Det är inte bara maten på tallriken som ger något utan hela måltiden och sällskapet som kan bidra till lycka och gemenskap hos de äldre. Studiens syfte var att undersöka hur vårdpersonal arbetar med måltidssituationen för äldre. Bakgrunden till den här studien är att måltiden kan ses som ett socialt umgänge. Det kan vara det som bidrar till att äldre lämnar sitt rum och umgås med andra. För äldre människor blir måltiden en av de sysselsättningar som ändrar hur dagen planeras, antingen blir måltiden en höjdpunkt eller en besvikelse. Metoden som användes var halvstrukturerade intervjuer där utgångspunkten var en intervjuguide under intervjun. Urvalet var sex respondenter på ett äldreboende. Resultatet visade att vårdpersonalen arbetar med måltider genom att de fokuserar på att försöka skapa en lugn miljö vid måltiderna och ett trevligt uppdukat bord. När olika händelser uppstår, t.ex. att de äldre spiller eller är högljudda försöker de lösa problemet så att de lugnar ner sig. Det visades också att ingen av respondenterna har en utbildning med fokus på äldre.

Fikan är en central del i svensk kultur och en inkörsport i svensk gemenskap varför det är bland de första orden en nyanländ får lära sig. Men det är inte alltid helt klart vad konceptet innebär. Huvudsyftet med denna uppsats är att ta reda på hur fyra svenska medelålders personer (en man och tre kvinnor) uppfattar och förhåller sig till sitt eget fika. För att kunna uppfylla syftet har jag genomfört individuella semistrukturerade intervjuer. Den primära slutsatsen är att fikan kan anta många former, men förknippas vanligtvis med kaffe, en sötsak och sällskap – gärna i gammaldags miljö.

Föreliggande studie syftar att besvara vad det är som kan få en livsstilskriminell att sluta med kriminalitet och bli drogfri. Vidare vilken betydelse närstående och socialt umgänge kan spela för att detta ska ske samt vilken påverkan relationer i behandling kan ha på behandlingsresultatet. Empirin har samlats in med kvalitativ ansats: fyra semistrukturerade intervjuer med före detta livsstilskriminella män inom åldersspannet 25-47 år har gjorts. Perspektivet är relationellt och tolkningen av empirin görs utifrån teorin symbolisk interaktionism. Resultaten visar att socialt umgänge spelar roll både för initiering och avvänjningsförfarande av droger. Behovet av att tillhöra en gemenskap blir en drivkraft som leder till droganvändande varför identiteter behöver omskapas vid en livsstilsförändring. Vidare kan spirituella upplevelser, domar och föräldraskap vara sådant som leder till insikter samt sysselsättning. Stöd från professionella kan "så ett frö" och påverka den egna självbilden positivt. Att en klient får vara med och utforma sin tillvaro genererar samarbetsvillighet. Gruppterapi hjälper vissa enormt medan det avskräcker andra. Individuella samtal kan anses värdefulla för att få verktyg och mer självkännedom. Även att föreläsa om sin historia kan leda till sistnämnda. Framkommit har också att en sådan här livsstilsförändring är en stegvis process. Trots att allt som nämnts har betydelse är det först när en person tar steget in i ett aktivt aktörskap, som en hållbar förändring sker. Vad vidare forskning beträffar skulle det vara relevant att undersöka samma frågeställningar ur ett kvinnligt perspektiv samt effekter av bemötande hos professionella och hur närstående upplever sin roll.

