This study aims to investigate the alignment between students’ perception of cyber threats and their actual risk levels. A mixed-method approach was used, where data was collected from Swedish university students through questionnaires, capturing their perception, familiarity, experience, and protective behaviors. Information regarding the actual risk levels of cyber attacks was obtained from interviews with cyber security professionals and other expert sources, such as cyber security reports. The results showed that students perceive malware, ransomware, phishing, and insecure passwords as the most dangerous threats to society, while denial of service (DoS) attacks and packet sniffing were considered less severe. These findings align somewhat with the suggested threat levels. However, notable proportions of students perceived these threats as moderately dangerous or less severe, suggesting room for improvement in their understanding. The results also showed that protective behaviors among students are generally low, particularly in regards to IoT security. Future work should therefore explore the public’s perception, protective behavior and knowledge of IoT security, but also attacks that are common against such devices. / Denna studie jämför universitetsstudenters uppfattning om hur farliga olika cyberhot är med de faktiska risknivåerna för dessa hot. Data på studenternas uppfattning, bekantskap, erfarenhet och beteenden samlades in genom frågeformulär, medans information om cyberhotens faktiska risknivåer inhämtades från intervjuer med cybersäkerhetsproffs och andra experskällor som cybersäkerhetsrapporter och artiklar. Resultaten visade att studenterna uppfattar malware, ransomware, phishing och osäkra lösenord som de farligaste hoten mot samhället, medan denial of service (DoS)-attacker och packet sniffing ansågs vara mindre allvarliga. Dessa fynd överensstämde något med de föreslagna risknivåerna. Dock ansåg en anmärkningsvärd andel av studenterna dessa hot som måttligt farliga eller mindre allvarliga, vilket tyder på utrymme för förbättringar i deras förståelse. Resultaten visade också att skyddande beteenden bland studenter generellt är låga, särskilt när det gäller IoT-säkerhet. Framtida studier bör därför utforska allmänhetens uppfattning, skyddsbeteende och kunskap om IoT-säkerhet, men även attacker som är vanliga mot sådana enheter.

This project examines cyber threats and their impact on individuals and organizations. The thesis focuses on a thorough literature review and uses surveys for primary data collection. The quantitative method was chosen to gather numeric data on these threats. The methodology classifies digital threats and analyzes survey results about these threats. It also gathers data on the perceived difficulty of these threats and compares general beliefs with expert opinions and statistical data from literature. Surveys targeted individuals aged 20-45 with a university degree, obtaining 86 responses. Interviews with five security professionals followed a standardized format, aiding in a comparative analysis with the survey data. The questions addressed several cyber threats, including phishing, ransomware, insecure passwords, malware, traffic sniffing, and denial of service. Notably, many respondents lacked a clear understanding of the significance of insecure passwords and traffic sniffing. By using quantitative methods and integrating survey results with expert opinions and literature findings, this study deepens the understanding of cyber threats. The results spotlight misconceptions and knowledge gaps about cyber threats, underscoring the need for better cybersecurity awareness and education. / Detta projekt undersöker cyberhot och deras påverkan på individer och organisationer. Avhandlingen fokuserar på en grundlig litteraturgranskning och använder enkäter för primär datainsamling. Den kvantitativa metoden valdes för att samla numeriska data om dessa hot. Metodiken klassificerar digitala hot och analyserar enkätresultat om dessa hot. Den samlar också in data om den upplevda svårigheten av dessa hot och jämför allmänna uppfattningar med expertåsikter och statistiska data från litteratur. Enkäter riktade sig till individer i åldern 20-45 med en universitetsexamen, och gav 86 svar. Intervjuer med fem säkerhetsprofessionella följde ett standardiserat format, vilket underlättade en jämförande analys med enkätdata. Frågorna behandlade flera cyberhot, inklusive phishing, ransomware, osäkra lösenord, skadlig programvara, trafikavlyssning och denial of service. Framför allt saknade många svarande en tydlig förståelse för betydelsen av osäkra lösenord och trafikavlyssning. Genom att använda kvantitativa metoder och integrera enkätresultat med expertutlåtanden och litteraturfynd fördjupar denna studie förståelsen för cyberhot. Resultaten belyser missuppfattningar och kunskapsluckor om cyberhot, vilket understryker behovet av bättre medvetenhet och utbildning inom cybersäkerhet.