No description available.

För den här studien har jag intervjuat fyra kvinnor kring konsumtion, gemensamt är att de alla identifierar sig som köpstoppare. Syftet är att ta reda på hur de agerar när de köpstoppar. Jag har frågat dem hur de definierar konsumtion, och det framkommer att de inte uppfattar alla former av konsumtion som konsumtion. Jag har även styrt in samtalen på hur de ser på status kopplat till konsumtion samt hur de upplever att deras sociala relationer påverkas av deras förändrande konsumtionsmönster. Studien visar på att köpstopp är något mer än att mina informanter slutar konsumera med pengar. Det deras agerande handlar om är ett individuellt ställningstagande kring hur de vill hushålla med sin tid, sin ekonomi samt sina relationer. / For this study, I have interviewed four women about consumption, what they all have in common is that they identify themselves as “köpstoppare. The purpose is to find out what it is they do when they “köpstoppar”. I have asked them how they define consumption, and it appears that they do not perceive all forms of consumption as consumption. I have also guided the conversations on how they view status linked to consumption and how they feel that their social relationships are affected by their changing consumption patterns. The study shows that “köpstopp” is something more than my informants stopping consuming with money. What their actions are about is an individual stance on how they want to manage their time, their finances and their relationships.

We often speak of our society as a consumption society, a label that emerged after World War II. But the consumption society dates back longer than that, and can be deduced as far back as the colonialist era and the rise of luxury goods. One could say that the consumption society is the cultural answer to the transfer of the economy into capitalism as well as a consequence of industrial mass production. Swedes’ consumption habits negatively affect the environment, being part of the wealthiest 20% of the world’s population that stands for more than three-quarters of total private consumption. More and more people consciously change their lifestyle into consuming less. This aversion from the capitalistic consumer society has been around for quite some time but continues to grow stronger. But how does these voluntary non-consumers experience the city that they live in? With major cities today being so focused around an ever-increasing consumption, this study aims to find out how Swedish non-consumers experience the city of Stockholm by the use of qualitative interviews. The empirical result shows that the interviewed non-consumers primarily choose their lifestyle due to environmental concerns, and that they feel that Stockholm is too centered on consumption, not having enough mixed areas, and that they are missing greenery and cultural activities in the city. Non-consumers seem to influence friends and family to adopt a more sustainable consumption habit, something that could be useful for the further development of a more environmentally friendly and sustainable consumption behavior in Sweden. / Vi talar ofta om vårt samhälle som ett konsumtionssamhälle, ett uttryck som dök upp efter andra världskrigets slut. Men konsumtionssamhället är äldre än så och kan härledas till kolonialismen och ökningen av lyxvaror. Man kan säga att dagens konsumtionssamhälle är ett kulturellt svar på omställningen av ekonomin till kapitalism, liksom en konsekvens av den industriella massproduktionen. Svenskar är en del av världspopulationens rikaste 20 %, som står för mer än tre fjärdedelar av total privat konsumtion, vilket har en negativ miljöpåverkan. Fler och fler människor förändrar medvetet sin livsstil till att konsumera mindre. Det här avståndstagandet från det kapitalistiska konsumtionssamhället har funnits länge, men fortsätter att växa sig starkare. Men hur upplever dessa frivilliga icke-konsumenter staden de bor i? Med större städers fokus idag kring en evigt växande konsumtion, syftar denna studie till att undersöka hur svenska icke-konsumenter upplever Stockholm, med hjälp av kvalitativa intervjuer. Det empiriska resultatet visar att de intervjuade icke-konsumenterna framförallt valt sin livsstil på grund av miljömedvetenhet, och att de upplever att Stockholm är för centrerat kring konsumtion och inte har tillräckligt med blandområden. De saknar även grönska och kulturella aktiviteter i staden. Icke-konsumenter verkar influera vänner och familj till att välja ett mer hållbart konsumtionsmönster, något som kan vara användbart för en fortsatt utveckling av ett mer miljövänlig och hållbart konsumtionsbeteende i Sverige.