Spelling suggestions: "subject:"difference:difference"" "subject:"difference:difference""
1 |
Love Thy Neighbour : En kvantitativ studie om hyresfastigheters påverkan på de närliggande bostadsrättsprisernaJensen, Joel, Markebeck, Simon January 2019 (has links)
Hyresrätt är en populär boendeform i Sverige. Trots det är diskrepansen mellan utbud och efterfrågan stor. Ett utökat investeringsstöd till utvecklingen av nya hyresfastigheter pekar på att insatser görs för att möta det bristande utbudet, men få svenska studier har undersökt om nybyggnation av hyresfastigheter har någon påverkan på området de utvecklas i. Denna uppsats undersöker om en tillkomst av hyresfastigheter på Kungsholmen i Stockholms innerstad påverkat närliggande bostadsrättspriser genom de attribut som hyresrätter för med sig, vilket i första hand antas vara låginkomsttagare. Via en difference-in-differences-regression, där data över genomsnittliga kvadratmeterpriser, medelinkomst och andel utrikes födda används, framkommer ett statistiskt signifikant resultat som säger att prisutvecklingen bland bostadsrätterna i SAMS-området Östra Stadshagen hade varit 8,2% högre om inte tre nya hyresfastigheter hade tillkommit i området år 2011. Resultaten bör dock tolkas med viss försiktighet, och författarna uppmanar till fler studier på området för att med säkerhet kunna fastslå om en tillkomst av hyresfastigheter har några priseffekter på närliggande bostadsområden.
|
2 |
Incitamentsstrukturer i socialbidragssystemet : Leder hårdare krav till ett minskat socialbidragstagande?Jönsson, Lisa January 2007 (has links)
<p>I denna uppsats studeras hur förändrade incitament i form av hårdare aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare i Sveriges kommuner inverkar på andelen socialbidragstagare och socialbidragskostnaderna i kommunerna. Studien möjliggörs av att de svenska kommunerna i varierande utsträckning har infört hårdare aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare, varför en difference in differences-analys som renodlar effekten av hårdare krav kan genomföras. Kommunerna klassificeras utifrån graden av aktivitet vad gäller att få socialbidragstagare i aktivering. Väldigt aktiva kommuner jämförs med icke alls aktiva, och en betydande uppsättning kontrollvariabler som kontrollerar för andra skillnader mellan kommungrupperna inkluderas. Resultaten visar att ett införande av hårda aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare ger tydliga negativa effekter på andelen socialbidragstagare i kommunerna, i synnerhet för unga socialbidragstagare, men mer begränsade effekter på kommunernas socialbidragskostnader.</p>
|
3 |
Incitamentsstrukturer i socialbidragssystemet : Leder hårdare krav till ett minskat socialbidragstagande?Jönsson, Lisa January 2007 (has links)
I denna uppsats studeras hur förändrade incitament i form av hårdare aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare i Sveriges kommuner inverkar på andelen socialbidragstagare och socialbidragskostnaderna i kommunerna. Studien möjliggörs av att de svenska kommunerna i varierande utsträckning har infört hårdare aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare, varför en difference in differences-analys som renodlar effekten av hårdare krav kan genomföras. Kommunerna klassificeras utifrån graden av aktivitet vad gäller att få socialbidragstagare i aktivering. Väldigt aktiva kommuner jämförs med icke alls aktiva, och en betydande uppsättning kontrollvariabler som kontrollerar för andra skillnader mellan kommungrupperna inkluderas. Resultaten visar att ett införande av hårda aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare ger tydliga negativa effekter på andelen socialbidragstagare i kommunerna, i synnerhet för unga socialbidragstagare, men mer begränsade effekter på kommunernas socialbidragskostnader.
