BBrönjaskolan: På Brönjaskolan finns en problembild bland elever och lärare där det termiska inomhusklimatet anses vara obehaglig. Värmeutbredningen tycks vara ojämn och luftkvalitén upplevs som dålig. Syftet med examensarbetet är att utreda om det förekommer några problem, ta reda varför just dessa problem förekommer och även ta fram eventuella förbättringsåtgärder för att minska eller eliminera de upptäckta problemen. På Brönjaskolan utfördes lufttemperatur och koldioxidmätningar i tre klassrum, 91, 93 och 105. I klassrum 91 ansåg lärare att luftkvaliteten var dålig och i klassrum 93 och 105 ansåg elever att värmeutbredningen var ojämn d.v.s. kallt under vinterhalvåret men varmt under sommarhalvåret. Mätningar visade att i klassrum 105 var både lufttemperaturen och koldioxidhalten inom Arbetsmiljöverkets rekommendationer där lufttemperatur får variera mellan 20-24 °C och koldioxidhalt skall vara under 1000 ppm. Högsta lufttemperaturen uppmättes till 23,4 °C och lägsta lufttemperaturen uppmättes till 21,9 °C. Högsta koldioxidhalten uppmättes till 986 ppm. I klassrum 93 var den kallaste uppmätta lufttemperaturen kallare än rekommendationer från Arbetsmiljöverket. Den kallaste uppmätta temperaturen var 19,3 °C och den högsta uppmätta lufttemperaturen var 23,1 °C. Högsta uppmätta koldioxidhalten var i detta rum 724 ppm. I klassrum 91 fanns det en del mätvärden där koldioxidhalten pendlade kring 1000 ppm, högsta uppmätta koldioxidhalten låg på 1 005 ppm vilket är över Arbetsmiljöverkets rekommendationer.  Högsta och lägsta lufttemperaturen i detta klassrum var 22,8 °C respektive 20,6 °C. Rekommenderade åtgärder för att minska koldioxidhalten i klassrum 93 är att tömma klassrummet på elever vid raster, kontroll av VAV styrningen samt att tvätta och rengöra textildonet. Rekommenderade åtgärder för att öka lägsta temperaturen i klassrum 91 är att byta fönsterrutor, byta termostat och reglerventil på radiatorerna samt att öka effektuttaget på radiatorerna. Bredåker förskola: På Bredåker förskola skulle underlag för ett eventuellt byte av värmekälla tas fram. Nuvarande värmekällor för förskolan är pellets och olja. Bodens kommun har planer på att byta värmekälla, till antingen bergvärme eller jordvärme. Storlek, effekt, investeringskostnad och återbetalningstid skulle bestämmas för de respektive värmekällorna. Den nuvarande årliga energianvändningen från värmekällorna pellets och olja är 55 054 kWh per år där energin för tappvarmvattnet är inkluderat och står för en energimängd på 4381 kWh per år. Om bergvärme skulle implementeras skulle den årliga energianvändningen vara 16 810 kWh, d.v.s. en årlig energibesparing med 38 244 kWh och det skulle behövas två borrhål med djup på 229 meter. Skulle jordvärme implementeras skulle den årliga energianvändningen vara 16 810 kWh, d.v.s. en årlig energi besparing med 38 244 kWh per år och det skulle behövas en markyta på 1380 m2. Investeringskostnaden för bergvärmesystemet skulle uppgå till 217 600 kronor exklusive moms. Investeringskostnaden för ett jordvärmesystem skulle uppgå till 153 600 kronor exklusive moms. Återbetalningstiden för bergvärmesystemet skulle bli drygt 6 år, och återbetalningstiden för jordvärmesystemet skulle bli drygt 4 år. Jordvärme är mer kostandseffektvit än bergvärme, men jordvärme kan skapa ojämnheter i markytan samt att växligheten kan missgynnas på det område där slangarna är nedgrävda.

A school will be built in Upplands Väsby, north of Stockholm, Sweden. The school will be located outside the district heating area. The selected location for the school is also inside a water protection area. The available heating system for the school at the located site has been examined and compared against the set requirements in Miljöbyggnad, a Swedish environmental certification system for buildings. In addition, the available heating systems for the school have been compared in a Life Cycle Cost analysis. To address these questions, energy calculations were done in VIP Energy. For deeper understanding, a literary study was done and study visits to two different schools in Enköping.   The results show that the school achieved grade GOLD for indicator 1 when the school use heat pumps as source of heating. When using a pellet boiler, the grade SILVER where achieved for indicator 1. For indicator 2, the school fulfilled the set requirement for grade SILVER regardless of heating system in the building. When eco-labeled electricity was used, the school received grade GOLD for indicator 4 regardless of heating system in the building. If no eco-labeled electricity was used, the grade GOLD was only achieved if a pellets boiler was used as heating source. Geothermal heating was recommended for the school when combining the result from requirements in Miljobyggnad and the results for the Life Cycle Cost analysis. If drilling for thermal heating would be disapproved, air/water heat pumps where recommended as heating system for the school.