I det moderna samhället har internet och spelande av olika slag som sker genom internet blivit alltmer populära aktiviteter. I takt med den explosionsartade utvecklingen har även problematiskt beteende följt i form av onlinespelsmissbruk, som blivit ett så pass omfattande problem att det idag omnämns som diagnosen ”Internet Gaming Disorder”, IGD. Företeelsen har dock inte enbart blivit mer framträdande vad gäller aktiviteten i sig utan också gällande mängden forskning som görs inom området. Den population som studeras flitigast och där onlinespelandet är som mest framträdande är bland yngre människor och främst bland pojkar och män. Mycket av den forskning som genomförts har behandlat onlinespelandets påverkan på individen samt dess inverkan på skola och utbildning. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida onlinespelandet hos tredjeårselever på gymnasiet samvarierar med dennes självupplevda sociala umgänge samt skolprestation. Studien är genomförd utifrån en kvantitativ metod där en enkätundersökning utfördes inom åtta olika program på fyra av Norrköpings gymnasieskolor. Totalt besvarade 99 gymnasieelever enkäten. Studien analyseras med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att söka förstå bakomliggande aspekter av onlinespelandet genom att diskutera sociala grupperingar och kategoriseringar som sker genom social interaktion. Studiens resultat stämmer ur flera avseenden överens med tidigare forskning där det tydligt går att se att killar spelar mer än tjejer. Studien visar även ett samband mellan onlinespelande och skola på så sätt att individer engagerade i spel bland annat visar en tendens till minskat intresse för studier.

För den här studien har jag intervjuat fyra kvinnor kring konsumtion, gemensamt är att de alla identifierar sig som köpstoppare. Syftet är att ta reda på hur de agerar när de köpstoppar. Jag har frågat dem hur de definierar konsumtion, och det framkommer att de inte uppfattar alla former av konsumtion som konsumtion. Jag har även styrt in samtalen på hur de ser på status kopplat till konsumtion samt hur de upplever att deras sociala relationer påverkas av deras förändrande konsumtionsmönster. Studien visar på att köpstopp är något mer än att mina informanter slutar konsumera med pengar. Det deras agerande handlar om är ett individuellt ställningstagande kring hur de vill hushålla med sin tid, sin ekonomi samt sina relationer. / For this study, I have interviewed four women about consumption, what they all have in common is that they identify themselves as “köpstoppare. The purpose is to find out what it is they do when they “köpstoppar”. I have asked them how they define consumption, and it appears that they do not perceive all forms of consumption as consumption. I have also guided the conversations on how they view status linked to consumption and how they feel that their social relationships are affected by their changing consumption patterns. The study shows that “köpstopp” is something more than my informants stopping consuming with money. What their actions are about is an individual stance on how they want to manage their time, their finances and their relationships.

Covid-19 pandemic has brought many social disturbances and changes into our daily life.With the expansion of the pandemic all countries have established new restrictions andrules around the world. One which seems a bit more challenging is the social distancing(physical distancing). In this research, we are studying the impacts of social distancing onthe social life of students. The aim of this research is to study how the students areaffected by the covid-19 restrictions and how they feel affected by the restrictions. Wehave used a qualitative research method for this study, and conducted a semi-structuredinterview involving 10 participants who are currently studying at Linköping University.Our qualitative results have guided us to the understanding that due to the restrictionscaused by covid-19 students have experienced some difficulties in maintaining their sociallife quality and keeping their daily routine and health balanced. According to the data thathave been collected from this study, indicates that the effects of social distancing haveaffected most students' both their social lives and well-being.

The Swedish national regulations and advice that the Covid-19 pandemic has entailed have resulted in individuals staying at home to a greater extent. This has led to individuals not having physical social interactions to the same extent as before the pandemic. These limitations have meant that digital technology has become an important role in today's society where individuals in virtual groups and virtual communities have had their social needs met online rather than in real life. This is a qualitative survey in which results are based on six semi-structured interviews and 192 questionnaire responses. The respondents consist of adults living in Sweden. Results show that participation in gaming-based voice-mediated online communities helps individuals to fullfil their social needs as well as reduce feelings of loneliness and depression. The availability of such communities enables them to replace social contact when it is otherwise impractical to meet in real life, for example during the Covid-19 pandemic or when the individuals are geographically separated. Individuals in gaming-based voice-mediated online communities have often been attached to other members for a long time, the interactions are not limited to gaming and they can integrate individuals in these communities to their offline-life. They also have greater control over when and for how long they participate along with flexibility which allows the participants to decide how involved in the conversation they wish to be at any given time. Through internet-based communication individuals can selectively and strategically present themselves, which in a positive way distorts the perception between the individuals and result in more intimate and intensive conversations.