|
4 |
Ekonometrická analýza vlivu kruhových objezdů na počet a závažnost dopravních nehodŠtefanides, Libor January 2015 (has links)
Econometric analysis of the impact of roundabouts on the number and severity of traffic accidents. Diploma thesis. Brno: Mendel University, 2015. This diploma thesis estimates the effect of converting conventional intersec-tions to roundabouts on the number and severity of traffic accidents. The effect is estimated in a Difference-in-Differences setup using data on 40 intersections con-verted to roundabouts and 40 conventional intersections that serve as a control group. The estimated effects, together with the existing estimates of the value of a statistical life, are then used as input data in a Cost-Benefit Analysis of converting intersections into roundabouts. The net present value of converting intersection to the roundabout estimated is estimated at minus 7 755 169 CZK, that is a net social loss. This is because in our data the number of serious injuries increased as a result of conversion. However, the results are not statistically significant, thus we cannot rule out the possibility that the conversion produces zero or moderate social benefits. The results suggest that more research is needed to ascertain whether intersection conversions are sound policy or a waste of resources
|
5 |
Sbližování cenových hladin mezi členskými zeměmi eurozóny.Brožina, Vít January 2010 (has links)
No description available.
|
6 |
Varslen som chockar : En studie om hur bostadspriser påverkas i mindre kommuner i Sverige vid negativ efterfrågechock på arbetskraftOttosson Hjorthaug, Aleksander, Hellström, Johannes January 2023 (has links)
Bostads- och arbetsmarknaden är två relevanta ämnen som ofta diskuteras i olika forum. Utifrån teorin om utbud och efterfrågan samt hedoniska prissättningsmodellen och utformad hypotes syftar studien till att finna ett kausalt samband av en negativ chock i efterfrågan på arbetskraft på bostadsmarknaden. Tidigare studier har gjorts på liknande ämnen, dock har ingen sådan studie med utgångspunkt i Sverige identifierats. Med hjälp av en staggered difference-in-differences-modell analyseras paneldata över sju svenska kommuner med målsättning att undersöka studiens syfte och frågeställning, där samtliga kommuner har exponerats för ett beslut om nedläggning av större arbetsplats. Modellens utfallsvariabel är slutpris per kvadratmeter och kontrollvariabler som inkluderas är olika hedoniska egenskaper för bostäder såsom boarea, antal rum och ägandeform, samt en indikatorvariabel för beslut om nedläggning. Likt tidigare utförda studier som studerar effekten av ökad arbetslöshet på bostadsmarknaden, visar studien på en negativ effekt. Konträrt till tidigare studier är effekten däremot ej statistiskt signifikant.
|
7 |
Liberalizace obchodu v Peru: Analýza dohody o volném obchodu s USA a její vliv na příjmy / Liberalization of Trade in Peru: Analysis of the Free Trade Agreement with USA and its effect on incomesŠimůnková, Marta January 2012 (has links)
This thesis analyzes the trade liberalization implemented in the form of FTA between Peru and USA in 2009 and its effect on the welfare of different clusters of individuals. In the ambient of economy with high income inequities it evaluates the liberalization separately for different income-level samples. The research is based on the comparison of groups of individuals occupied in sectors that were already liberalized by other market opening tools before 2009 and groups recently affected by the FTA. The analysis is than accomplished on the household survey panel data covering the period between 2007 and 2010. The findings suggest the trade liberalization positively affected not only the wealthier population but also the poor, both from the category of individuals working in sectors producing for domestic consumption. The positive effect on export-oriented producers hasn't been approved.
