Intresse för denna studie startade i och med att media belyste debatten angående skolan i de regeringsval som avgjordes i Sverige 2010. Samtidigt som debatterna pågick bidrog min nyfikenhet till att jag började reflektera över varför betygen i grundskolan sjunker. I och med det var delar till min frågeställning klar. Eftersom jag utbildar mig till matematiklärare valde jag att precisera frågeställningen gällande matematik.   Det anses finnas flera anledningar till varför betygen i grundskolan sjunker. I denna studie redovisas orsaker som lärare och elever själva kan ha i åtanke, som att det exempelvis saknas en matematisk röd tråd genom skolans stadier, att lärare tenderar att ha en allt för enformig undervisning samt att eleverna uppvisar bristande intresse. Skolverket menar att en bidragande faktor till sjunkande betyg är decentraliseringen som genomfördes under början av 1990-talet. Efter decentraliseringens införande sjönk lärartätheten vilket har inneburit att lärarnas arbetsuppgift växt och att elevernas genomsnittliga tid per lärare minskat. Mina resultat kan vara effekter av större politiska beslut vilket diskuteras i slutet av arbetet.   I studien framkommer även att merparten av eleverna menar att de blir glada och nöjda av höga matematikbetyg. De redogör även för att de vet vad som krävs av dem för att få ett bra matematikbetyg. Trots det sjunker matematikbetyget i de nationella och internationella mätningarna. Genom att ägna mera tid åt en ökad varierad matematikundervisning i skolan kan elevernas motivation för ämnet öka. En ökning av tiden som eleverna lägger på läxläsning kan också vara en väg till att svenska grundskoleelevers matematikresultat förbättras.