Nätfiske har blivit ett allt vanligare tillvägagångssätt för bedragare som vill komma åt individers känsliga information. Särskilt nätfiske riktat mot äldre individer har ökat på senare tid och klassificeras som ett av de vanligaste brotten. Problemet i denna studie belyses utifrån ett användarperspektiv, där äldres medvetenhet gällande nätfiske kommer att centreras. För att uppfylla detta har följande frågeställning konstruerats, ”Vilken medvetenhet har personer som är 60 år och äldre i Sverige gällande nätfiske?”. För att samla in empiri till denna studie valdes surveyundersökning som forskningsstrategi. Datainsamlingsmetoden består av en enkät som skickades ut till äldre individer via olika internetforum. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av chi-2 fördelning och Pearsons korrelationskoefficient. Resultatet påvisade att majoriteten av respondenterna inte ansåg sig vara medvetna om nätfiske. Det påvisades inga skillnader mellan kön men det framkom ett statistiskt samband mellan respondenternas noggrannhet att undersöka webbsidor och deras förmåga att identifiera ett förfalskat e-postmeddelande. / Phishing has become an increasingly common approach for fraudsters who want to access individual's sensitive information. Especially phishing aimed at older people has increased in recent times and is classified as one of the most common crimes. The problem in this study illustrates from a user perspective, where the elderly's awareness of phishing will be centered. To fulfill this study the following framing of question have been constructed, “which awareness do people who are 60 years and older have in Sweden regarding phishing?”. To gather empirical data for this study, survey research was chosen as the research strategy. The data collection method consists of a survey that was sent out to older individuals through various internet forums. The collected data were analyzed using chi-2 distribution and Pearson's correlation coefficient. The results showed that the majority of the respondents did not consider themselves aware of phishing. No gender differences were detected, but a statistical relationship was found between respondents' accuracy in examining web pages and their ability to identify a forged e-mail message.

This project examines cyber threats and their impact on individuals and organizations. The thesis focuses on a thorough literature review and uses surveys for primary data collection. The quantitative method was chosen to gather numeric data on these threats. The methodology classifies digital threats and analyzes survey results about these threats. It also gathers data on the perceived difficulty of these threats and compares general beliefs with expert opinions and statistical data from literature. Surveys targeted individuals aged 20-45 with a university degree, obtaining 86 responses. Interviews with five security professionals followed a standardized format, aiding in a comparative analysis with the survey data. The questions addressed several cyber threats, including phishing, ransomware, insecure passwords, malware, traffic sniffing, and denial of service. Notably, many respondents lacked a clear understanding of the significance of insecure passwords and traffic sniffing. By using quantitative methods and integrating survey results with expert opinions and literature findings, this study deepens the understanding of cyber threats. The results spotlight misconceptions and knowledge gaps about cyber threats, underscoring the need for better cybersecurity awareness and education. / Detta projekt undersöker cyberhot och deras påverkan på individer och organisationer. Avhandlingen fokuserar på en grundlig litteraturgranskning och använder enkäter för primär datainsamling. Den kvantitativa metoden valdes för att samla numeriska data om dessa hot. Metodiken klassificerar digitala hot och analyserar enkätresultat om dessa hot. Den samlar också in data om den upplevda svårigheten av dessa hot och jämför allmänna uppfattningar med expertåsikter och statistiska data från litteratur. Enkäter riktade sig till individer i åldern 20-45 med en universitetsexamen, och gav 86 svar. Intervjuer med fem säkerhetsprofessionella följde ett standardiserat format, vilket underlättade en jämförande analys med enkätdata. Frågorna behandlade flera cyberhot, inklusive phishing, ransomware, osäkra lösenord, skadlig programvara, trafikavlyssning och denial of service. Framför allt saknade många svarande en tydlig förståelse för betydelsen av osäkra lösenord och trafikavlyssning. Genom att använda kvantitativa metoder och integrera enkätresultat med expertutlåtanden och litteraturfynd fördjupar denna studie förståelsen för cyberhot. Resultaten belyser missuppfattningar och kunskapsluckor om cyberhot, vilket understryker behovet av bättre medvetenhet och utbildning inom cybersäkerhet.