Diss. Linköping : Linköpings unversitet, 2009.

This study brings into focus the issue of reproduction and transformation ofcultural authority in the so-called post-Soviet context. It seeks to examine howintelligentsia may be presented and what empowering narratives it may articulatein a concrete locality, namely, in the post-1991 West Ukrainian city of L’viv. Theauthor argues that claims for cultural authority stemming from the socio-culturallocation of intelligentsia are decisive in discussions about Ukrainian nationalidentity and cultural development, which gained momentum after independence.Despite significant discursive transformations, after 1991 intelligentsia is stillpresented as the essence of the nation, as its typical and brightest representativeswho assume the right to speak for the whole nation and to extrapolate own valuesand choices to it. The debate focused on the issues of ‘the national’ actualizes a very significantissue of whose class vision is to become a winning concept for the Ukrainiannation-building. Post-Soviet ‘normalization’ in L’viv implies that cultural patternstypical of the privileged and educated urbanites have been rehabilitated andpresented as both nationally authentic and culturally superior ones. In the post-1991 L’viv the representations embedding the urban community into variouslocal, regional, national, and supranational symbolic contexts resonate with effortsof the intelligentsia to (re-)gain control over reproduction of their own socialpositions and cultural narratives about the nation. This study suggests that analysisof the nation-building processes in Ukraine should pay more attention to symbolicrepresentations of cultural authority which are exploited by local actors runningtheir empowering projects. / Denna studie tar upp frågor om sociokulturell reproducering och omvandling avkulturell auktoritet i en postsovjetisk kontext. Studien undersöker de sätt på vilkaen intelligentia kan representeras och de maktanspråk som den genom berättelserartikulerar i den västukrainska staden L’viv efter självständigheten 1991.Författaren hävdar att de anspråk på kulturell auktoritet som intelligentianuttrycker har principiell betydelse i de diskussioner som förs kring ukrainsknationell identitet och nationens kulturella utveckling. Trots betydande diskursivaomvandlingar som intelligentian genomgått har den behållit sin position somnationens centralfigur. Intelligentian representeras som nationens mest typiskaoch framstående representant med rätt att tala i hela nationens namn, vilket gör attden också kan överföra sina egna värderingar och åsikter till sina landsmän. Diskussioner om det nationella temat sätter mycket betydelsefulla frågor ifokus, inte minst de som handlar om vilkas klassvisioner som kommer att fågenomslag i det ukrainska nationsbyggandet. Den postsovjetiska”normaliseringen” i L’viv har inneburit att de kulturella mönster som är typiskabland privilegierade och högutbildade stadsbor har återupprättats, ofta framställdasom nationellt genuina och kulturellt överlägsna. I det postsovjetiska L’viv ärsymboliska representationer av urbansamhället färgade av olika lokala, nationellaoch supranationella symboliska kontexter. Dessa kommer väl till pass iintelligentians försök att (återigen) kontrollera reproducering av sina socialapositioner och de kulturella berättelserna om nationen. Avhandlingen sätterdärmed fingret på hur kulturell auktoritet utnyttjas av lokala aktörer som strävarefter ett socialt och politiskt övertag samt uppmärksammar betydelsen avsymboliska framställningar i analyser av nationsbyggandeprocesser i Ukraina.