Arbetet med att stärka ett arbetsgivarvarumärkes attraktivitet, både internt och externt, det alltmer välbekanta begreppet “Employer branding”, är ett vanligt förekommande koncept i dagens organisationer. Syftet med studien är att försöka ta reda på vad fenomenet “Employer branding” är och hur organisationer kan bedriva arbetet med att göra sitt arbetsgivarvarumärket attraktiv på den svenska arbetsmarknaden. Tieto, COWI och Klarna AB är de företag som deltar i studien. Begreppen legitimitet och löskoppling från den institutionella- och nyinstitutionella teorin kommer att ligga som teoretisk utgångspunkt för att besvara studiens frågeställningar och syfte. Den metod som har använts är en kvalitativ intervjustudie, där totalt åtta semistrukturerade intervjuer utifrån ett strategiskt urval har genomförts med de tre företagen. För att bearbeta materialet har transkriberingsmetoden använts där vi utgår från en deduktiv ansats och har kodat materialet efter på förhand formulerade begrepp som var ställda i relation till den teoretiska utgångspunkten. Det empiriska materialet visar att alla tre företagen är medvetna om både den interna och framförallt den externa sidan av Employer branding och påstår att de är aktiva i arbetet med att öka attraktiviteten internt inom organisationen såväl som externt. / The work with Employer branding, both external and internal, is a frequent used concept in organizations today. The purpose of our study is to try to find out what the phenomenon of “Employer branding” is and how organizations can pursue efforts to make its employer brand attractive on the Swedish labor market. Tieto, COWI and Klarna AB are the companies participating in our study. The terms legitimacy and loose coupling from the institutional- and new institutional theory is going to be our theoretical base to enable us to answer our questions and purpose of our study. The used method is a qualitative study, where a total of eight semi-structured interviews based on a strategic selection were carried out with the three companies. In order to process the material have transcription-method been used that is based on a deductive approach and the material has been coded after pre-formulated concepts that were made out in relation to the theoretical starting point. The empirical material indicates that all three companies are aware of both the internal and especially the external side of Employer branding and states that they are active in the work to increase attractiveness internally within the organization as well as the extern.

Cette thèse explore la notion d’innovations en contrôle de gestion environnemental et vise à explorer la façon dont elles sont créées, si elles sont adoptées ou non dans les entreprises et les conséquences de l’adoption, et enfin comment elles sont pratiquées. Les méthodes de recherche combinent l’observation participante, les entretiens semi-directifs et des données secondaires. Cette thèse est composée de trois articles qui explorent ensemble les différentes facettes de l’innovation en contrôle de gestion. Le premier article aborde la question de comment les innovations sont créées et leur processus d’institutionnalisation. L’accent est mis sur les acteurs et leurs stratégies, le qui et le comment du processus d’institutionnalisation. Grâce à une étude de cas approfondie d’une organisation, le deuxième article révèle le processus de non-adoption d’une méthodologie de comptabilité carbone. Le troisième article analyse les pratiques entourant une innovation en contrôle de gestion dans une multinationale. Dans l’ensemble cette thèse fait trois principales contributions théoriques sur le travail institutionnel spécifique développé par les élites, le rôle de la légitimité interne dans la légitimité organisationnelle, et sur les processus de co-émergence de nouvelles pratiques. Cette recherche sur les innovations en contrôle de gestion environnemental contribue également à mieux comprendre comment le développement durable peut aussi être atteint à travers la comptabilité dans les organisations. / This dissertation explores the notion of environmental management accounting innovation and aims to explore how they are created, if they are adopted or not into companies and the consequences thereof, and finally how they are practiced. Research methods combine participant observation, semi-structured interviews and secondary data. This dissertation is composed of three articles that together explore the different facets of management accounting innovations. The first article tackles the question of how innovations get created and on their path to institutionalization. The focus is on the actors and their strategies, the who and how of the institutionalization process. Through an in-depth case study of one organization, the second article uncovers the process of the non-adoption of a carbon accounting methodology. The third article analyses the practices surrounding and accounting innovation in a multinational.Overall, this dissertation makes three main theoretical contributions on the specific institutional work developed by elite, the role of internal legitimacy in organizational legitimacy, and on the processes of co-emergence of new practices. This research on EMA innovations also contributes to further understanding how sustainable development can be pursued through accounting in organizations