|
8 |
Sacked in the morning? The effect of within-season coach replacement in Swedish football / Sparkad? Effekten av att byta tränare mitt under säsongen inom svensk elitfotbollHermansson, Tomas January 2020 (has links)
This paper examines the short-term effect on team performance after dismissing the head coach mid-season in the two highest football leagues in Sweden. The effect was assessed using a difference-in-differences estimation in which a treatment group is compared to a control group before and after the initiation of the treatment. On average the teams changing their coach improved their performance under the new coach, though compared to the control group no significant difference was found. However, some significant (10%- level) differences were found when separating the teams depending on which league they belong to, with a small positive effect for teams in Allsvenskan and a small negative effect for the teams in Superettan. Nonetheless, the overall conclusion from this analysis is that dismissing the coach mid-season does not have any substantial impact on team performance in the short-term. / I denna rapport utreds den kortsiktiga effekten på ett fotbollslags prestation efter att de bytt tränare mitt under säsongen i de två högsta divisionerna inom svensk fotboll. Effekten undersöktes med hjälp av en difference-in-differences estimering som är en metod där en behandlingsgrupp, i detta fall lag som byter tränare, jämförs med en kontrollgrupp före och efter behandlingen. I genomsnitt förbättrade lagen som bytte tränare sin prestation under den nya tränaren men jämfört med kontrollgruppen kunde ingen skillnad ses. Dock syntes en viss signifikant (10\%-nivån) skillnad när lagen separerades beroende på vilken liga de tillhör, med en liten positiv effekt för lag i Allsvenskan och en liten negativ effekt för lag i Superettan. Trots denna lilla skillnad är slutsatsen av denna analys att ett tränarbyte mitt under säsongen inte har någon större kortsiktig effekt på lagets prestation.
|
9 |
Flygskatt - Kjempebra eller kan det va? : En kvantitativ studie om hur individers konsumtion av flygresor påverkas av den norska flygskattenLundberg, Tilda, Enoksson, Hanne January 2019 (has links)
Den första juni 2016 trädde en norsk styckskatt på flygresor i kraft. Avsikten med skatten var både att generera inkomster till statskassan och att minska flygandet hos den norska befolkningen. Denna kvantitativa studie syftar till att utvärdera huruvida den andra avsikten förverkligats. Detta görs genom att undersöka vilken effekt flygstolsavgiften haft på norrmännens flygande. Via en difference-in-differences-estimation med Norge som behandlingsgrupp och Sverige som kontrollgrupp utläses ett signifikant positivt resultat på 0,79 procentenheter när kontrollvariablerna BNP per capita, flygskam och månadsdummies inkluderas. Detta kan tolkas som att skatten har ökat andelen passagerare. Resultatet motsäger ekonomisk teori och tidigare landspecifika utvärderingar av flygskatt. Samtidigt antyder tidigare studier inom området att resultatet kan ha sin grund i att det finns en betalningsvilja för miljöskatter. Däremot finns skäl att vara kritisk mot att sambandet är kausalt eftersom det kan finnas icke-observerade faktorer som påverkar utfallet. I känslighetsanalysen försvinner signifikansen, vilket är ytterligare ett tecken på att flygskatten inte kan förklara den ökning som skett. Huvudresultat är att den norska flygstolsavgiften inte kan bevisas ha minskat andelen passagerare, vilket kan ha sin förklaring i skattens utformning och magnitud. Således är det tvivelaktigt om denna typ av flygskatt kan användas som medel för att minska flygets klimatpåverkan.
|
10 |
Avregleringen av svensk fordonsbesiktningsmarknad : En studie av avregleringens effekt på prisRemnegård Hage, Eric January 2019 (has links)
Den 30 juni 2010 avreglerades fordonsbesiktningsmarknaden i Sverige. Dagen därpå var det öppet för nya besiktningsföretag att konkurrera på en helt ny marknad i Sverige där fri prissättning råder. I den här studien undersöks avregleringens effekter på medelpriset för kontrollbesiktning av personbil. Detta görs med hjälp av difference-in-differences-analyser, med den sedan 1990-talet avreglerade finländska fordonsbesiktningsmarknaden som kontrollgrupp. Den tidsperiod som studeras och analyseras är åren 2008 till 2016. Analysen gav ett statistiskt signifikant resultat som visade att avregleringen medfört höjda medelpriser på kontrollbesiktning av personbil i Sverige. Dessutom har ett antal nya besiktningsföretag ackrediterats och trätt in på marknaden.
|
Page generated in 0.0883 seconds