Previous studies have shown that it is possible for juvenile songbirds to learn songs through listening to prerecorded songs played back to them. What is not known however, is how this will differ from normal learning, both on neural level as well as on the bird as whole. In this project we have taken data from playback experiments and attempted to measure the differences in neuron spiking activity across two different contexts. Firstly, when the bird is only listening to playback recordings and secondly when the bird is listening to playback recordings on the same day as listening to a live tutor. We analysed the spiking activity with several different methods in order to establish a distinction between these contexts that could be seen across birds and across trials. The methods include analysing joint spiking events as binary spike trains, the Fano factor across trials as well as the variability of the spike rate. Our hypothesis was that the birds would learn more effectively on days when exposed to a live tutor, therefore, the playback days would show much higher and much more varied spiking data. From our results we found many cases when this hypothesis is true. However, it does not hold true for each of the birds, as some are offered similar results in either context. Therefore we believe that further study would be required to get conclusive results. Although, our results tend to favour the tutoring days it is only suggestive that this shows evidence of better learning. / Tidigare studier har visat att det är möjligt för unga sångfåglar att lära sig sånger genom att lyssna på förinspelade läten som spelas upp för dem. Vad som dock inte är känt är hur detta sätt kommer att skilja sig, jämfört med normalt lärande, både på neural nivå och på fågeln som helhet. I detta projekt har vi tagit data från ett uppspelningsexperiment och försökt mäta skillnaderna neuronspikande aktiviteter i två fall. I det första fallet lyssnar fågeln bara på inspelad fågelsång och i det andra fallet lyssnar fågeln på inspelad fågelsång samma dag som den lyssnar på en vuxen fågel som mentor. Vi analyserade spikningsaktiviteten med flera olika metoder för att finna en skillnad mellan dessa fall, som kan ses både mellan fåglar och mellan ollika försök. Metoderna inkluderar analys av gemensamma spikinghändelser som binära spiktåg, Fanofaktorn över försöken samt variationen i spikhastigheten. Vår hypotes var att fåglarna skulle lära sig mer effektivt på dagar när de utsattes för en vuxen fågel som mentor, därför skulle uppspelningsdagarna visa mycket högre och mycket mer varierad spikdata. Från våra resultat fann vi att i många fall där hypotesen är sann. Men den stämmer inte för alla fåglarna eftersom några fåglar hade liknande resultat för båda fallen. Därför tror vi att ytterligare studier krävs för att få tydliga resultat. Dock så tenderar våra resultat att gynna mentordagarna, även om det bara antyder att detta visar på bättre lärande.