Syftet med studien var att undersöka de anställdas upplevelser av vårddjurssamspel. Utifrån ett grundat teoretiskt perspektiv har vi utgått ifrån insamlade data och låtit informanternas talan föra arbetet framåt. Vi har dels studerat äldreboenden där personalen får ta med sina djur och där det även bor djur. Dels hundförare med sina hundar som arbetar inom äldrevården samt behandlingshem där terapin med djur sker. Studien baseras på elva datainsamlingar: tre observationer och åtta intervjuer. Tre av intervjuerna var etnografiska. Utifrån intervjuerna fick vi personalens och hundförarnas åsikter kring detta fenomen. Genom observationerna fick vi se hur interaktion med djur kan se ut. Resultatet visar på ett antal faktorer som är viktiga i interaktionen. Dessa är omtanke, ömsesidig uppmärksamhet, förväntningar och djurets uppgifter. Samspelar faktorerna leder det till en positiv emotionell påverkan. Vi fann att personal, hundförare, boende och djur blev positivt emotionellt påverkade av att ha djur i sin omgivning. I och med att det tydligt framkom olika aspekter av djurens arbete har vi funnit samband mellan effekterna som djuren ger. För att tydliggöra interaktionen mellan vårddjuret och individer har vi använt oss av Hochschilds begrepp emotionellt arbete, kopplat till terapihundarnas arbete, samt Goffman och hans teori om dramaturgi, kopplat till hur samspelen ser ut på fältet, för att analysera resultatet. Vår studie fyller en lucka i den tidigare forskningen, som visat att djur har en positiv påverkan men inte vad som krävs för att det ska ske ett lyckat samspel. Vi har även utgått från de anställdas perspektiv istället för de boendes. / The aim of this study is to examine staffs experience of interaction with animals. With the method grounded theory we have let the informants’ words steer the direction of the study. We have studied elderly care who have their own animals and where the staff is able to bring their pets to work. We have also studied dog handlers with their therapy dogs who work in the elderly care and health and rehabilitation clinic who work with animals. The study is based on eleven data collections, three observations and eight interviews. Three of the interviews were of an ethnographic character. From the interviews we found the opinions of the staff and the dog handlers concerning the phenomenon. We were also able to observe the interaction with animals. This result shows several factors that are important in the interaction. These are: care, expectations, the animals task and mutual attention. If there is a connection between them it can lead to a positive emotional effect. We found that the staff, dog handlers, patients and animals were positively emotionally affected during the interaction with animals. To get a sociological connection we have used the term emotional labor from Hochschild and dramaturgy from Goffman to analyze the findings. We found that our study is important and there is a gap in previous research, our studie shows the importance of different factors for a well-functioning interaction. Another supplement is that this studie have focus on the staffs perspective.

Bakgrund: Forskning visar att människor i stor utsträckning påverkas positivt av interaktion med djur. Då hälsa är ett mångdimensionellt begrepp är det viktigt för psykiatrisjuksköterskan att ha kunskap om omvårdande insatser som främjar upplevelsen av välbefinnande och skapar mening i tillvaron. Djurens betydelse vid behandling av psykisk ohälsa är således viktig att belysa. Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa beskriver att interaktion med djur kan påverka deras psykiska hälsa. Metod: En litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt valdes som metod. Litteratursökningen genomfördes i tre olika databaser och 11 vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Resultatartiklarna analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultat: Deltagarnas erfarenheter av interaktion med djur beskrevs genom tre huvudteman. Dessa var; En meningsfull relation, Att få må bra och En förändringsprocess. Sju underteman framkom, dessa var; En källa till värme, kärlek och stöd, Accepterad som den man är, Förtroende och ansvar, En upplevelse av glädje och välmående, Att kunna hantera symtom vid psykisk ohälsa, Utveckling av identitet och självkännedom och Ökad förmåga och funktion i vardagen. Slutsats: Interaktion med djur kan ha flera hälsofrämjande effekter för personer med psykisk ohälsa, såsom att minska självstigma, lindra symtom, bidra till personlig utveckling och upplevelse av välmående. En ökad integrering av djurunderstödd behandling skulle därför kunna vara värdefullt inom psykiatrisk vård. / Background: Research shows that people are essentially positively affected by interactions with animals. As health is a multidimensional concept, it is important for the psychiatric nurse to have knowledge of nursing interventions that promote the experience of well-being and create meaning in life. Thus, it is important to shed light on the value of animals in mental health treatment. Aim: The aim was to investigate how people with mental illness described their mental health being affected by interactions with animals. Method: A literature review with a systematic approach was chosen as method. The literature search was performed in three databases and 11 original scientific articles were included. The result articles were analysed with a thematic content analysis. Results: The participants' experiences of interaction with animals were described through three main themes. These were: A meaningful relationship, To feel good and A process of change. Seven sub-themes emerged, these were: A source of warmth, love and support, Accepted as you are, Trust and responsibility, An experience of joy and well-being, Being able to manage symptoms of mental illness, Development of identity and self-awareness and Increased ability and function in everyday life. Conclusion: Interaction with animals has several health-promoting effects for people with mental illness, such as reducing self-stigma, reducing symptoms, contributing to personal development, and experiencing well-being. Increased integration of animal-assisted treatment could therefore be valuable in psychiatric care.