvingas jag i viss utsträckning lämna aspekter som funktion och rationalitet i det skapande stadiet. Vad uppstår när arkitekturen befinner sig i gränslandet mellan det konkreta och det abstrakta, mellan arkitektoniska former och proportioner som vi känner igen med våra kroppar (golv, tak, dörr, fönster) och former som vi inte relaterar till lika tydligt? Jag utgår ifrån det jag ser, analyserar arkitekturen inifrån rummen jag lever i, jag abstraherar, jag vrider och vänder, lägger lager på lager. Kan transformationen från det som är befintligt ge mig något nytt, något mer, något annat? “Äta här sova där” handlar om ett sökande efter något, ett sökande efter rumsligheter som både finns bortom mig själv och inom mig själv. Rum som jag finner spännande och fascinerande. Metoderna jag använder mig av har en central roll i arbetsprocessen. Jag tror att det är viktigt att medvetandegöra de metoder som man som arkitekt använder sig av i skapandet av arkitektur. Att förstå hur dessa metoder hänger ihop med det som i förlängningen blir till byggnader, rum och levnadsmiljöer; att förstå att metoderna påverkar hur arkitekturen ser ut och för vem den byggs. ”Äta här sova där” är ett försök till att utmana mig själv till att just uppmärksamma och göra annorlunda. Det är en konstnärlig utforskning av en existerande miljö. En medveten lek för att ta fram nya former och rum, att släppa kontrollen och sedan ta den tillbaka.

Climate change entails that arable land will shrink and be redistributed globally. Through small-scale agriculture urban populations can become more resilient to changes in a global food industry. A general popular interest in farming would benefit from being handled as part of common sense, rather than being viewed as a hobby for some. The modern separation between agricultural production and urban lifestyle needs to be bridged in local settings: both spatially and culturally. There’s a booming interest for cultivation in Sweden. However, the places where amateur farmers can meet are few. Kolonilotter* are exclusive, and Stockholm's tradition of small-scale commercial gardens is outcompeted by global market forces. How can the cultivation movement be captured in a space where it can become a shared activity? My project is based on the idea of the new cultivation movement. By understanding food production as a spatial challenge, an architectural project can be formulated in order to develop models that connect knowledge with a direct relationship to the surrounding context. My reprogramming of a former foundry in Axelsberg outside Stockholm into a local greenhouse for collective use is an example of such a model–a place for knowledge sharing where a collective and local understanding of biodiversity and sustainable food production can be developed. *Referring to the Swedish phenomenon of allotment gardens, associations where small parcels of arable land are distributed among members. / Klimatförändringarna medför att de odlingsbara jordarna kommer att krympa och omdistribueras globalt. Genom småskalig odling kan den urbana befolkningen bli mer resilient mot förändringar i den globala livsmedelsindustrin. Intresset för odling skulle gynnas av att förvaltas som en del av folkbildningen, snarare än ses som en hobby för vissa, och den moderna separationen mellan jordbruksproduktion och den urbana livsstilen behöver överbryggas i det lokala: både rumsligt och kulturellt.  På balkonger och i pallkragar runtom Sverige odlas det för fullt. Däremot är de gemensamma platser där odlingsintresserade kan mötas få. Kolonilotter är exklusiva, och Stockholms tradition kring småskaliga handelsträdgårdar är utkonkurrerad av globala marknadskrafter.  Hur kan en folklig odlingsrörelse fångas upp i ett rum där odlingen får bli en gemensam aktivitet?  Mitt projekt grundar sig i idén om odling som en av vår tids stora folkrörelser. Genom att förstå livsmedelsproduktion som en rumslig utmaning kan ett arkitektoniskt projekt formuleras för att gestalta modeller som kopplar samman kunskap i det lokala rumsliga sammanhanget. Som exempel för en sådan modell står min omprogrammering av ett f.d. gjuteri i Axelsberg utanför Stockholm till ett drivhus för gemensamt bruk - en plats för kunskapsspridning där kollektiv och lokal förståelse kring biologisk mångfald och hållbar livsmedelsproduktion kan utvecklas.

Att tolka, omtolka och göra nya gestaltningar i rum är viktiga arbetsuppgifter för en inredningsarkitekt. Hur kan jag arbeta med en metod för att undersöka olika rumsliga relationer? Storytelling inom arkitektur och design uppfattas många gånger som något kommersiellt laddat, men bär inte alla rum på en berättelse? I mitt examensarbete utforskar jag storytelling och berättelsers struktur som en metod för att arbeta med rumsligheter. Varje plats eller rumslighet berättar åtminstone en, om inte flera, berättelser. Genom att analysera en befintlig plats ’berättelse’ kan jag genom förhålla mig till den och göra tillägg eller ändringar. En omskrivning av berättelsen, eller ett förtydligande, en artikulering. Kan jag hitta berättelser som inte givits form och skriva in de i de lager av berättelser som redan finns? Kan en bra story skapa bra inredningsarkitektur? / To interpret, reinterpret and make new design proposals in spaces are important tasks for an interior architect. How can I work with a method to examine different spatial relationships? Storytelling in architecture and design is often perceived as commercial, but don’t all spaces carry a story? In my degree project, I explore storytelling and narrative structures as a method for working with space. Each location or space tells at least one, if not several stories. By analysing the existing ‘story’ of a space, I can relate to it and make additions or changes. A rewrite of the story, or a clarification, an articulation. Can I find stories that have not been given form and add them to the layers of stories that already exist? Can a good story create good interior architecture? / <p>The full thesis contains copyrighted material which has been removed in the published version.</p>

This paper is a documentation of my work Fyratusen, an interior design proposals with a budget of 4000kr. The interior proposal is based on a small needs analysis, and the personal preferences of my klient and a program. In my paper, I raise questions about the value of a home, identity, consumer habits and how they interact to create a home that reflects your personality. / Denna rapport är en dokumentation av mitt arbete Fyratusen, ett inredningsförslag med en budget av 4000kr. Inredningsförslaget är baserat på en mindre behovsanalys, och personliga önskemål från min kund samt ett program. I min rapport tar jag upp frågor kring hemmets värde, indentitet, konsumtions varnor och hur de samverkar för att skapa ett hem som återspeglar ens personlighet.

Rum i hem finns ofta mellan fyra väggar, med en dörr eller kanske en dörröppning som ett första möte som leder oss in i rummet. Jag vill undersöka hur vi kan skapa rum genom olika element och utöka synen på rumsskapande i hem. I mitt projekt undersöker jag som inredningsarkitekt hur vi kan skapa rum i hem och hur vi möter dessa rum med våra kroppar och sinnen. Jag ifrågasätter i mitt undersökande hur vi gestaltar övergången mellan olika rum.