Ett centralt ämne i dagens debatt är hur klimatkrisen ska hanteras och målet om en 1,5 graders temperaturökning i världen ska uppnås. I denna uppsats undersöks om det finns ett negativt samband mellan humankapital och utsläpp av CO2 per capita i övre medelinkomstländer. Metoden består av en "two stage least squares”-regression som genomförs med hjälp av paneldata från 23 länder under perioden 1990-2015. Humankapital mäts i genomsnittligt antal utbildningsår och i syfte att isolera dess effekt på CO2-utsläpp implementeras en instrumentvariabel i regressionsanalysen. Resultatet tyder på att ett extra år av utbildning leder till en minskning med cirka 17 % i utsläpp av CO2 per capita, vilket ger en indikation om att det kan finnas ett negativt kausalt samband. Det anses vara av ekonomisk signifikans för både klimatet och samhället, vilket betonar nyttan som kan erhållas av att investera i humankapital.

Kvinnor har länge varit underrepresenterade i svenska börsnoterade bolagsstyrelser. I Sveriges närområde har länder adresserat detta genom att lagstifta om könskvotering, men i den svenska kontexten har detta inte fått stöd. Istället har samma mål lyfts fram i icketvingande regleringar. Beror den skeva könsfördelningen på diskriminering finns stöd för motverkande insatser för att nå samhällsoptimum, både på ett jämställdhetsplan och för företags konkurrenskraftighet. Denna studie undersöker vad effekten av revideringen av Svensk kod för bolagsstyrning har haft på andelen kvinnor i större svenska börsnoterade bolagsstyrelser, samt om det finns en effekt av en ökad andel kvinnor i svenska börsnoterade bolagsstyrelser på företags lönsamhet samt ESG och ESGC (hållbarhetsmått), vilket i synnerhet är intressant i relation till att kvinnor historiskt sett utelämnats från styrelseposter. Med hjälp av en Difference-in-Differences metod och en instrumentvariabelmetod, på ett paneldata om 53 svenska företag för åren 2012, 2013 och 2019, finner vi att revideringen av koden ökade andelen kvinnor med 10,37% på 0,1% signifikansnivå, medan någon positiv eller negativ effekt av ökad andel kvinnor på lönsamhet och ESG/ESGC inte går att fastställa.