I det moderna samhället har internet och spelande av olika slag som sker genom internet blivit alltmer populära aktiviteter. I takt med den explosionsartade utvecklingen har även problematiskt beteende följt i form av onlinespelsmissbruk, som blivit ett så pass omfattande problem att det idag omnämns som diagnosen ”Internet Gaming Disorder”, IGD. Företeelsen har dock inte enbart blivit mer framträdande vad gäller aktiviteten i sig utan också gällande mängden forskning som görs inom området. Den population som studeras flitigast och där onlinespelandet är som mest framträdande är bland yngre människor och främst bland pojkar och män. Mycket av den forskning som genomförts har behandlat onlinespelandets påverkan på individen samt dess inverkan på skola och utbildning. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida onlinespelandet hos tredjeårselever på gymnasiet samvarierar med dennes självupplevda sociala umgänge samt skolprestation. Studien är genomförd utifrån en kvantitativ metod där en enkätundersökning utfördes inom åtta olika program på fyra av Norrköpings gymnasieskolor. Totalt besvarade 99 gymnasieelever enkäten. Studien analyseras med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att söka förstå bakomliggande aspekter av onlinespelandet genom att diskutera sociala grupperingar och kategoriseringar som sker genom social interaktion. Studiens resultat stämmer ur flera avseenden överens med tidigare forskning där det tydligt går att se att killar spelar mer än tjejer. Studien visar även ett samband mellan onlinespelande och skola på så sätt att individer engagerade i spel bland annat visar en tendens till minskat intresse för studier.

Många ungdomar spelar datorspel dagligen och trots att många spelar för underhållnings skull finns det dem som utvecklar problem likt missbruksproblematik. Datorspelsberoende är ingen diagnos men ingår i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders 5th edition (DSM-5) som ett potentiellt nytt tillstånd som kräver ytterligare forskning. Föreliggande studie syftade till att undersöka vilka personlighetsdrag hos ungdomar som har ett samband med datorspelsberoende och som i sin tur har ett samband med psykisk ohälsa samt hur sambanden ser ut hos pojkar respektive flickor. Studiens övergripande syfte var att bidra med kunskap inom datorspelsberoende för att behandling för denna målgrupp ska kunna bli mer individanpassad. 123 gymnasieelever deltog i en enkätundersökning. Mediationsanalyser gjordes på datamaterialet, som bestod av specifika personlighetsdrag som prediktorvariabel, datorspelsberoende som mediator och psykisk ohälsa som utfallsvariabel. Inga mediationseffekter för det totala stickprovet uppmättes. Resultatet visade på tre medelstora mediationseffekter för pojkar och för flickor visades inget samband mellan prediktor-, mediator- och utfallsvariabel, varpå mediationsanalys inte utfördes på detta stickprov. Studiens resultat indikerar på att det finns en mediationseffekt av datorspelsberoende på relationen mellan specifika personlighetsdrag och psykisk ohälsa hos pojkar, men inte flickor. / Many adolescents play computer games daily and despite the fact that many play for the sake of entertainment, there are those who develop problems similar to addiction problems. Internet gaming addiction is not a diagnosis but it's part of Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders 5th edition (DSM-5) as a potentially new state that requires further research. This study aimed to investigate which personality traits of young people that have a relationship with Internet gaming addiction and which in turn have a relationship with mental illness and how the relationships between the variables interact in samples with boys and girls. The overall aim of the study was to contribute knowledge in Internet gaming addiction to enable treatment for this target group to become a more individualized treatment. 123 high school students participated in a survey. Mediation analysis were made on the data consisting of specific personality traits as predictor variable, Internet gaming addiction as mediator and mental illness as outcome variable. No mediation effects for the total sample were measured. The results showed 3 medium mediation effects for boys and for girls there was no correlation between predictor, mediator and outcome variables, after which mediation analysis was not performed on this sample. The results of the study indicate that there is a mediation effect of Internet gaming addiction on the relationship between specific personality traits and mental illness for boys, but not girls.