<p>Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är:</p><p>• Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför?</p><p>• Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?</p><p>Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod. Undersökningen tar sin utgångspunkt dels i en nyligen gjord studie av Åsa Andersson, Inte samma lika (2003), och dels i den internationellt erkände sociologen Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen.</p><p>För att kunna få en sociologisk samhällsteoretisk förståelse för och kunna placera in familjen i det moderna samhällets kontext presenterar vi de delar av Luhmanns teori och begreppsapparat som vi ansåg relevanta för ämnet. Det gör vi för att kunna förstå hur familjen fungerar i det moderna samhället.</p><p>Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de skillnader i synen på intim- och familjerelationer som flickorna har att förhålla sig till finns i såväl den offentliga som den privata sfären. Skillnaderna är flera under respektive sfär men de mest framträdande skillnaderna handlar om moral och förnuft där familjen och den egna etniska gruppen använder mekanismer som skam och skuld för att reducera en ökad kontingens och komplexitet som råder i det moderna samhället. Utifrån flickornas beskrivningar kan vi förstå att deras förväntningar i hög grad skiljer sig från föräldrarnas såväl i valet av äktenskapspartner, hemarbete, mer frihet och ökad jämställdhet i form av utbildning och ekonomiskt oberoende. Utifrån en systemteoretisk synvinkel kan vi även se skillnader på såväl generell som specifik nivå, förändringar av intima relationer kan alltså kopplas till samhällsutvecklingen och dess semantiska koder knutna till familjen som system.</p>

Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är: • Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför? • Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen? Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod. Undersökningen tar sin utgångspunkt dels i en nyligen gjord studie av Åsa Andersson, Inte samma lika (2003), och dels i den internationellt erkände sociologen Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen. För att kunna få en sociologisk samhällsteoretisk förståelse för och kunna placera in familjen i det moderna samhällets kontext presenterar vi de delar av Luhmanns teori och begreppsapparat som vi ansåg relevanta för ämnet. Det gör vi för att kunna förstå hur familjen fungerar i det moderna samhället. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de skillnader i synen på intim- och familjerelationer som flickorna har att förhålla sig till finns i såväl den offentliga som den privata sfären. Skillnaderna är flera under respektive sfär men de mest framträdande skillnaderna handlar om moral och förnuft där familjen och den egna etniska gruppen använder mekanismer som skam och skuld för att reducera en ökad kontingens och komplexitet som råder i det moderna samhället. Utifrån flickornas beskrivningar kan vi förstå att deras förväntningar i hög grad skiljer sig från föräldrarnas såväl i valet av äktenskapspartner, hemarbete, mer frihet och ökad jämställdhet i form av utbildning och ekonomiskt oberoende. Utifrån en systemteoretisk synvinkel kan vi även se skillnader på såväl generell som specifik nivå, förändringar av intima relationer kan alltså kopplas till samhällsutvecklingen och dess semantiska koder knutna till familjen som system.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur övergrepp mot äldre i nära relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive äldre, samt att diskutera möjliga åtgärder inom området. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av männen efter sin 65-årsdag har utsatts för någon form av övergrepp. Det är således ett viktigt ämne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjälp av litteratur och informanters kunskap har problemområdet utforskats. I huvudsak svensk, men i viss grad, nordisk litteratur användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre informanter och tre studier utforskades. Genom dessa genererades resultatet som sammanställdes och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorierna socialkonstruktionism och ålderism. Studien begränsades genom att svensk forskning i huvudsak användes. Anledningen till detta var att studien syftade till att undersöka svenska förhållanden. De övergrepp äldre utsätts för av vård- och omsorgspersonal och de övergrepp äldre utsätter varandra för på särskilda boenden inkluderades inte. Jag valde att titta både äldre mäns och äldre kvinnors utsatthet för övergrepp. Några av slutsatserna var att äldre kvinnor i högre utsträckning än män utsätts för övergrepp i nära relationer och att förövaren oftast är en man. Inom parrelationer var skillnaden mellan könens utsatthet för övergrepp marginell. Genusperspektiv saknas ofta när ämnet diskuteras. Ytterligare en slutsats som drogs var att avsaknad av forskning och statistik inom ämnet utgör ett stort problem.

The aim of the essay has been to investigate how therapists explain the causes for the occurrence of men's violence against women in intimate relations, and the opportunities and difficulties they experience during the treatment of these men. The study is based on qualitative interviews with four therapists who work with violent men. We analyzed the interviews with the help of thematic analysis which resulted in the sub-themes masculinity norms, violent experiences and powerlessness, which further created the main theme: causes of the violence. The sub-themes alliance building, motivated client, responsibility insight and gender norms in treatment created the main theme: opportunity for change. The sub-themes addiction, lack of mentalizing ability and shaming created the main theme: difficulties in treatment. The results indicate that the therapist agrees that there is no simple explanation for the occurrence of violence by men against women in intimate relations and neither a way of working against it. The results also indicate that the explanation for the occurrence of violence differs between therapists and they have some different opinions about how one should work to fight men's violence against women. / Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur behandlare beskriver orsaker till uppkomsten av mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt vilka förutsättningar och svårigheter de upplever i behandlingen. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fyra behandlare som arbetar med våldsutövande män. Vi har analyserat intervjumaterialet med hjälp av tematisk analys som resulterade i subtemana maskulinitetsnormer, våldserfarenheter och vanmakt som utgjorde huvudtemat orsaker till våldet. Alliansbyggande, motiverad klient, ansvarsinsikt, könsnormer i behandling utgjorde huvudtemat förutsättningar för förändring. Missbruk, bristande mentaliseringsförmåga och skambeläggande utgjorde huvudtemat svårigheter i behandlingen. Resultaten tyder på att behandlarna är överens om att det inte finns någon enkel förklaring till våldets uppkomst eller ett sätt att arbeta mot det. Resultaten tyder också på att förklaringen till våldets uppkomst skiljer sig åt mellan behandlarna och de har en del skilda meningar kring hur man bör arbeta för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.